Stäng fönster SKINNSKATTEBERG FÄRNA 2:62 - husnr 28, MAUSOLEET VID FÄRNA HERRGÅRD
Byggnad - Beskrivning
| Mausoleet vid Färna herrgård (akt.) | |
| 2015-11-23 |
| Historik |
|---|
|
1901 ansökte greve von Hermansson hos Kunglig Maj :t om att få inrätta en enskild begravningsplats på sina ägor. Ansökan bifölls "under villkor att begravningsplatsen, som bör på övligt sätt invigas, varder av vederbörande utan församlingens betungande behörigen inhägnad och underhållen". Det var vid förra sekelskiftet ett uttryck för en romantiserande smakriktning att låta uppföra ett mausoleum för sin grav på sina ägor. Även naturromantiken hade vid sekelskiftet en stor spridning i landet med bakgrund i den spirande urbaniseringen. Platsen som mausoleet är beläget på, intill skog och park vid den södra ängen på brukets ägor, har en vacker utsikt över Lillsjön och sägs vara den plats greve Carl Fredrik von Hermansson älskade mest. Mausoleet vid Färna herrgård representerar genom plats och placering delar av sin tids filosofiska tankar och värderingar. 1905 stod mausoleet färdigt enligt ritningar, daterade föregående år, av arkitekten Lars Israel Wahlman. Utmärkande för mausoleet är dess byggnadsmaterial, vilket består av olika sorters slagg i skiftande kulörer. Den bruna stenen som bildar stomme och struktur är vanligtvis sällsynt i byggnader. De dekorativa elementen i mausoleet är utförda i blå, små oregelbundna stenar, så kallade slaggflis. Slaggstenen, som bildats i masugn vid tackjärnsframställning, torde komma från brukets masugn i Finnbo utanför Smedjebacken i Dalarnas län. Redan året efter färdigställandet av mausoleet avled greve Carl Fredrik von Hermansson och hans aska gravsattes på våren i en urna i mausoleets mellersta krypta. De två kryptorna på vardera sida om von Hermanssons var avsedda för hans hustru, Adele Michaelson, och en dotter. Adele ville dock inte begravas på Färna utan gravsattes istället på Gunnilbo kyrkogård. I samband med hennes död 1926 flyttades även von Hermanssons urna till Gunnilbo kyrkogård, efter kyrkorådets begäran. Mausoleets estetik är påverkad både konst- och arkitekturhistoriskt från andra länder. Wahlman, mausoleets arkitekt, var en av företrädarna för Arts and craftrörelsen i Sverige varför dessa influenser syns i mausoleets arkitektur. Karaktäriserande drag för Arts and craft-rörelsen inom arkitektur är hur byggnaderna ses som helheter anpassade till miljö och omgivning. Det finns inom rörelsen en respekt för materialen som används och hur de framhävs. Byggnadsdelarna får gärna vara synliga så både konstruktion och material kan ses av betraktaren. Det finns tydliga drag av detta perspektiv i mausoleets arkitektur där slaggstenen får tala sitt eget språk i harmoni med omgivande miljö. |
