Stäng fönster LESSEBO SANKT SIGFRID 7 - husnr 2
Byggnad - Beskrivning
| Historik |
|---|
|
Hovmantorp förekommer i skriftliga källor första gången 1389 i sin ursprungliga form ”Hamundhatorp” vilket betyder Hamunds hemman. Hamunds hemman blev sedermera sätesgård och inköptes år 1558 av Gustav Vasa såsom kronohemman men övergick åter i privat ägo 1646. I anslutning till sätesgården låg Hovmantorps medeltida kyrka och det är därför troligt att detta gudshus ursprungligen utgjort en s.k. gårdskyrka. Den medeltida kyrkan var uppförd i trä och den gamla kyrkplatsen har bevarats som ödekyrkogård. Hovmantorps nya kyrka ritades av Theodor Edberg och uppfördes mellan åren 1845-47. Som byggmästare omtalas Johannes Johansson, Fägerstad. Kyrkan uppfördes inte i anslutning till den medeltida kyrkogården utan på en ny plats mera centralt belägen i socknen. År 1823 fattade man beslut om nybyggnation och 1827 erhöll församlingen K Majts tillstånd att uppföra en ny kyrka. Byggnationen drog ut på tiden då stridiga meningar om placeringen utspelade sig mellan general Rosenblad på Hovmantorps säteri och det regerande bergsrådet Aschan i Lessebo. Till slut ingrep biskop Esaias Tegnér och redde ut frågan. Kyrkan invigdes 22 augusti 1847 av biskop Christofer Isaac Heurlin. Exteriöra förändringar Exteriört har Hovmantorps kyrka under årens lopp genomgått ett antal förändringar. Den tidigaste skedde redan år 1859 då kyrkans timmerstomme försågs med en utvändig revetering. Under stora delar av 1800-talet och en bit in på 1900-talet pågick idoga arbeten med att dränera och iordningställa den nyanlagda kyrkogården med gångar och planteringar. I samband renoveringen 1903 byttes kyrkans spåntak ut mot ett svartmålat plåttak och 1932, året efter att kyrkogården utvidgats åt norr, uppfördes ett nytt gravkapell efter ritningar av arkitekt Adolf Wiman. År 1935 skedde en omfattande renovering utifrån ett förslag framtaget av arkitekten Paul Boberg. Vid detta tillfälle lagades och avfärgades den utvändiga putsen samt skedde en ommålning av de utvändiga snickerierna vilka försågs med kopparavtäckning. En översyns av kyrkans system för vattenavrinning samt åskledaranläggningen ägde rum och man satte upp lyktstolpar för att förbättra ytterbelysningen vid kyrkans entréer. Dessutom vidtogs en allmän översyn av kyrkans ytterdörrar och fönster vilka kompletterades med vindfång och innerbågar. Ventilationshålen i kyrkans stengrund utökades för att förbättra klimatet i grunden och förgyllningen på tornspirans kula och kors förnyades. År 1952 satte man upp fasadbelysning på kyrkan och under renoveringen 1959 frilades och fogades kyrkans naturstenssockel. Vid samma tillfälle förnyades putsen på kyrkans torn och pilastrar. Dessutom ersatte man kyrkans tak av plåt med koppar. Vid utvidgningen av kyrkogården 1971 revs gravkapellet och ett nytt bårhus uppfördes i kyrkogårdens nordöstra hörn på gränsen till den senaste utvidgningen. År 1976 och 1981 utfördes exteriöra målnings- och bättringsarbeten av mindre omfattning. De interiöra förändringarna i Hovmantorps kyrka har genom åren varit många och inleds med att man 1862 får sin första orgel installerad. 1871 jämnas kyrkans timmerväggar av varpå de kalkstryks. Första värmeinstallationen sker 1882 då kyrkan förses med kaminer. Vid sekelskiftet 1900 låter man vävspänna kyrkans väggar vilka nederst förses med en bröstpanel av pärlspont. Samtidigt ersätts det ursprungliga altarkorset med dagens altartavla utförd av A. Persson. Till julgudstjänsten 1918 har kyrkan fått elektrisk belysning och 1920 inmonteras kyrkans tornur. År 1922 installeras en ny uppvärmningsanläggning med rörslingor vilken 1928 orsakar en mindre brand p.g.a. att rökröret från kyrkans värmepanna placerats för nära inpå kyrkans timmerkonstruktion. Detta åtgärdas med en mer permanent lösning i samband med 1935 års renovering då man i ett nytt utgrävt källarutrymme under koret installerar en värmeanläggning med lågtrycksånga vilken 1962 ersätts av dagens anläggning med pumpvarmvatten kopplad till en oljepanna. I samband med 1935 års renovering sker en rad förändringar i interiören bland annat lägger man in ett nytt golv av kalksten i kyrkans vapenhus, läktartrapporna i kyrkorummet byggs in och bänkarna förändras för att förbättra sittkomforten. De vävspända innerväggarna kläs in med Treetex-skivor och pärlspontsbröstningen nedtas till en höjd överensstämmande med bänkinredningens överkant. Altartavlans omfattning, altarringen, predikstolen, orgelfasaden, läktarbarriären, taklisten, pilastrarna, pelarna, bänkfasaderna och dörrarna marmoreras. Väggarna målas i en ljusgul kulör och förses med kvadermålning. I kyrkorummet läggs ett nytt golv av fur ovanpå det befintliga. Genom att avlägsna två bänkrader i östra korsarmens bänkkvarter utökar man kyrkans korparti och fönstren i den östra korsarmen förses med blyinfattat antikglas. Innertaket förses med värmeisolering och på läktaren läggs ett nytt golv med trappavsatser för bänkarna. Nästa mer omfattande renovering påbörjas 1962 och sker då utifrån ett förslag framtaget av arkitekten Hans Lindén. Nu avlägsnas vapenhusets torntrappa som ersätts av de två läktartrapporna i kyrkans västra korsarm. De sedan tidigare förändrade kyrkbänkarna förses med tygklädda sittdynor och trägolven i kyrkan genomgår en slipning varefter de stryks med en fernissa. I utrymmet mellan tornets dubbla ytterväggar anordnas ett städskåp. Väggarna i kyrkorummet vävspänns och målas i en ljusgul färgsättning. Kyrkans predikstol, altartavlans omfattning, pilastrar, dörrar och listverk målas grå och bänkinredningen blå. I anslutning till läktaren i västra korsarmens avlägsnas tre bänkrader. Under läktaren tillkommer sedan nya inbyggnader för församlingsrum, kapprum och toalett. Kyrkorummets belysning kompletteras med tre nya glasljuskronor. Den senaste förändringen i Hovmantorps kyrka skedde mellan åren 1980-81 återigen utifrån ett förslag framtaget av Hans Lindén men i samarbete med I Waern Bugge. I den östra korsarmen installeras nu ett nytt fristående altare varvid samtliga bänkar, fråntaget de två korbänkarna, avlägsnas. Altarringen delas upp i fem flyttbara samt hopfogningsbara sektioner och kompletteras med två extra sektioner. I koret tillkommer en kororgel och dopfunten placeras i korets sydvästra hörn. Från att ha legat i det sydöstra hörnet flyttas nu sakristian till utrymmets nordöstra del varvid man lägger in ett nytt golv och fäster upp ett nytt innertak. I anslutning till tvärskeppets entréer placeras fyra fristående klädhängare. Den bakersta bänken i tvärskeppens fyra bänkkvarter avlägsnas. Under läktaren anläggs nya utrymmen för förberedelserum, handikapptoalett och förvaringsutrymmen för vaktmästaren och i sakristians mittsektion installeras en toalett. |
