Stäng fönster SÄVSJÖ STOCKARYD 26:1 - husnr 1, STOCKARYDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STOCKARYDS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Föregående kyrka var en tornlös timmerkyrka, sannolikt uppförd 1692. Denna kyrka hade 1719 försetts med fi gurativa takmålningar. 1894 hade församlingen haft för avsikt att ersätta denna kyrka med en stenkyrka. Till detta ansåg man sig dock inte ha resurser när det kom till kritan. Istället ansöktes om dispens hos Kungl. Maj:t för att få bygga en träkyrka istället. Detta beviljades och nya ritningar togs fram av arkitekt Fritz Eckert vid Överintendentsämbetet 1902. Denna kyrka uppfördes 1906-07 strax söder om den gamla. Byggmästare var A Pettersson, Vetlanda och målaremästare V Isaksson, Vetlanda. Efter kyrkans invigning 1908 revs den gamla kyrkan och timret försåldes till Älmhult där det användes till ett magasin. Klockstapeln kom att fl yttas till Slottsskogen i Göteborg, där den restes vid Smålandsstugan. Den runristade medeltida kyrkporten införlivades i länsmuseets samlingar. Kyrkan var enligt Byggnadsstyrelsens inspektion uppförd i noggrann överensstämmelse med ritningarna. Den invändiga målningen var utförd i ”gulockra och gulfärg i olika nyanser”. Guld var sparsamt använt på predikstol och altare. Taket var vitt med blåa lister, i övrigt saknades dekoration. En tolvstämmig orgel färdigställdes 1908 av E Wirell, Liatorp. 1938 ersattes den sotande kaminuppvärmningen med direktverkande el. 1949 ommålades interiören efter ett förslag av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Den ”smutsgula” ytan på tak, väggar och bänkar ersattes av ”skiftande nyanser av övervägande ljusa färger”. I princip blev det en vitmålning. Elektrisk belysning installerades samtidigt i enlighet med program av ingenjör R Rosengren, Tranås. Det är oklart om man åtgärdade de fuktskador på trossbottnen som omnämns i handlingarna. 1954 färdigställdes en ny altartavla av professor Olle Hjortzberg. 1959 konserverades den gamla kyrkans predikstol av Sven Wahlgren. Den ursprungliga färgen togs fram och retuscherades. 1960 byttes orgelverket ut mot ett 16-stämmigt verk från 1933, tillverkat av Magnusson, Göteborg. Detta hade tidigare stått i Huskvarna gamla missionskyrka. För fl ytten stod Frede Aagaard. 1966 väcktes frågan om nybyggnad eller restaurering av kyrkan. Diskussionen föranleddes av bristen på biutrymmen och fuktproblem under kyrkan. Byggnadsstyrelsen yrkade på restaurering, med hänsyn till kyrkans välbevarade karaktär. Följande år ersattes den läckande svartplåtstäckningen på kyrkan av kopparplåt. Tornspiran bar sedan tidigare kopparplåt. Restaureringen kom till stånd 1969-70 under ledning av arkitekt Per Rudenstam, Jönköping. Huvudentreprenör var Bröderna Carlssons byggfi rma, Tranås. Vapenhuset försågs med mellanväggar för att ge biutrymmen och toalett. Läktaren utökades för att rymma kör, varvid den ursprungliga bröstningen sparades. Långhusdörrarna hade tidigare försetts med träfi berskivor framför sina genombrytningar, nu insattes råglas. Fyra nya ljuskronor upphängdes, ritade av arkitekten och tillverkade av ciselör Sixten Borg, Jönköping. Golven och dopfunten slipades och laserades med grön skiftning. Väggarna målades i gröngrå ton, takstolarna bruna. Bänkarna målades bruna likaså. Altarringen fi ck ny klädsel och antikglas insattes i korfönstren. Sakristian försågs med toalett och källartrappa. Väggarna kläddes med väv och vitmålades. För målningsarbetena svarade målaremästare Bruno Håkansson, Barkeryd. 1980 tillverkades en ny orgel av Nils-Olof Berg, Nye, med bevarande av befi ntlig fasad. Spelbordet gjordes på nytt inbyggt. 1987 tillkom en kororgel med samme upphovsman. 1993 företogs en ny in- och utvändig restaurering. Eluppvärmningen moderniserades med bl.a. byte till oljefyllda radiatorer. Fönstren renoverades och rötskadade vindskivor utbyttes. För de utvändiga arbeten stod Fransson & Nordhs Byggnads AB, Stockaryd. Fasaderna ommålades med ljusgrå linoljefärg. Tornluckor och fönster målades i engelskt rött, från att ha varit gråa. Ursprungligen var de avfärgade i gulockra. Den nya färgsättningen avsågs dock ge större enhetlighet genom minskad kontrastverkan mot portarna. För den invändiga ommålningen svarade målaremästare Rune Håkansson, Barkeryd. Arbetena baserade sig på en färgarkeologisk undersökning utförd av länsmuseets konservatorer. Genom denna blev det en viss återgång till ursprunglig färgskala. Tidigare vitmålade predikstol, altarring, läktare och orgel återfi ck brun ton och guld. Någon gång efter 1993 gjordes altaret fristående, oklart när eftersom inga handlingar föreligger. Detta är anmärkningsvärt eftersom ett dylikt ingrepp är tillståndspliktigt. Även uppsättningen av handikapprampen till ena porten torde ha saknat tillstånd. |
