Stäng fönster HEDEMORA HUSBY PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 6, HUSBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUSBY KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-17 |
| Historik |
|---|
|
Husby kyrkplats hör troligen till de äldsta i Dalarna, en hypotes som styrks av att den enda bevarade romanska dopfunten i landskapet finns i kyrkan. Om grunden till nuvarande kyrka är lika gammal har hittills varit svårare att fastställa. Kyrkoherdelängden som inleds 1192 är dock inte sanningsenlig (Bonnier). Platsen läge var länge strategiskt intill Dalälven där viktiga vägar möttes, i anslutning till en flottbro. Socknens utveckling främjades också av en bördig bygd och av den intensiva bergs- och järnhanteringen som försiggick i området. Bygdens betydelse och ställning speglas även i förekomsten av kloster, kungsgård och insamlingsplats för Dalaregementet. På 1480-talets grundades i närheten Gudsberga kloster, Dalarnas enda kloster. Mittemot kyrkan, på älvens motsatta strand låg redan under tidig medeltid en kungsgård. Där undertecknades 1347 Stora Kopparbergets privilegiebrev. Efter 1582 omvandlas Husby kungsgård till herresäte. Kyrkval-len, norr om kyrkan, var insamlingsplats för regementet och kyrkan brukades i praktiken under perioden som soldatkyrka. Husbys medeltida kyrka var mindre än sin efterföljare. I sin äldsta form var kyrkan troligen en liten och anspråkslös stenbyggnad som om- och tillbyggdes troligen under sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. Gamla medeltida kyrkan, som därefter förblev i stort oförändrad fram till 1700-talets mitt, är avbildad på en målning i Lars Göranssons epitafium från tidigt 1600-tal. Planen var rektangulär och mot norr, närmast östra hörnet, fanns en sakristia med kvadratisk plan. Mot långsidan i söder, närmast västra hörnet, fanns ett vapenhus även det med kvadra-tisk plan. Kyrkan var tvåskeppig med tre travéer i varje skepp och täcktes av sammanlagt sex valv. Sedan början på 1500-talet var kyrkan utsmyckad med vägg- och valvmålningar. Den hade sex små fönster, varav två i korgaveln, två i västra gaveln och två i södra långsidan. Byggnaden hade hög takresning med en takryttare krönt med en hög spetsig spira. Problem med grundläggningen medförde dock sättningar i konstruktionen, och man tvingades 1655 bygga om tornet för att slutligen riva det 1755. Innan dess hade man, 1748 utvidgat sakristian mot norr, till dubbla sin längd. Vid 1770-års visitation ansågs kyrkan nedgången, ha lutande västgavel, bristande torn och vara för liten. Under följande år bearbetades ett förslag till utvidgning och ombyggnad av kyrkan. Förvandlingen till nuvarande nyklassicistiska kyrka påbörjades 1779 under ledning av byggmästare Dan Lundquist. Den medeltida tvåskeppiga kyrkan omvandlades till en salkyrka med halvcirkelformad korabsid i öster och torn i väst; vapenhuset på södra långsidan revs. Under arbetets gång kollapsade dock det påbörjade tornet som man tvingades grunda om och uppföra på nytt. Långhuset förlängdes mot öster och för ändamålet revs östra gaveln, västgaveln sänktes, liksom taket som fick bruten form. De gamla valven med sina pelare ersattes med tunnvalv av bräder täckt med stuck, kvar blev endast del av de medeltida murverken och sakristian. I stort, och i synnerhet utvändigt, har byggnaden förblivit oförändrad sedan den stora förnyelsen på 1780-talet. Kyrkan restaurerades dock på 1860-, 1930- och 1980-talen och putsen har haft skiftande avfärgningar. Sakristian omvandlades 1935 till kapell. Nuvarande invändiga färgsättning skapades av arkitekt Jerk Alton och konservator Ulf Krok vid senaste restaureringen. Kyrkan innehar en stor rikedom på medeltida inventarier samt en av Sveriges mest intressanta kyrkoorglar, Nils Söderströms orgel från 1780-talet, placerad på en samtida dubbelläktare. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Alton, Jerk. 1988. Husby kyrkas inre restaurering 1987-1988 Arkeologisk förundersökning, Husby kyrka. DM 1996:7. Arkeologisk schaktövervakning, Husby kyrka. DM 1997:1 Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Bonnier, Ann Catherine. 2005. Anteckningar Franzén, J.E. 1935. Husby kyrka återinvigs. I Julbok för Västerås stift, Årg. 30 Murverksdokumentation vid Husby kyrkas yttre renovering. DM 2004:4. RAÄ 514. Prästgårdsinventering i Kopparbergs län, 1976. Dalarnas museum Prästgårdar med skyddsbestämmelser i Kopparbergs län. 1993. Länsstyrelsen i Dalarna Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift. Söderberg, Miles. 1973. Husby kyrka, Stjernsund kyrkor, Långshyttans kyrka. I Husby socken i Dalarna. |
