Stäng fönster GAGNEF GAGNEFS PRÄSTGÅRD 1:2 - husnr 1, GAGNEFS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GAGNEFS KYRKA (akt.) | |
| 2005-06 |
| Historik |
|---|
|
Gagnef utgjorde en naturlig knutpunkt för vägarna som från väster och öster leder, genom älvens dal, till Siljan och norra Dalarna. Österdalälven som forsar förbi platsen i dalen var också länge en naturlig förbindelseled, och på 1880-talet tillkom järnvägen på dess östra strand. Dalen bjuder även på bördig jordbruksmark som tidigt togs i anspråk. De geografiska förutsättningarna och det strategiska läget främjade tidigt uppförandet av en kyrka på platsen. Enligt folksägen skulle en föregångare till nuvarande kyrka, ett träkapell, ha funnits på den s.k. Kapellbacken i Tjärna, en halv kilometer norr om nuvarande kyrka. Det är troligen under 1400-talet som en första liten stenkyrka, en rektangulär gråstensbyggnad om invändigt ca 7 x 17 meter, uppfördes på nuvarande kyrkplatsen (Bonnier, 2005). Murdelar från denna kyrka ingår i nuvarande byggnads nordöstra del. Från den tiden är också två bevarade invigningskors i koret. Kyrkan har därefter genomgått många om- och tillbyggnader. En större utvidgning genomfördes under 1400- och 1500-talen åt väster och söder, samtidigt höjdes murarna och taket. Mot slutet av 1500-talet hade kyrkan fått ett långhus med tre valvkupor, en sakristia i norr och ett vapenhus i söder. Norr om kyrkan hade en klockstapel tillkommit. Ytterligare en större ombyggnad samt förbättringar genomfördes stegvis mellan åren 1674 och 1690, då tillfördes långhuset ett nytt skepp genom en tillbyggnad mot söder. Samtidigt tillbyggdes sakristian mot norr och öster och täcktes med två valv. Vid tidpunkten var Gagnef moderkyrka för Åhl, Mockfjärd och Bjursås. På 1770-talet kom den avgörande och slutliga förnyelsen. Hela kyrkan ombyggdes; ett torn tillkom i väster medan långhuset genomgick en omfattande förändring. Pelarna och valven, inner- och yttertaken samt västra väggen revs, kvarstående murar höjdes med två meter och kyrkorummet täcktes med nuvarande tunnvalv. Kyrkan fick då i stort sin slutliga utformning, undantaget var tornhuven som ersattes 1828 med nuvarande lanternin. Därefter har två större restaureringar inverkat på detaljer såväl ut- som invändigt. På 1910-talet förnyades golven och delvis bänkinredningen, innerfönster insattes, interiör och inredning ommålades m.m. Vid restaureringen i början av 1960-talet inreddes del av utrymmet under läktaren och ett pannrum skapades under sakristian, långhusets spåntak ersattes med kopparplåt och framför allt kläddes innerväggarna med ett skikt av lättbetongsten, vilket kom att inverka negativt på kyrkorummets ursprungliga utformning och arkitektoniska karaktär. Källor och litteratur Adelborg, Ottilia. 1930. Altarskåpet. I Julbok för Västerås stift 1930 Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Boëthius, Gerda. 1916. Gagnefs kyrka. I Sveriges kyrkor, Dalarne, band 1 Bonnier, Ann Catherine. 2005. Anteckningar. Dahlander, Magnus. 1932. Kyrkogårdskultur. I Julbok för Västerås stift 1932 Om Gagnefs kyrka. 1917. I Julbok för Västerås stift 1917 Prästgårdsinventering i Kopparbergs län, 1976. Dalarnas museum Prästgårdar med skyddsbestämmelser i Kopparbergs län. 1993. Länsstyrelsen i Dalarna Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift. Östling, Lars. 1999. Gagnefs kyrka – En kortfattad beskrivning |
