Stäng fönster VÄRNAMO KYLAHOV 1:6 - husnr 2, HÅNGERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Hångers kyrka (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Hånger har en lång kristen historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Den första kyrkan som uppfördes antas varit en stavkyrka och byggdes sannolikt under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes, troligtvis, under 1300-talet med en timrad kyrkobyggnad som kom att bestå fram till dess att den nuvarande kyrkan uppfördes. 1829 går det att läsa i ett inventeringsprotokoll att kyrkan och klockstapeln var i behov av reparationer och ommålning, detta kan ses som inledningen på en diskussion som ledde fram till att den nuvarande kyrkan byggdes. Anledningen till att en ny kyrka byggdes var dels att den var i dålig kondition men även att församlingen nu vuxit i sådan omfattning att det tidvis var svårt att finna plats åt alla i kyrkan. En tillbyggnad ansågs inte lösa problemet med att kyrkan inom kort skulle behöva nya reparationer. När man väl bestämt sig för att en ny kyrka skulle byggas följde en diskussion om vart den nya kyrkan skulle stå, befolkningstillväxten hade inte bara medfört att kyrkan blivit trångbodd, den upplevdes även vara något perifert lokaliserad. Förslagen var många men ställdes på sin spets när skolan invid den gamla timmerkyrkan brann ner. Inför återuppförandet måste beslut tas var sockencentrat skulle bli, det hela löstes genom att en medlem i menigheten donerade mark för den nya skolan och som även erbjöd församlingen att införskaffa ytterligare mark invid skoltomten. Detta skedde 1874 - dryga 40 år efter det att frågan om en ny kyrka först kom på bordet. Året efter beslutet att bygga en ny kyrka lånades ritningarna för Kärda kyrka vars uppförande var nära förestående. Församlingen upplevde att den kyrkan fyllde deras behov men att de enbart behövde ge plats åt 500 personer i kyrkan och med detta närmade sig församlingen Överintendentsämbetet i Stockholm som uppdrog arkitekt E W Langlet att rita den nya kyrkan. Kyrkan gjordes som en, i det närmaste, kopia av den kyrka som finns i Kärda och bygget påbörjades 1881. Entreprenadauktionen som utlystes inför bygget resulterade i tre anbud som alla förkastades och istället erbjöds den entreprenör som var villig att uppföra kyrkan för 8500 kronor jobbet. Byggmästare A Larsson antog detta och fick uppdraget att bygga Hångers nya kyrka, Larsson var samma byggmästare som uppfört Hångers tvillingkyrka i Kärda några år tidigare. Byggnadsarbetena gick snabbt och 1883 stod både kyrkan och kyrkogården klar. Efter det att kyrkan var färdig revs den gamla timmerkyrkan som då fortfarande stod på den gamla kyrkogården. Under kyrkgolvet hittades då flera ornerade ekstavar som tillskrivs den ursprungliga stavkyrkan. När den första gudstjänsten hölls i kyrkan fanns fortfarande en del inredningsarbeten kvar att göra, dels var inte allt måleriarbete klart, dels hade inte kyrkorgeln ännu kommit på plats. 1882 byggdes orgeln av orgelbyggare C Elfström, Ljungby efter ritningar av arkitekt F G A Dahl vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Även orgeln uppvisar en slående likhet med den orgel som återfinns i Kärda kyrka. Samma år som orgeln tillkom erhöll kyrkan också sin altartavla. Tavlan skänktes av Gustaf Trolle Bonde och utfördes av konstnären Ludvig Frid. Målningen är en kopia av ett verk som ursprungligen målades av konstnären C Block. I början av 1900-talet installerades en kamin som inköptes från Klafeströms bruk. Ursprungligen synes kyrkan haft ett papptak för 1923 går det att läsa i arkiven att kyrkans papptakstäckning ersattes med enkelfalsad, förzinkad, plåt. 1931 genomfördes den första större restaureringen av kyrkan. Åtgärdsprogrammet utarbetades av arkitekt Paul Boberg, Växjö, som var en mycket flitig restaureringsarkitekt vid tiden. Han utförde en invändig ommålning och kompletterade värmeanläggningen med ytterligare en kamin. Vidare utfördes nya innanfönster i kyrkan och korfönstren glasades med de nuvarande katedralfönstren. Drygt tio år senare installerades elektrisk belysning i kyrkan och orgeln fick en elektrisk fläkt. En ny restaurering gjordes 1954 under ledning av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, som även han var en ofta förekommande restaureringsarkitekt. Även denna gång gjordes det invändiga åtgärder där kyrkorummet ommålades, ett nytt elektriskt värmesystem installerades och en läktarunderbyggnad utfördes. Under perioden 1975-76 gjordes en genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Ludvig Seda och som omfattade både exteriöra och interiöra arbeten. Utvändigt gjordes putslagningar och kyrkan gavs en ny avfärgning. Invändigt målades kyrkan om och läktarunderbyggnaden från 1954 kompletterades med de nu befintliga skärmväggarna. De senaste invändiga restaureringsåtgärderna genomfördes 2001 då kyrkan målades om och altaret flyttades fram till sitt nuvarande läge, altarringen kläddes om med nytt tyg. Vidare installerades ett nytt värmesystem och brandlarm. 2004 gjordes underhållsarbeten på kyrktaket då nya takfotsrännor monterades på långhuset, absid och sakristian. Övriga takytor rengjordes och målades. |
