Stäng fönster ÄLMHULT VIRESTAD 3:1 - husnr 1, VIRESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Virestads kyrka (akt.), VIRESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Virestad nämns första gången i de skriftliga källorna år 1339 som Wigherstadh. Den gamla kyrkan i Virestad ansågs i slutet av 1700-talet som för trång för församlingen. Man planerade att riva delar av den och utöka den och bygga till ett västtorn istället för den fristående klockstapeln. År 1787 gjordes ritningar upp för detta, men församlingens goda ekonomi gav möjlighet att istället satsa på en nybyggnation, vilket beslutades om något år senare. Nya ritningar anlände 1797 och två år senare sattes arbetet igång. Delar av den gamla kyrkans murverk användes dock som utgångspunkt. Den nya kyrkan stod klar att användas redan under år 1800, men det dröjde ända till 1830 innan den invigdes av biskop Esaias Tegnér. Exteriöra förändringar Virestads kyrka har en mycket välbevarad exteriör där endast mindre ändringar gjorts. Taken var från början klädda med spån och enligt uppgift rödtjärade. De kläddes 1907 om med takpapp, för att år 1924 täckas om med kopparplåt. Denna förändring utgör ett vanligt underhållsförfarande för tiden och föranleder inga reverserande åtgärder i framtiden. Redan år 1810 togs runda kupor upp på torntaket och ett tornur installerades. 1887 byttes fönterbågarna ut mot de nuvarande i gjutjärn med färgat glas i överdelen. Kyrkan hade så sent som 1953 en mycket låg liten utbyggnad mitt på den norra långhussidan. Denna användes som vedförråd och pannrum och uppfördes troligen vid restaureringen 1887 då enligt uppgift värmeugnar sattes in. Det framgår inte när den revs, men detta skedde troligen i samband med den omfattande restaureringen 1954-56. Interiöra förändringar I ett protokoll från 1803 anges att interiören skulle som brukligt målas i ”pärlfärg med lister i guld eller gult”. Det är inte klarlagt om så skedde, eller om det nu framtagna mörkare dekorationsmåleriet i bänkdörrarna tillkom då. Det sägs i alla fall vara utfört av Pehr Hörberg, som målade altartavlan till kyrkan. Inredningen präglas av nyklassicism, men i slutet av 1800-talet försågs kyrkan med en ny altarring och predikstol, båda i en klart nygotisk stil. Likaså byttes de tidigare fönstren ut mot tidstypiska gjutjärnsbågar med färgade glas i överdelen. Vid restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg 1928 gjordes bänkarna bekvämare med nya sitsar och lutande ryggstöd. Deras fasader målades i en mörkare marmorering och bänkdörrarnas äldre måleri togs fram. I kyrkorummet lades golvet om med ny isolerande trossbotten. Predikstolen flyttades närmare koret. 1954-56 skedde en interiör restaurering under ledning av arkitekt Hans Lindén. Då revs de gamla spisarna ut och ett elektriskt värmesystem intallerades. Innertaket målades mörkblått, takrosetter sattes upp och två nya ljuskronor hängdes därifrån. Taklisten gjordes kraftigare och den övermålade listen kring altartavlan togs fram. Läktartrapporna byggdes in och ett nytt orgelverk installerades av firma Mårtensson, Lund. Innanfönster sattes in. I sakristian tillverkades en ny skåpinredning och innertaket målades rött. Den äldre predikstolen togs fram och konserverades. 1964 fick kyrkan en ny dopfunt. Altartavlan genomgick en grundlig rengöring och konservering 1994, under ledning av konservator Herman Andersson. Den hade restaurerats flera gånger – på 1860-talet, 1900, 1928, 1956 – men befriades då från gammal fernissa och smuts som gjort den mycket mörk. Samtidigt målades innertaket ljusblått. Det hade tidigare målats vitt, vilket gjorde att de ljusa molntapparna knappast framträdde. |
