Stäng fönster AVESTA ÖSTANBYN 46:1 - husnr 1, GRYTNÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GRYTNÄS KYRKA (akt.) | |
| 2005-01-13 |
| Historik |
|---|
|
Talrika fornlämningar från stenåldern och järnåldern vittnar om bygdens betydelse redan under förhistorisk tid. Senare kom järnhanteringen att gynna utvecklingen i denna del av Berg-slagen, men det bördiga landskapet kring Dalälven bidrog också tidigt till byarnas välstånd. Grytnäs vidsträckta socken bildades redan under medeltiden. Kring kyrkan med sitt strategiska läge, intill Grytnäsån där flera vägar möts, växte en betydande kyrkby fram. Grytnäs nuvarande kyrka har tillkommit i flera etapper och genomgått ett flertal förvandlingar under århundraden. Ett inhugget årtal som ännu på 1700-talet var synligt på kyrkans gamla västport (VP 1764) avslöjar möjligtvis att kyrkans äldsta del invigdes 1309. Första stenkyrkan var uppförd av oputsad gråsten med inslag av tegelornamentik och murarna täcktes av ett hög-rest spånklätt sadeltak. Långhusets plan var rektangulär och kyrkan var tillbyggd med sakristia i norr och vapenhus av brädor i söder. Kyrkorummet hade ursprungligen endast ett brädfodrat platt innertak som under slutet av 1400-talet kom att ersättas med två stjärnvalv av putsat tegel. Valv och väggar dekorerades sedan på 1500-talet med rik målad ornamentik. Ännu på 1600-talet hade kyrkan blygsamma dimensioner, och bestod endast av två travéer. Den saknade fortfarande torn men en äldre klockstapel ersattes då med en ny. Befolkningstill-växten i bygden tvingade dock fram en utvidgning av byggnaden; och år 1730 skapades ett nytt kor genom att tillföra en ny travé till långhuset. Samtidigt, i tidens anda, överkalkades kyrkorummets medeltida målningar medan en ny bänkinredning infördes. Drygt 15 år senare utvidgades sakristian till sin nuvarande storlek. Trots sina medeltida anor präglas kyrkan utvändigt av nyklassicismens formspråk. Orsaken är framför allt 1790-talets om- och tillbyggnad. Det var då som tornet med sina märkliga proportioner tillkom medan det högt resta sadeltaket över långhuset ersattes med nuvarande lägre brutna tak. Förvandlingen var ett verk av byggmästare Eric Sjöström, som svarade för ett stort antal kyrkoombyggnader av samma karaktär under perioden. På 1800-talet drabbades kyrkan av en rad ”moderniseringar”. Vapenhuset i söder revs, liksom altarbord och gravhällar i kyrkorummet. De gamla blyspröjsade fönstren ersattes med nuva-rande modell, predikstolen från 1600-talen gav plats för en ny, de slutna bänkarna fick ge plats för ”ekmålade soffor”, dörröppningen mot sakristian förstorades och tillfördes en ny dörr och den grönmarmorerade altaruppsatsen övermålades i vitt och guld. En betydande del av inventarierna och inredningen avyttrades på auktion. Bland övriga nyheter var installationen av värmekaminer och av kyrkans första orgelverk. På 1930-talet genomfördes en omfattande restaurering under ledning av arkitekt G. Holmdahl. Åtgärderna som vidtogs inriktades huvudsakligen på att försöka återställa så mycket som möjligt av kyrkans medeltida karaktär och tidigare inredning och utsmyckning. Det är i detta sammanhang som de överkalkade medeltida målningarna frilades. De numera synliga blinderingarna i långhusets fasader och i östra gaveln var under en period igensatta, men frilades i samband med renoveringen på 1960-talet. Vid samma tillfälle ersattes takens ursprungliga järnplåt med nuvarande kopparplåt. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Ericstam, A. 1934. Grytnäs kyrka. I Hedemora kontrakt. En Hembygdsbok. Karlén, Arild. 1939. Grytnäs kyrkas restaurering. Julbok för Västerås stift. Kortfattad beskrivning av Grytnäs kyrka.1982 Orgel i Grytnäs kyrka. 1983 Risberg, Sten-Bertil. 1981. Ett nytt Jerusalem-Om Grytnäs kyrkas restaurering 1980-81. Östlund, Lars. Guide till Grytnäs kyrka. Östlund, Lars. 2002. Grytnäs kyrka. Ågren, E.T: Teckningar; rekonstruktion av kyrkans utseende 1309-1730 – 1730-1794 |
