Stäng fönster LUND SANDBY 64:1 - husnr 1, SÖDRA SANDBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Södra Sandby kyrka (akt.) | |
| 2014-09 |
| Historik |
|---|
|
Troligen uppfördes en stenkyrka i Södra Sandby under tidigt 1200-tal. Under seklets senare del tillkom ett torn i väster. Tornet uppfördes av gråsten med kvadrerade hörnkedjor av sandsten och kunde endast nås från långhuset då det saknades muröppningar i markplan. Under 1400-talet slogs kryssvalvet i tornet. Valvets sköldbåge täcker delvis ett numera igensatt fönster i söder, vilket visar att valvet är sekundärt. I slutet av 1500-talet genomfördes kraftiga ombyggnader av Södra Sandby kyrka. Exakt hur mycket som bevarades från den äldre kyrkobyggnaden är inte klarlagt. Man vet dock att nedre delen av det medeltida tornet bevarades. Kyrkbygget avbröts emellertid då sockenmännen i Sandby råkat i ekonomiska svårigheter. I ett brev daterat 1593 begärdes hjälp från kungen för att färdigställa kyrkan: Miss. til Hack Ulfstand. Menige Sognemænd i Sandbye Sogn have berettet, at de have begyndt at bygge sig en Sognekirke, men endnu ikke helt have kunnet fuldfore Arbejdet, fordi Kirken kun har ringe Formue; de ere allerede komne i Gæld ved det Byggeri, der er udført paa Kirken, og have derfor anmodet Kongen om at skaffe dem nogen Hjælp til Kirkens Bygning. Det befales ham at undersøge Sagen og paa Kongens Vegne drage Omsorg for, at Sandbye Kirke kan faa nogen Hjælp af de formuende Kirker i Lenet, saa den kan blive sat helt i Stand. Den första bevarade beskrivningen är från 1663. Väggmurarna sades då vara uppförda med jordsten och mursten (tegel). Kyrkan saknade torn, men hade istället en klockstapel av trä klädd med ”fjell” (troligen spån). I söder fanns ett vapenhus uppfört i sten med sadeltak. Yttertaken var täckta med bly medan innertaken var klädda med vitmålade brädor lagda på bjälkar. 1666 renoverades kyrkan delvis och den norra ingången murades igen. 1725 var kyrkan i dåligt skick. Taken läckte och vissa brädor var så pass murkna att de riskerade att ramla ner. Även klockstapeln var illa åtgången. Det sades att den vid ringning rörde sig av och an i takt med klockornas svängningar. Fem år senare, 1730, reparerades kyrkan av murarmästare Olof Olofsson från Lund. Bland annat stabiliserades den södra sidan med ny sten. Olofsson gjorde även arbeten i koret och på korvinden som vid denna tid nåddes från en trappa i koret. Under 1700-talet utfördes en rad olika reparationsarbeten i bland annat kyrkans takkonstruktion, klockstapel och vapenhuset, som 1752 förstärktes med två pelare. Samma år tillkom den västra läktaren och predikstolen flyttades. 1797 muras tornet om ovanpå de bevarade delarna av det medeltida tornet. Ritningarna hade upprättats redan 1781 av murarmästare Bengt Lundberg från Lund. Ingången förlades i väster och takkonstruktionen bestod av ett tälttak. 1825 försågs kyrkorummet med tunnvalv i trä. Den då ruttna utvändiga trätrappa som lett till tornvinden togs bort och ersattes av en trappa i sten. 1847 genomfördes omfattande renoveringar av kyrkan. Vapenhuset i söder revs och den norra korsarmen uppfördes. Kyrkan försågs med nya fönster samt ett rosettfönster mot norr. Kyrkorummet fick ny bänkinredning och en ny altarring. 1889 byggdes tornet om och försågs med trappstegsgavlar efter ritningar upprättade av ingenjören och arkitekten A. W. Lundberg i Lomma. När man rev de övre murpartierna upptäcktes att enbart de yttre och de inre murarna var murade med bruk medan det mellanliggande stenskiktet var lagt utan bruk. För att säkra tornkonstruktionen insattes därför fyra ankarjärn. 1910 beskrev domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin det kupiga trätaket och det platta trätaket i koret som vanställande av kyrkans interiör. Wåhlin utarbetade därför ett förslag där kortaket delades in i kassetter enligt renässansmönster. På så vis ansåg han att taket bättre skulle samspela med altaruppsatsens estetik. Det installerades även nya bänkar i koret samt nytt golv av kalksten. 1933–37 genomfördes en ombyggnad av kyrkorummet under ledning av arkitekterna Carlsson och Lönegren i Lund. Vattenburen centralvärme med radiatorer ersatte tre äldre järnkaminer. Golven belades med grå kalkstensplattor och en ny trappa till orgelläktaren anordnades i långhusets sydvästra hörn. 1962 försågs kyrkan med nya fönster ritade av arkitekt Hans Westman. 1968 utrustades klockvåningen med elektriska lucköppnare. Under ledning av arkitekten Torsten Leon-Nilsson byggdes sakristia och väntrum in under den norra läktaren 1975. Lösa stolar ersatte bänkkvarteren i den norra korsarmen och hela inredningen målades om. Tio år senare putsades kyrkans exteriör om. Arbetet leddes då av Forsberg & Wikerstål arkitekter. Vid omputsningen utfördes även en murverksdokumentation. 1997 genomfördes en vindsrengöring. Man fann då bland annat ett krucifix från 1700-talets början. Krucifixet, som var försett med passionsverktyg, var fram till 1964 monterat tillsammans med kyrkans medeltida kristusbild. 2004 genomfördes en invändig restaurering enligt förslag upprättade av Hegelund och Marsvik arkitekter. Arbetena omfattade putslagningar, bättringsmålning av inredning, rengöring samt kalkning av väggar och valv. |
