Stäng fönster TORSÅS GULLABO KYRKA 1:1 - husnr 1, GULLABO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Gullabo kyrka (akt.), GULLABO KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Gullabo socken ligger i skogrik bygd och gränsar i söder mot Blekinge. Socknen hette under medeltiden Golsebodha ett namn som i källorna tidigast nämns 1390. Placeringen vid den gamla riksgränsen har präglat socknens historia där orostiderna följt på varandra. Skogs- och jordbruk samt boskapsskötsel har långt fram i tiden varit huvudnäringar. Det har också funnits en livaktig hemslöjdsindustri. Slöjdartraditionen lever vidare än idag om än i mindre skala. Den första kyrkplatsen, vilken tillkom under medeltiden, fanns i byn Glosebo. På 1700-talet byggdes det första kapellet på nuvarande kyrkplats, som då kallades Binnaretorp. Dagens kyrka uppfördes 1804. Namnet Gullabo tillkom först 1870 då församlingen blev annexförsamling till Torsås pastorat och fick egen präst. Prästgård och löneboställe skänktes till kyrkan av sockenbor. Den första prästen var komminister Olof Sellström. År 1917 kom järnvägen till byn, vilket innebar en stor förändring både för byn som sådan och för människornas möjlighet till kontakt med omvärlden. Kyrkbyn växte. Förutom järnvägsstation byggdes bl a skola och ny prästgård i början av 1920-talet och handelsverksamheten tog fart. I början av 1920-talet begärde Gullabo församling att få bli eget pastorat med egen kyrkoherde. Begäran hörsammades och Gullabo fick sin första kyrkoherde i Gunnar Lagerquist som tjänstgjorde fram till 50-talet. Befolkningsutvecklingen har varit dålig i socknen under 1900-talets andra hälft. Från 1973 är Gullabo socken åter en del av Torsås pastorat. Gullabo kyrka uppfördes 1804 som ersättning för ett kapell som stått på samma plats. Fram till år 1870 hörde Gullabo till Torsås församling och kyrkan gick under benämningen Torsås kapell. Organisationen med en huvudkyrka och ett kapell i skogsbygden förekom även på andra platser i södra Kalmar län. Exempel på andra f d kapell i skogsbygden är Bäckebo, Karlslunda och Oskars kyrkor. Kyrkan i Gullabo uppfördes mitt i den stora kyrkobyggnadsepoken 1760-1860 då kyrkobyggnadsaktiviteten i Småland var den mest omfattande i hela landet. Sammanlagt tillkom 124 nya kyrkor i landskapet under perioden. En viktig anledning till uppförandet av nya kyrkor var den kraftigt ökande folkmängden. Enligt Kungl. Maj:ts förordning av år 1776 skulle ritningarna till alla nya kyrkobyggnader godkännas av Överintendentsämbetet. I förordningen sades också att nya kyrkor skulle byggas av sten. Byggande i trä godkändes bara i undantagsfall och då av ekonomiska skäl. I Kalmar län byggdes under nämnda hundraårsperiod totalt fem kyrkor av trä varav endast Gullabo och Karlslunda kyrkor finns kvar idag. När det gäller Gullabo kyrka finns ett brev bevarat, skrivet av kyrkoherden Reinius till domkapitlet, där kyrkoherden anhåller om att få bygga kapellet av trä ”… ty det finnes ingen lämplig mursten, varken på stället eller där omkring, och sprängning av så mycken gråsten mäkta de (d v s bönderna) ej”. Såväl domkapitel som Överintendentsämbetet måste ha fallit till föga för begäran. |
