Stäng fönster VÄXJÖ KALVSVIK 18:1 - husnr 1, KALVSVIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Kalvsviks kyrka (akt.), KALVSVIKS KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Kalvsvik nämns som Kalfswijk år 1336 i de skriftliga källorna. Då stod en liten träkyrka cirka 300 meter väster om den nuvarande kyrkan, troligen uppförd under 1200-talets förra hälft. Denna räckte inte till för den växande församlingen och år 1828 blev den dessutom utdömd av Esaias Tegnér vid en visitation den 16 augusti. På grund av församlingens svaga ekonomi tog det dock tid innan bygget av en ny och större kyrka kunde igångsättas. Först 1847 beställdes ritningar av Stockholmsarkitekten Fredrik Wilhelm Scholander och 1851 satte arbetet igång. Redan året efter kunde den nya kyrkan tas i bruk, trots att all inredning ännu inte var färdig. Den officiella invigningen dröjde dock ända till 1861 och förrättades av biskop H G Hultman. Då hade den gamla kyrkan redan rivits och auktionerats ut med inredning och allt. Endast ett fåtal inventarier bevarades till den nya kyrkan. Den nybyggda kyrkan överensstämde med Scholanders ritningar relativt väl. I exteriören gjordes förenklingar i portalernas och fönstrens omfattningar, samt fönsterbågarnas utformning. Tornets listverk och gavelornering uteslöts också. I interiören fick korpartiet en öppnare karaktär, med bredare korbåge och en rundad altarring. Den nya kyrkan var avsedd för 900 personer. Exteriöra förändringar Kalvsviks kyrka ritades i en enkel klassicerande stil. Exteriören har sedan byggåret 1851 inte genomgått någon större förändring. Vid restaureringen 1908 togs ett runt fönster upp på den norra väggen, som ljuskälla till predikstolen. 1952 lades kopparplåt på taken. Interiöra förändringar Kortaket hade från början ett dekorativt måleri som gav illusionen av ett kassetterat tak. En genomgripande omgestaltning i tidens anda skedde när interiören restaurerades år 1908. Nya Växjöbladet beskrev den 11 december samma år förändringen utförligt: ”Taket, som klistrats med väf, har genom trälister indelats i fält i ljusare blågrå färg; listerna äro något mörkare. Korhvalfvet har på samma sätt behandlats med väf. Triumfbågen är indelad i fyra runda och fem rektangulära fält. I de förra äro de fyra evangelisternas symboler målade i relief på brun botten. I de rektangulära fälten äro på gul botten målade lagerkvistmotiv. Innanför triumfbågen är hvalfvet indelat i tre fält. Nederst står ett förgylldt IHS på gul botten, hvarifrån utstråla strålar mot de tre fälten med dess djupa blå botten, fylld med stjärnor. Nedanför taket löper en stor bred hvit gesims rundt hela kyrkan. Väggarna äro hållna släta i crêmefärg. Till 1,5 m. höjd löper längs hela kyrkan en panel hållen i mörkare ton än väggarna. Altaret, kolonnerna till läktaren etc. äro hållna i hvit marmor, predikstolen i hvitt och guld. Läktarbarriären har hvita ramstycken med fem fält i grågrön fyllning. I dessa fält finnas gamla målningar, som nu restaurerats, med stiliserade tistelmotiv och däri ingående bilder af musikinstrument, lyra, harpa etc. I midtfältet läses >>Lofven Herran>>. Orgeln är i hvitt och guld, bänkar och dörrar i imiterad bonad ek. Fönsternischerna äro medelst imiteradt listverk delad i fem fält, dekorerade med lagerkvistmotiv”. Det var således en större förändring som utfördes och kyrkorummet fick med de nya färgerna, bröstpanelen och dekormåleriet ett kraftigt nationalromantiskt uttryck. Nästa omfattande restaurering genomfördes 1952 under ledning av arkitekt Hans Lindén, Växjö. Då reparerades fuktskador i bjälklaget, grunden dränerades och nytt golv lades in. Elektrisk värme installerades och vid entréerna anordnades vindfång. Läktaren flyttades fram och fick nya trappor i kyrkorummet. Korbänkarna togs bort liksom de främsta bänkraderna. Bröstpanelen på väggarna samt nästan all dekormålning från 1908 togs bort. Koret omgestaltades i och med att altartavlans omfattning byggdes om och gjordes fristående samt flyttades ut från den bakre väggen. Altartavlan var innan placerad på korväggen, omgiven av pilastrar. Vid restaureringen 1982, också den under ledning av Lindén, togs de fyra bakersta bänkraderna bort och inbyggnader gjordes under läktaren. Den nuvarande färgsättningen i grått med stora inslag av marmorering tillkom 1990. Då togs också väven bort från innertaket, vilket målades ljusblått. Två år senare sattes de två färgade korfönstren in, ritade av David Ralson 1969, utan Riksantikvarieämbetets medgivande. |
