Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄRNAMO NYDALA 2:1 - husnr 1, NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN)

 Byggnad - Beskrivning

NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN) (akt.)
2004-01
Historik
Nydala kyrka grundades 1143 av cisterciensermunkar från Clairvaux och uppfördes jämte
systerklostret Alvastra som det första cistercienserklostret i Sverige. Klosterbygget drog ut på
tiden och först 1266 stod klostret färdigt enligt cisterciensisk mönstermodell och kunde invigas.
Kyrkan började uppföras i de östra delarna med kvaderhuggen granit och slutfördes i den östra
delen med grovt kluven natursten som putsades över. I söder anslöt konventsbyggnaderna med
avdelning för lekbröder i öster och för munkarna i öster – dessa uppfördes av tegel på en granitgrund.
Därtill hörde portkapell, klosterträdgård, samt ekonomibyggnader både innanför och
utanför klostermurarna. Under reformationen övergick klostret och dess ägor i kunglig förläning
och 1568 skövlades och lades byggnaderna i ruiner av danske kungen Kristian II. Koret och
korsarmarna iståndsattes 1688 av friherren och ägaren till Nydala herrgård, Hans Isaak Ridderhjelm
och kyrkan togs därefter åter i bruk som sockenkyrka. 1704 uppfördes tornbyggnaden i
väster och i samband med detta tillkom även barockinredningen, bekostat av den dåvarande
ägaren till Nydala gods, Alexander Stromberg. 1892 genomgick kyrkan en stilrestaurering under
ledning av arkitekt Fredrik Sundbärg som bland annat innebär att kyrkan fick öppen takstol,
medeltidsinspirerat dekormåleri på väggar och kring muröppningar, samt att en tredelad fönstergrupp
togs upp i norra tranceptgaveln. Spåren från denna restaurering togs bort under en genomgripande
restaurering under 1960-talet och kyrkans nuvarande utseende är huvudsakligen ett
resultat av denna. Den öppna takstolen kläddes in bakom ett välvt tak, den nygotiska bänkinred
ningen byggdes om till slutna bänkkvarter med raka överkanter, golvet stenlades och dekormåleriet
togs bort. Största delen av det nuvarande kunskapsunderlaget härstammar från arkeologiska
utgrävningar som genomfördes 1943 samt under 1960-talet. Dessa omfattade undersökningar
i kyrkan och vid resterna av konventsbyggnaderna. 2004 inleddes trädgårdsarkeologiska
undersökningar i delar av klosteranläggningen där man hittills inte hittat några
byggnadsrester.