Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SÄTER ENBACKA 18:2 - husnr 1, GUSTAFS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GUSTAFS KYRKA (akt.)
2004-05
Historik
Kring Dalälvens dalgång tillkom redan under medeltid en rad större byar. Kommunikationsleder, bördig mark, vattenkraft och inte minst förekomsten av malm främjade länge samhällsutvecklingen i området. Gustafs kyrkas historia präglas, liksom många andra kyrkor kring Dalälven, av dessa förhållanden.

Nuvarande kyrkas föregångare var Enbacka kapell som låg norr om nuvarande kyrka, närmare älven. Kapellet uppfördes troligen 1633 men redan efter drygt ett sekel var byggnaden dels otillräcklig och dels i så pass dåligt skick att frågan om en ny kyrkobyggnad aktualiserades.

Mark för det nya projektet erhölls i Enbacka där man beslöt att uppföra en större kyrka av sten. I juni 1765 lades den första grundstenen till Gustafs kyrka och arbeten pågick till 1768. Som arkitekt och byggmästare engagerades Pehr Schultzberg från Västerås.

Gustafs kyrka tillhör gruppen av nyklassicistiska kyrkor som uppfördes från och med 1760-talet i stort antal och runt om i landet, under en hundraårsperiod. Kyrkan är dock bland de tidigaste av denna karaktär och har samtidigt provinsiella drag. Till det yttre är Gustafs kyrka nästa en replik av Åhls kyrka som påbörjades några år tidigare (1761-1767) och har samma upphovsman och byggmästare.

Kyrkans interiör är representativ för perioden men är extremt spartansk och avskalad. Kyrkorummet domineras helt av Pehr Hörbergs monumentala altartavla.

Källor och litteratur
Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Boëthius, Gerda. 1932. Gustafs kyrka med Enbacka kapell. SvK, bd 1:3, vol 37
Enbacka-Gustafs församling - Några drag ur dess historia. 1919. Julbok för V:s stift, 1919:40
Gustafs kyrka 175 år. 1768-1943. 1943
Pehrs, Uno. 1975. En bok om Gustafs-Kyrkobygget.
Vägledning, Gustavs kyrka. 1986
Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift