Stäng fönster VÄRNAMO TORSKINGE 4:4 - husnr 4, TORSKINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TORSKINGE KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Torskinge kyrka har medeltida grund, de äldsta delarna i kyrkan uppfördes sannolikt i slutet av 1100-talet och kyrkan utgjordes då av ett mindre långhus med kor och absid. En omfattande utvidgning av kyrkan gjordes i början av 1700- talet då långhuset byggdes till åt väster. 1723 renoverades fasaderna och kyrkan målades utvändigt och omkring 30 år senare lades ett nytt golv i kyrkan. Fram till 1783 gjordes enbart underhållsarbeten på kyrkan, bland annat så lades taket om på sakristian och inne i kyrkan tillkom en draperimålning på väggen bakom altaret. 1783 gjordes större måleriarbeten på kyrkan och klockstapeln och invändigt byggdes orgelläktaren. I slutet av 1780-talet införskaffades den nuvarande predikstolen. Den utfördes av den välkände bildhuggaren Sven Nilsson Morin från Gnosjö och gavs en nyklassicistisk utformning. 1797 omputsades kyrkans fasader och under 1800-talets första år gjordes ytterligare exteriöra underhållsarbeten. 1875 tillkom kyrkans nuvarande orgel, den byggdes av orgelbyggaren Johannes Andersson från Långaryd och utfördes i en nygotisk stildräkt. En ny stor omdaning av kyrkan gjordes 1903- 1905 då en omfattande restaurering och ombyggnad gjordes av kyrkan efter program av arkitekt Gustaf Hermansson som var knuten till Överintendentsämbetet i Stockholm. I samband med dessa arbeten byggdes ett nytt vapenhus vid kyrkans södra sida, vapenhuset och sakristian kläddes med en liggande fasspontpanel och målades i ljusa färger. Alla takytor utom absidtaket belades med nytt enkupigt lertegel, absiden fick en ny spåntäckning av sågade spån. Invändigt gjordes en ny altarring och den öppna bänkinredningen tillkom. Utan tillstånd utfördes väggmålningar i koret vilket inte togs emot väl av ansvariga myndigheter och följande år diskuteras huruvida församlingen skulle tvingas göra om arbetet i koret. En kompromiss nås där målningarna under en viss tid tilläts vara kvar och tas bort i samband med att nya måleriarbeten skulle utföras. Det är sannolikt även då som korfönstret får sin nuvarande utformning. På fotografier från slutet av 1920-talet syns att det funnits en rikare bemålning i hela kyrkorummet, exempelvis finns en målad spegelindelning i fönsternischerna och det är även en målad bröstning i hela kyrkan. Under 1930-talet gjordes reparationsåtgärder då det upptäcktes att kyrkans bjälklag och bänkinredning var svampangripna. Ett omfattande restaureringsprogram utarbetades av arkitekt Paul Boberg men då detta var alltför vidlyftigt för församlingens ekonomi tycks enbart delar av arbetena kommit till utförande. 1951 ersattes de järnkaminer, som fram till dess fungerat som kyrkans uppvärmning, med ett nytt värmesystem. Några år senare gjordes en större exteriör restaurering. Vid restaureringen belades alla takytor med spån och fasaderna på sakristian och vapenhuset kläddes även de med spån, fasaderna putslagades. Målsättningen med restaureringen var att söka ge kyrkan ett mer medeltida utseende. Fram till 1986 gjordes endast åtgärder av underhållskaraktär men detta år genomfördes en invändig restaurering efter program av arkitekt Per Rudenstam. Vid restaureringen gjordes en total ommålning av kyrkan och kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär. En ny läktartrappa utfördes samtidigt då den ursprungliga ansågs ha en farlig lutning, den nya gavs formen av en spiraltrappa och gjordes öppen. Stora konservatorsarbeten gjordes på det medeltida triumfkrucifixet, altarringen, altaret med uppsats och dörröverstycket mellan koret och långhuset. 1992 lades långhuset om med nytt enkupigt lertegel från Vittinge. Under perioden 1995-2000 restaurerades sakristian och mellan åren 1999-2002 gjordes exteriöra arbeten på kyrkan och klockstapeln. För kyrkan innebar restaureringen att de spåntäckta ytorna ersattes med nya spån som tjärades. Invändigt installerades ny bänkvärme. |
