Stäng fönster MORA LANDBOBYN 27:7 - husnr 1, SIKNÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SIKNÄS KYRKA (akt.) | |
| 2005-09-15 |
| Historik |
|---|
|
Kapellet är beläget på en udde vid Vanån och ligger intill landsvägen mellan Mora och Vansbro. Bygden kring Siknäs kom efter 1607 att utgöra Venjans sockens sydligaste del, det stora avståndet till moderkyrkan i Venjan var dock besvärande. År 1805 uppförde därför Kättbo byamän ett bönhus som blev en tillfällig lösning för bygdens kyrkoliv. Bönhuset i Kättbo blev sedermera kapell. Med den kraftiga befolkningstillväxten som skedde i början av 1900-talet, vilken främjades av Mora-Vänerns järnvägs anläggning 1891, blev behovet av en egen kyrka ännu påtagligare. Till bygdens utveckling bidrog också den traditionella båt- och laggkärlstillverkningen samt Johannisholms glasbruk. År 1911 anlades en kyrkogård på nuvarande kapelludden och 1918 kunde bygden glädja sig över inrättandet av en komministertjänst som placerades i Gävunda. Kort därefter väcktes frågan om ett kyrkobygge i södra Venjan. Året därpå påbörjades grunden till ett kapell, men bristen på cement i krigets spår medförde att denna inte kunde slutföras förrän 1921. Prästgår-den som uppfördes i Gävunda stod däremot färdig 1924. Året därpå uppfördes en klockstapel intill kapellgrunden. Genom färdigställandet 1928 av bron över Vanån förenades bygderna kring Landbobyn och Finngruvan och kapellprojektet fick ny aktualitet. Medel anslogs och 1929 föreslog Byggnadsstyrelsen ett träkapell med moderkyrkan i Venjan som förebild, som den tedde sig på 1790-talet. Förslaget tilltalade dock inte församlingen som istället beställde ett förslag på tegelbyggnad från arkitekt Edward Dahlbäck. Förslaget omarbetades dock något av Erik Lundberg, arkitekt vid Byggnadsstyrelsen. Dahlbäck gick bort 1936 varefter Viking Göransson då länsarkitekt reviderade ritningarna. Kapellet stod slutligen färdigt 1939 och byggnaden består av ett långhus med lägre och smala-re kor i öster, vapenhus i väster samt sakristia mot långhusets södra sida. Den är uppförd av tegel, vitslammat, på gjuten betonggrund. Den höga sockeln är klädd med kullersten. Med undantag för altarkorset är inredningen samtida med byggnadens uppförande. I stort har kapellet såväl ut- som invändigt förblivit oförändrat sedan uppförandeperioden. Klockstapeln däremot fick på 1980-talet nuvarande stående panel, som ersättning för liggande. Till sin stil associeras kapellet med de medeltida kyrkobyggnaderna, med putsade fasader och högt resta tak. Förebilderna framträder också tydligt i vapenhusets, sakristians och korets form och placering. |
