Stäng fönster VÄXJÖ ORMESBERGA 3:1 - husnr 2, ORMESBERGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ormesberga kyrka (akt.), ORMESBERGA KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Ormesberga kyrka uppfördes troligen i slutet av 1600-talet. Tidigare fanns en träkyrka på platsen, vilken markeras på häradskartan över Norrvidinge år 1658. Socknen nämns första gången i skriftliga källor som Ormsbergiae sogn år 1407. Stenkyrkan saknade från början torn men hade istället en separat klockstapel och ett vapenhus av trä. Under 1700-talets början byggdes ett gravkor till kyrkan åt öster. Sakristian åt norr var tidigare av trä men ersattes av en i sten, troligen under 1700-talet eller början av 1800-talet. 1842 byggdes tornet till och kyrkan fick det utseende den har än idag. Interiören har med tiden förändrats och präglas i dag framför allt av den restaurering som skedde år 1883. Exteriöra förändringar Kyrkan uppfördes som en enkel salkyrka under 1600-talets senare del och kompletterades med ett gravkor i öster under 1700-talets början. År 1842 byggdes tornet och någon gång under 1800-talets första decennier kom även sakristian till. Dessa förändringar var stora och påtagliga, men sedan 1800-talets mitt har kyrkan fått bevara sitt utseende. Åtgärderna har inskränkt sig till rent underhåll och därmed är kyrkans exteriör förhållandevis intakt. Vid den senaste restaureringen 1986 kläddes sakristians tak om med nytt spån och de putsade fasaderna lagades och avfärgades. Interiöra förändringar Kyrkorummet har förändrats i takt med att själva kyrkan omformats och växt. Gravkor, sakristia och torn är delar som tillkommit senare och har därmed påverkat även den inre gestaltningen. Läktaren tillkom förmodligen i mitten av 1700-talet eftersom målningarna på dess barriär kan dateras till 1751 och orgel byggdes 1787. 1883 genomgick kyrkan ”en grundlig reparation”. Då lades läktarens golv om, samt delar av kyrkogolvet. Predikstolen från 1652 ersattes med en från 1840-talet och nytt ljudtak tillverkades. Likaså tillkom också nya psalmnummertavlor, altarring och altartavlan av Ludvig Frid. Den gamla altaruppsatsen sattes vid en av sidoväggarna, där den fick stå till den deponerades på Smålands museum 1928. Det var troligen vid den här restaureringen som läktarbarriärens målningar övermålades. Inför restaureringen 1954 arbetades fram ett förslag av en lokal lekman. Församlingens önskan var att genom att återbörda en del äldre inventarier skapa en atmosfär från 1600- och 1700-talet. Man ville bland annat ersätta altartavlan med den gamla altaruppsättningen från 1724 och sätta in en predikstol från 1600-talet. Man undersökte och ville också ta fram de äldre målningar som fanns under färglagren på läktarbarriären. Men Byggnadsstyrelsen motsatte sig planerna och menade att kyrkan istället skulle bevara den prägel den fått under 1800-talet. En anonym artikelförfattare skriver i Växjöbladet den 24 september 1954 att kyrkan efter restaureringen framstår ”som en god representant för kyrkorum med typisk 1800-talsprägel och utgör onekligen ett värdigt kyrkorum även om den tvivelsutan skulle ha blivit mera tilltalande om den ursprungliga planen kommit till utförande”. Det var vid den senaste stora restaureringen år 1986 som de gamla målningarna på läktarbarriären togs fram och konserverades. 1999 utökades koret genom att andra bänkraden framifrån togs bort och de främsta flyttades bakåt. |
