Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GISLAVED ÅNESTORP 1:6 - husnr 1, KÅLLERSTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Kållerstads kyrka (akt.)
2006-01
Historik
När biskop Tegnér 1835 förslog sammanbyggnad av Kållerstads och
Ås kyrkor så var den senare ”mycket förfallen och ansågs af flere
skäl böra nybyggas”. Nu föll dock sammanbyggnaden på grund
av osämja kring platsen för denna. Istället uppfördes en egen ny
kyrka för Kållerstad 1856-58 på ny plats. Byggmästare var Johannes
Bengtsson, Bökhult. 1866 hade församlingen medel för att låta
bekosta en altartavla, vilken utfördes av målaren Sven Johansson,
Karaby. Förebild var tavlan i Svenljunga kyrka, i sin tur en kopia
av Fredric Westins berömda ”Kristi förklaring”. Snickarmästare
Joel Spets, Sjöbo, gjorde ramverket. 1873 försågs lanterninen med
glasfönster. 1877 färdigställdes ett orgelverk av C J Carlsson och J
Andersson, Långeryd. 1890 fi ck kyrkan uppvärmning genom två
järnkaminer. 1935 utbyttes spåntäckningen på tornet mot kopparplåt,
troligen gjordes då samma med kortaket. 1942 genomgick
triumfkrucifi xet en hårdhänt restaurering hos konservator Erik
Sköld, Halmstad.
En genomgripande restaurering utfördes 1951 i enlighet med ett
program av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Folkmängden hade
sjunkit kraftigt och det fanns inte längre behov av alla 500 sittplatser.
Ursprungligen ville församlingen ha en triumfbåge mot
koret, i likhet med Ås, i vilken triumfkrucifi xet kunde placeras.
Detta godtogs ej av Riksantikvarieämbetet. De sotande kaminerna
byttes ut mot elektrisk uppvärmning, även belysningen och
orgelfläkten elektrifierades. Bänkarna glesades ut och gjordes bekvämare.
Gavlar, dörrar och skärmar återanvändes. Under läktaren gjordes
en underbyggnad med samlingsrum i söder och ett museum i norr
där bl.a. den gamla kyrkans predikstol och delar av dess innertak
exponerades. Korfönstren försågs på vanligt vis med tonat antikglas
för att dämpa dagern. Eventuellt tillkom innanfönstren även i övriga
kyrkan. Vindfång ordnades för mittporten och mellan vapenhus
och kyrka samt i sakristian. Korgolvet utökades för att ge bättre
plats vid bl.a. jordfästningar. Altarringens grindar igensattes och
ändarna kapades. Sakristian försågs med ny inredning, bl.a. specialritat
skrivbord och stolar i klassiserande anda. Golvet i kyrkan
slipades och laserades. Kyrkorummet ommålades under ledning av
målaremästare Mauritz Ekholm, Malmslätt. Riksantikvarieämbetet
ville se en återgång till ursprunglig färgsättning, men det är oklart
i vad utsträckning man gjorde detta. På bilder från tiden innan
restaureringen är inredningen hållen i en vit ton. Taket målades i
grå lasyr och väggarna avfärgades med en gråbruten vit emulsionsfärg.
Bänkkvarteren målades i grått och vitt med marmorerade
fyllningar i gult, invändigt hållna i grön lasyr. Bänknumreringen
slopades. I övrigt nyttjades några accenter i blått och rött i taklist,
altarring och predikstol. Byggmästare vid arbetena var Bertil Johansson,
Smålandsstenar. Vid okänt tillfälle försågs långhustaket
med cementpannor.
1965 utbyttes det rötskadade korset på lanterninen, vilket även
föranledde byte av det skadade taket och fönstren. De nya fönstren
utfördes i likhet med de gamla. Det nya korset gavs en stomme av
galvad plåt. Byggmästare var Vedel Johansson, Kållerstad. 1974
omputsades fasaderna av bröderna Bergström, Lidhult. Putsen
sprutades på, med undantag för det yttersta skiktet. Avfärgningen
skedde med ”tysk specialfärg”. Exteriöra snickerier ommålades.
1978 gjorde Ingvar Johansson på Västbo orgelbyggeri, Långeryd,
en försiktig restaurering av orgelverket under kontroll av Riksan-
tikvarieämbetet. Arbetena bestod av iståndsättande av mekanik
och registratur samt genomgång av väderlåda och pipor. 1995
ommålades exteriören.
2001-02 genomfördes en större renovering av arkitekt Lars Redegard,
Kalv. Västporten försågs med en permanent handikappramp
i granit. Åtgärder vidtogs för att få ett isolerat vapenhus, varvid ett
glasat vindfång gjordes (med tvekan från länsmuseet) och trappuppgången
till våning två inbyggdes. Läktarunderbyggnaden omdanades
till lillkyrka med utrymmen för bl.a. handikapptoalett. Den norra
läktartrappan byggdes om till större bekvämlighet. En del av läktarbänkarna
avlägsnades för att ge plats åt den gamla predikstolen
m.m. I kyrkorummet så lösgjordes altaret och blev fristående för
att möjliggöra mässa ”versus populum”. Korgolvets sentida heltäckningsmatta
togs bort och i söder byggdes en handikappramp med
räcke. Ljudanläggning med pulpet i ena bänkkvarteret installerades
och ljuskronorna försågs med förstärkt belysning i form av halogenstavar
av standardtyp. Kyrkorummet gavs en helt ny färgsättning
eftersom församlingen varken ville bevara den befi ntliga eller återgå
till den ursprungliga. Inredning och tak målades i beige lasyr med
accenter i främst rött. Bänkarna numrerades åter på församlingens
önskemål. Jönköpings läns museums konservatorer stod för rengöring
och omförgyllning av altaruppsats, predikstol och läktarbröst.
Elvärmesystemet utbyttes i samband med renoveringen. 2003
restaurerades orgeln av Bergenblad och Jonsson Orgelbyggeri AB.
Det rörde sig främst om justeringar, återställande av äldre bälgar,
ny fl äktlåda och smärre renovering av väderlådorna. Piporna rengjordes.
Riksantikvarieämbetet stod för kontrollen. Orgelfasaden
konserverades av Jönköpings läns museum.