Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LANDSKRONA SÄBY 19:1 - husnr 1, SÄBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Säby kyrka (akt.), SÄBY KYRKA (akt.)
2015-04
Historik
Säby kyrka uppfördes förmodligen på 1200-talet. Eventuellt har kyrkan haft en föregångare i trä byggd på 1000-talet. Träkyrkor byggdes ofta med långhus och kor avsmalnande mot öster. Samma särdrag finner man hos några skånska stenkyrkor och förklaringen kan vara att de byggts på samma plats som träkyrkans väggar. Stenkyrkan bestod av långhus och rakslutet kor. Den hade nord- och sydportal och små högtsittande fönster. Under senmedeltiden slogs ett valv i koret och ett vapenhus byggdes framför sydportalen. På 1500-talet uppfördes ett runt torn framför långhusets västgavel.

Säby kyrka drabbades hårt under skånska kriget 1676-1679 och inte mycket mer än sönderskjutna murar återstod efter kriget. Inredning och inventarier var borta. Efter kriget var ekonomin i socknen mycket begränsad. När kyrkan återuppbyggdes slopades vapenhuset och den sakristia som tidigare byggts vid koret. Gavelröstena byggdes upp av brädor istället för murar. Säby kyrkas historia framåt präglas av församlingens knappa resurser att hålla kyrkan i stånd. 1757 uppförs ett nytt vapenhus på samma ställe som det medeltida som förstörts under skånska kriget.

Vid början av 1800-talet var kyrkan i dåligt skick och för liten för den växande befolkningen. Biskopen hade 1845 förordat sammanbyggning med grannsocknen, men bägge socknarna stod emot och Säby byggde med små resurser en egen kyrka 1850. En stor del av gamla kyrkan revs, det runda tornet, vapenhuset på södra sidan, västra gaveln och en del av östra, taken och takstolarna. Långhuset utvidgades åtta meter åt väster, en del avskildes till vapenhus och ovanpå byggdes ett utrymme för kyrkklockan. Taket belades med taktegel, långhuset tunnvälvdes och ny inredning skaffades. Om- och tillbygget gjordes med undermåligt material och arbetet var inte av högsta kvalitet, församlingen hade knappa resurser. Reparationer krävdes redan efter några år. Det är okänt vem som gjorde ritningarna till ombyggnaden.

1862 skänkte Justus Tranchell en orgel till kyrkan och sannolikt uppfördes läktaren samtidigt. Ett gravställe uppläts på kyrkogården 1877 till familjen Tranchell. Under 1870-talet tillkom skärmväggen i koret och förmodligen förnyades övrig inredning.
1877 byggdes västtornet efter ritningar av Oskar Eriksson på Överintendentämbetet.
1882 byttes kyrkans yttertak av tegel till skiffer. Brädvalvet över långhuset gipsades.
1901 insattes gjutjärnsbågar i fönstren, tornets spånbeklädnad byttes till plåt.
1902-1903 belades golvet med svarta och gula viktoriaplattor.
1905 dekorationsmålades väggar och valv.
1925 gjordes en invändig restaurering efter handlingar av N A Blanck. Bland annat ersattes målningarna på långhusets östvägg med de nuvarande målningarna och triumfbågens målning kompletterades.

1978 utfördes en invändig restaurering efter handlingar av Carl Axel Acking. Under orgelläktaren inreddes sakristia, väntrum och förråd. Samtliga fönster fick innerbågar. Korets fönsterbänkar försågs med kalksten och glaset i koret fick tonat glas. Båda ytterdörrarna förnyades. Slipad kalksten lades på golvet i koret som utjämnades till en nivå. Väggarna i vapenhus och förvaringsutrymme målades med akrylbaserad färg. Tunnvalvet kläddes med glasfiberväv och målades med latexfärg, den tidigare kassettmålningen försvann därmed. Koret målades med limfärg. Bänkarna glesades ut och 8 bänkrader togs bort. Korets skärmvägg byggdes om. Inredningen målades om i ljusa färger.

2008 gjordes en exteriör renovering under ledning av Ponnert Arkitekter. Den omfattande putslagning och ommålning av kyrkan med silikatfärg, ommålning av fönster och utbyte av takbeläggning på långhus, kor och spira samt utbyte av spirkonstruktionen. Ny takavvattning av zink.