Stäng fönster VÄXJÖ FURUBY 5:5 - husnr 1, FURUBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Furuby Kyrka (akt.), FURUBY KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Furuby socken har gamla anor och nämns första gångens skriftligen år 1322 som ”Furiby”. Den äldre kyrkan var en träkyrka med separat klockstapel. Vid 1800-talets slut bedömdes den för trång för församlingen och i för dåligt skick för att byggas till. Tanken på en ny kyrka väcktes 1860 då en tomt skänktes till kyrkan. Ritningar presenterades 1871 av arkitekten Emil Langlet. De påminner i stort om den nuvarande kyrkan, men församlingen gillade inte de omfattande tegelorneringarna. 1876 erhölls kungligt brev om byggandet och 1885 fanns nya omarbetade ritningar av arkitekt Holmgren. Dessa ligger mycket nära slutresultatet, men med den skillnaden att kyrkan var tänkt att utföras i huggen natursten utan puts. Detta tyckte dock församlingen skulle bli för dyrt. Den 12 juli 1888 avsynades den färdiga kyrkan och den 22 juli invigdes den. 1891 såldes den gamla kyrkan och dess klockstapel på auktion. Det bemålade innertaket bevarades och deponerades senare på Smålands museum. Exteriöra förändringar Furuby kyrkas exteriör har inte förändrats nämnvärt sedan byggnaden uppfördes i slutet av 1800-talet. Utåt sett är kyrkan mycket välbevarad och ett fint exempel på den historicerande blandstil, här främst nygotik, som var vanligt för tiden. År 1900 installerades urverk bakom de redan befintliga urtavlorna. Kopparplåt lades på porthusets tak år 2000. Den skiffer som låg där tidigare användes vid omläggning av långhusets tak samma år. Samtidigt restaurerades hjulkorset på porthusets taknock. Interiöra förändringar Interiören idag präglas dels av att en hel del av originalinredningen finns kvar, samtidigt som färgsättningen förändrats kraftigt. De första restaureringarna påverkade inte interiörens utseende särskilt mycket. 1921 byttes delar av innertaket ut till följd av rötskador, men utfördes precis likadant som innan. Det gjordes också en elektrisk installation utan vederbörligt tillstånd från Kungliga byggnadsstyrelsen. Kyrkan ålades att ta bort belysningsrampen bakom triumfbågen, men 1928 beslöts att den fick vara kvar. Korets valv hade från början dekormåleri med mönstrade bruna bårder längs ribborna och en stjärnbeströdd blå himmel däremellan. Två vinklade skärmväggar med utgångspunkt från altaret avgränsade sakristian som då låg i absiden, en halv trappa ned. Korgolvets framkant var trekantig och bänkarna var målade i ekimitation. Innertaket var ”gråbrunt med rödbruna fogar och kälningar” och övrig inredning målad i ”grått och gulbrunt med färginslag av rött och grönt av orolig verkan”. Kyrkan inspekterades den 26 juni 1928 av Kungliga byggnadsstyrelsens arkitekt A. F. Wetterqvist, ”varvid befanns: att kyrkan var en s. k. 80-talskyrka, saknande större intresse både utan och innan. Kyrkan har ett brutet invändigt trätak, målat i ljusa ointressanta färgnyanser. Den är nu så medfaren av åren att en restaurering vore väl på sin plats”. Vid 1937-38 års restaurering målades stjärnhimmel och bårder över. Väggarna målades ljusgula och taket i en grågul flamning, koret i en något mörkare gröngul färg. Predikstol och altarring målades i guldton och bänkar i ”kabemottum”, en rödbrun färg. Under ledning av arkitekt Paul Boberg genomfördes även en rad åtgärder för att modernisera kyrkorummet. En värmeanläggning för lågtrycksånga sattes in och elektricitet installerades. Radiatorerna bilades in i fönsternischerna. Nya golv lades i vapenhus och kyrkorum och predikstolen sänktes. Altarskranket togs bort och sakristia inreddes istället i den västra ingången. I korfönstren sattes flerfärgat katedralglas in i blyspröjs och två bänkar placerades i koret. 1957 utförde David Ralson kortakets femdelade målning med motiv från Efesierbrevet 6. 1976 gjordes den mest genomgripande av kyrkans interiöra restaureringar. Då byggdes läktaren ut och så gjordes de inbyggnader under läktaren som rymmer bland annat toalett och sakristia. Flera bänkrader togs då bort längst bak i kyrkorummet, men även längst fram för att kunna utöka koret ytterligare. Bänkarna på läktaren togs bort och inredningen och innertak målades. ”De ljusa 1800-talsfärgerna har plockats fram, isblått, pärlgrått och vitt”, skrev Kronobergaren den 11 december 1976. Över bänkarna hängdes nya armaturer och Eva Spångbergs krucifix fick ersätta den tidigare altaruppsatsen. Innanfönster sattes in och pannan byttes mot elvärme. |
