Stäng fönster LJUNGBY VITTARYD 3:8 - husnr 1, VITTARYDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Vittaryds kyrka (akt.), VITTARYDS KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Vittaryds kyrka uppfördes under medeltiden och är belägen på en liten höjd i utkanten av samhället med Skällandsö åt väster, Vittaryd åt söder och Forsheda åt norr. Kyrkan föregicks av en träkyrka, troligen av stavkyrkemodell, uppförd ett litet stycke öster om den nuvarande. Vid omläggning av den nuvarande kyrkans golv 1827 fann man en av dessa plankor med inhuggna små gluggar och märken efter järngaller. Alldeles i närheten av Vittaryds kyrka finns ett äldre gravfält från tiden runt Kristi födelse med 159 gravkullar och två domarringar. Den äldsta dokumenterade exteriöra förändringen i Vittaryd är från 1697 då kyrkans klockstapel skall ha uppförts av mäster David från Tofteryd. 1816 inkläddes densamma i panel. 1827 muras södra väggens ingång igen och ett nytt fönster placeras där dörren varit. Vapenhuset rivs ned. En ny ingång tas upp i väster i anslutning till vilken man låter uppföra ett nytt vapenhus. Ett fönster öppnades på norra sidan, dessutom utvidgades fönstret över altaret och på västra gaveln. Gaveln som hittills varit av trä uppmurades i sten så att fönstret kunde muras in. Ett litet fyrkantigt fönster på södra sidan murades igen 1911 tar Axel Lindegren fram ett förslag till ombyggnad av Vittaryds kyrka enligt vilket kyrkobyggnaden skall förses med ett torn samt ny absid och den fristående klockstapeln rivas. Bakgrunden till detta förslag kom av att klockstapeln var i en mycket dålig kondition. Förslaget kom dock aldrig till genomförande utan vid 1924 års renovering skedde istället en omfattande reparation av kyrkans klockstapel där man bland annat tvingades byta stora delar av den bärande konstruktionen. Vid samma tidpunkt ersattes kyrkans spåntak av enkupigt lertegel. 1965 rödfärgas panelen på kyrkans klockstapel och dess tak av spån ses över. I samband med 1997 års utvändiga renovering och omputsning upprättades en murverksdokumentation. Spåren i murverket var få och ganska vaga. Själva murverket bestod av mycket ojämnt material av många olika bergarter. Stenarna var kluvna och en del nödtorftigt tuktade samt fogade med kalkbruk. Genom skriftliga källor visste man att sydportalen och ett litet fyrsidigt fönster murats igen år 1827. Spåren efter sydportalen var vaga medan spåren efter fönstret var tydligare. Fönstret avslutades upptill med en maskäten träbjälke. Öster om sydfasadens mittfönster fanns vaga spår av ett mindre fönster, troligen rundbågigt, vilket sannolikt kunde vara ett av kyrkans ursprungsfönster. På östfasaden bestod den enda iakttagbara detaljen i spåren av ett äldre rundbågigt fönster vars överkant varit belägen ca 30cm högre än dagens fönster. På nord- och västfasaden fanns inga spår av äldre detaljer. På vapenhusets översta bjälke söder om porten fann man inskuret ”LSS ANO 1699 PPS” vilket talar för att hela vapenhuset flyttades i samband med arbetena år 1827 eller att virket från det tidigare vapenhuset återanvändes. Anledningen till att man fick knacka ned all puts på kyrkan var att man på 1970-talet behandlat putsen med Pliolitefärg vilken haft en menlig inverkan på den underliggande kalkputsen. Taken på sakristia och vapenhus läktades om och försågs med nytt enkupigt lertegel. Dörrarna målades om med svart linoljefärg och fönstren genomgick en välbehövlig renovering. |
