Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORGHOLM ALBÖKE KYRKA 1:1 - husnr 1, ALBÖKE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ALBÖKE KYRKA (akt.)
2006-06
Historik
Dagens långhus byggdes 1859 och då som ett sidoskepp till en medeltida klövsadelkyrka. Klövsadelkyrkan revs sedan helt 1862 och av dess stenmaterial byggdes dagens torn samma år. Enligt arkitekten Törnqvists ritningar från 1856 hade man ursprungligen tänkt behålla den medeltida kyrkan som vapenhus med de båda tornen skulle omformas efter tidens smak. Törnqvist ritning visar även hur medeltidskyrkans norra mur skulle användas som gavel till det nya långhuset. Redan i samband med att långhuset började byggas måste dock församling-en ha ändrat sig och i stället beslutat att riva den gamla kyrkan. Långhusväggen i söder sam-manfaller nämligen inte med medeltidskyrkans norra långhusvägg. Detta gör att dagens kyrka helt saknar medeltida murverk men att det ytligt under golvet i kyrkan finns medeltida mur-verk, och har det visat sig, även lämningar efter boplatser.
Den föregående kyrkan av klövsadeltyp d.v.s. med två torn sammanbyggda med en lägre långhusdel har förekommit mycket sparsamt i landet och de flesta, över tio stycken, återfanns en gång på Öland. Idag finns inte en enda bevarad i landet och den 1862 år rivna klövsadel-kyrkan i Alböke, den minsta tvåtornskyrkan på ön, kom att bli den sist bevarade i landet.


Alböke kyrka är utförd i putsad kalksten är uppförd 1859 av byggmästare Peter Isberg efter ritningar av byggmästaren själv och Albert Törnqvist. Kyrkan är ovanligt nog orienterad i nord/sydlig riktning. Detta kommer sig av att den ursprungligen byggdes som en flygel till den medeltida klövsadelkyrkan på platsen. Medeltidskyrkan revs dock i sin helhet 1862 och ersattes då av dagens torn (även detta av Isberg). Den då helt rivna klövsadelkyrkan var Ölands sist bevarade.

Dagens kyrka är en rymlig och ljus salkyrka med sakristia i norr och torn i söder. Från den medeltida kyrkan finns altaruppsats, predikstol, dopfunt, krucifix samt ”madonna i rosenkrans” bevarade. Större renoveringar har genomförts i mitten av 1920-talet, mitten av 1950-talet och i mitten av 1990-talet. Vid den senaste av dessa underbyggdes läktaren.

De nedan redovisade uppgifterna utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia:

1859
Kyrkans långhus och sakristia uppfördes av byggmäster Peter Isberg efter ritningar av Isberg och Albert Törnqvist. Som byggandsmateri-al används bl.a. sten från kyrkogårdsmuren.

1862
Kyrkans torn byggdes av stenen från den samtidigt rivna medeltids-kyrkan och den då fortfarande, förhållandevis höga, kyrkogårdsmu-ren. Bygget utfördes även denna gång av byggmästare Isberg samt dennes son Johan.

1863
Det illusoriska muralmåleriet kring altaruppsatsen målades av Nils Johan Jonsson, Glömminge.

Kring 1870
Orgelbyggare Johansson tillverkade den orgel som än idag tjänstgör i kyrkan. Verket bestod av 8 stämmor i en manual.

Kring 1910
Troligen var det kring denna tid som lanterninen plåtkläddes.

1926
Kyrkan renoverades interiört av byggmästare C. J. Ekblom, Borgholm enligt ritning gjord av Byggnadsstyrelsen.
Stenplattorna i mittgången och vid altaret justerades och fogströks med kalkbruk. Bänkarna i långhuset byggdes om för större bekvämlighet. Bänk-kvarteren avkortades så att gångar bildades vid ytterväggarna och de främsta bänkarna närmast koret togs bort. Bänkdörrarna bevarades och bänkskärmarna flyttades och utökades. Bänkarna på läktaren lämnades utan åtgärd. Golvflisorna i de nya gångarna som bildades mellan bänkarna och ytterväggarna byttes ut. Stengolvet i bänkkvarteren tätades mot fukt genom att fogarna stöks med kalkbruk varefter de tätades med en blandning av asfalt och gourdon som upphettades till kokning och ströks över golvet. Ovanpå detta lades ett nytt trägolv. Bänkarna målades i grått, gavlar och dörrar marmorerades lätt. Inuti gjords bänkarna något ljusare. Kyrkorummets, vapenhusets och sakristans väggar kalkströks och taken målades. Taket under läktaren tvättades och väggarna på läktaren lämnades utan åtgärd. Predikstolen uppsnyggades.

Kring 1930
Orgelverket omdisponerades kring 1930 av Magnussons orgelverkstad, Göteborg och spelbordet gjordes fristående

Början av 1930-talet
Enligt utsago av stenhuggaren Elis Pettersson år 1967 som Ragnhild Boström då talade med hade kyrkan i början av 1930-talet reparerats. Han hade då varit med att rengöra kalkstenskonsolerna på tornet med stålborste.

1932
Orgelverket renoverades av orgelfirman Magnussons i Göteborg och spelbordet gjordes fristående

1946
Församlingen lät göra nya smidesgrindar då de gamla i trä hade murknat. Man valde att inte köpa fabriksmässigt gjorda grindar av standardtyp utan lät göra smidesgrindar som skulle efterlikna dem i Norra Möckleby kyrka.
Sannolikt murades även grindstolparna om då de nya grindarna sattes på plats.

1950-talet
De i början av 1930-talet rengjorda konsolerna på tornet kalkades åter över.
Kyrkogårdsmuren öster om kyrkan lades om i sin helhet.
Altarängeln som hade börjat flagna bättringsmålades av kyrkvaktmästaren.

1949-50
Kyrkan renoverades invändigt. Långhustes tak och väggar målades. Sakristian fick nytt golv, taket sänktes och väggarna kläddes med plattor. De båda valven mellan sakristian och kyrkorummet försågs med ytterligare en dörr var i gångens mynning mot sakristian.
Elektricitet drogs in och elektrisk belysning, uppvärmning samt elektrisk orgelfläkt installerades.
Installationen gjordes av Tor Engström, Kalmar. Uppvärmningen skedde med både radiatorer och bänkvärme.

1955
Troligen var det detta år som långhusets valv isolerades.

1957
Kyrkan renoverades exteriört av byggnadsfirman Birger Johansson, Nybro.
Fasaderna omputsades och den nya putsen gjordes så tunn att murverkets ojämnheter kunde skönjas. Fasaden avfärgades i vitt med någon sorts plastfärg. Takbeklädnaden på tornet lades om, delvis med ett nytt material som såg ut som ny kopparplåt. Lanterninen målades i vitt.
Tornspirans kors förgylldes Kyrkans fönster målades om. Stuprännorna kopparfärgades. Åskledare sattes upp.

1964
Verket byggdes om av Nils Hammarberg, Göteborg och mittpartiets fasadpipor gjordes ljudande.

1967
Ragnhild Boström besökte kyrkan inför en stundande restaurering.
De överkalkade kalkstenskonsolerna och det horisontella kalkstensbandet under dem skulle åter tas fram. Enligt församlingens önskan skulle lanterninen målas om i den ursprungliga färgen. Ljudportarna hade (enligt gjord undersökning) varit mörkt rödbruna. Lanterninen hade blivit plåtklädd (troligen 1910) så någon undersökning av denna kunde inte göras. Med kännedom om färghållningen i mitten av 1800-talet på Öland antogs den dock ha varit vit (vilket bekräftades av äldre församlingsbor). Tornet skulle avfärgas i vitt. Av undersökningen framkom även att tornluckorna blivit vända med den pärlspåntade utsidan inåt. Sannolikt hade detta skett i samband med plåtinklädnaden (rev. 2008-01-28 JW) i början av 1900-talet.
Vid besöket fan man även att resterna av den tidigare mycket höga kyrkogårdsmuren på kyrkans norra sida var på väg att välta, varför man bestämde att den skulle läggas om våren 1968.
Den ovan nämnda renoveringen genomfördes av byggnadsfirma B. A. Bengtsson
Tornväggarna renblästrades från den föregående avfärgningen (som hade börjat flaga kraftigt). Efter blästringen ströks väggarna två gånger med Silix silikatfärg.
Tornkragen, huven över lanterninen samt tornspiran kläddes med kopparplåt (tidigare målad svartplåt).
Lanterninens förzinkade plåtbeklädnad behölls men målades om i vitt medan de plåtbeklädda ljudluckorna målades i en brunröd kulör. Långhusets fasader lämnades utan åtgärder.

1969
De medeltida grundmurarna undersöktes och uppmättes av Ragnhild Boström. I rapporten berättar hon att det finns tecken på att medel-tidskyrkan var byggd ovanpå en gammal boplats. Ca 35 cm under markytan finns ett 20-25 cm tjockt kulturlager som även sträcker sig inunder dagens kyrkobyggnad.
Boström fann även fragment av den medeltida kyrkans mittkolonn.
Den medeltida kyrkogårdsmuren norr om kyrkan omlades.

1976
Förslag till renovering upprättat av Byggkonsult B A Bengtsson innehåller följande åtgärder:
Predikstol och altaruppsats borde konserveras Befintlig glasullsisolering på vinden skulle tas bort och vinden rensas från skräp och dammsugas. På den rengjorda vinden skulle vindtät papp (ej diffusionstät) och ny isolering av Rockwool ellGullfiber läggas ut. Kyrkoväggarnas omfattande interiöra sprickbildning skulle huggas upp och lagas med kalkbruk. Den flagande kc-färgen skulle skrapas ner och väggarna avfärgas med kalkfärg, ev. måste annan behandling övervägas. Eklamellgolvet inom altarrunden skulle ersättas av gran- eller furugolv. Tidigare ilagning i taket efter kaminrör utförd med skiva skulle bytas mot lagning i trä lika befintlig takpanel. Taklisten, läktarbröstningen och orgelfasaden skulle endast tvättas. Taket skulle tvättas, skrapas och målas med mager oljefärg. Dekorationen kring armaturlinorna skulle dock sparas. Bänkarna och golven på läktaren och i tornet skulle ses över. Bänkarna i långhuset skulle ses över, justeras, lagas, skarpas och målas med oljefärg. Detta gällde även för fönster, dörrar och delar av altarrundeln. Golvet i sakristian skulle slipas. Fönstrens enkla bågar skulle, om medel fanns, bytas mot kopplade bågar. Väggradiatorer skulle bytas om inte den befintliga bänkvärmen kan räcka och de kan slopas. Samtliga fasadytor skulle rengörs med högtryckstvätt. Exteriörens skulle puts lagas med kalkbruk. Sockeln skulle renhugges till kalkstenen och fogas med kalkbruk. Alla utvändiga kalkstensdetaljer skulle rengörs med vatten och rotborste. Skadade fönsterrutor skulle bytas och kittningen ses över.
Träbyggnad på kyrkogården skulle vinterbonas för att kunna inrymma toalett och utrymme för vaktmästare. Denna renovering kom att slutföras 1978 och nedan står de åtgärder som har kunnat beläggas.

1978
Kyrkan renoverades interiört.
All bänkinredning under läktaren togs bort. Värmesystemet och elinstallationerna sågs över. Väggar och tak målades om. Väggarna i en något varmare vit kulör än tidigare och taket i rent vitt. Taklisten tvättades endast. Predikstolen fick tillbaks sina ursprungliga färger. Altaruppsatsen renoverades av konstnär Britta Wellton, Löttorp. Den ursprungliga färgsättningen på altaruppsatsens kolonner togs fram. Väggarnas kalkmålningar tvättades liksom läktardekorationerna. Valvet dammsögs och isolerades.
Undersökningsarbeten utfördes av konservator Ola Westerudd på predikstolen och altaruppsatsen.
Syftet var att få en bild av deras ursprungliga färgsättning och dekor. Predikstolens sidor konstateras ursprungligen ha haft blå fält på vit botten och stycket närmast den nedre förgyllda knoppen varit något mörkare blå än sidornas blå kulör. Omramningen till de blå mittfälten har en grå färg utom den mot den västra väggen som är marmorerad i rött. Spår av någon annan marmorering återfanns inte. De övriga omramningarna var utförda i en varmt ljusgrå färg. De förgyllda partierna har även ursprungligen varit förgyllda. Altaruppsatsens kolonner hade ursprungligen blomster och bladdekor på vit botten. Blommorna var förgyllda och troligen även försilvrade. Moses lagtavlor var ursprungligen förgyllda liksom de båda fälten i sidovingarna. Efter denna undersökning konserverades predikstolen och altaruppsatsen. För utförligare beskrivning av detta se respektive föremål under rubriken Inventarier.

1984
Kyrkan renoverades utvändigt efter program av byggnadsfirma B. A. Bengtsson, Kalmar. Följande program upprättades för renoveringen:
Sockeln skulle renhuggas helt, fasaderna lagas och avfärgas med KEIMS silikatfärg. Vindskivorna skulle strykas med tjära. Fönstren skulle ses över och kompletteras med rutor och kitt där det behövdes.

1988
Sakristian inreddes med ny textilförvaring.

1993
Arkeologisk förundersökning genomfördes i samband med framtagning av äldre ledningar utmed den västra långhusväggen

1994
Läktaren underbyggdes efter ritningar och under ledning av Arkoteknik Kalmar. Nya, mot mittgången konkavt välvda, väggar byggdes (liksom skåputsprång kring de två bakre läktarpelarna, som en slags postament). De nya väggarna utfördes med bröstningar lika bänkkvarterens. Spegeldörrar nytillverkades lika sakristians. I samtliga utrymmen behölls kalkstensgolvet. Träinredningen målades med linoljefärg och putsade ytor med Kalkfärg våt. I de nya utrymmena inreddes toalett, kapprum, städutrymme och samlingsrum. Ny vattenledning drogs från förrådsbod på kyrkogården till toalett och städutrymme. Ny avloppstank och avloppsledning installerades och nya eldragningar gjordes. Översyn gjordes av elledningar. Vid färganalys av kolonnerna under läktaren konstaterades att de tidigare haft en gulare färg på delen ovan ringvulsten i bänkhöjd medan den undre delen varit gråmålad.
På läktaren handslipades golvet och behandlades med en i vitt pigmenterad halvolja.

2004
Konservering av altaruppsats, predikstol, madonna och triumfkrucifix genomfördes av Jönköpings läns museum. Spjälkande färgskikt och förgyllning fästes, retuscher gjordes, detaljer på predikstolens baldakin lagades och fästes och krucifixet fick en ny fernissa.

Arkeologisk förundersökning genomfördes inför undersökning av kyrkans problem med vatten som tränger upp i kyrkorummet och i gravar på kyrkogården. Mätrör borrades ner på kyrkogården. Inne i kyrkan grävdes två provhål. Ett i koret och ett i den södra delen av långhusets mittgång. I både dessa provgropar fann man bara sand som fyllning. Sanden var torr varför kunde konstateras att fukten inte kom underifrån och alla vidare undersökningar inne i kyrkan avbröts. Två mindre schakt togs upp på kyrkans östra långsida. Inget av antikvariskt intresse påträffades

2006
Kyrkogården tillgänglighetsanpassades genom att gången fram till kyrkans västra ingång belades med kalkstensplattor. Elinstallationerna i kyrkan byttes ut helt och nya ledningar drogs

Källor
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet.
KLM Kalmar läns museums arkiv.
AK Alböke kyrka, Barometern Kalmar 1970