Stäng fönster BORGHOLM GÄRDSLÖSA KYRKA 1:1 - husnr 1, GÄRDSLÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GÄRDSLÖSA KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan är av sten och Ölands bäst bevarade medeltidskyrka. Den har en mycket komplicerad byggnadshistoria. Äldst är långhusets västparti och det något yngre tornet från 1100-talet. Korsarmarna från ca 1240 med skulpterade portaler tillskrivs Håkan Tanna. Koret tillkom ca 1270 och sakristian i norr senare under medeltiden. Tornets lanternin härrör från 1845. Kyrkan har kalkmålningar från 1200-talets mitt, 1498, 1570-talet samt 1642. Altaruppsatsen är gjord 1764 och predikstolen signerad 1666. Ett skadat triumfkrucifix från 1300-talets början och en madonna från ca 1500 har bevarats. Allmän bakgrund Gärdslösa kyrka var under medeltiden den församling som huserade Ölands prortämbete. Detta manifesteras i kyrkans utförande med korsarmar såväl som kyrkans storlek. Kyrkans storlek kan också ha skapat förutsättningarna för att Gärslösa kyrka nu är Ölands bäst bevarade medeltida kyrka. De flesta av Ölands kyrkor var under medeltiden mindre absidkyrkor som oftast befästes med försvars torn. Under 1500- och 1600-talen blev dock folkökningen ett allt större problem som förvärrades under 1700-talet. För att kunna bereda plats för sin församling försågs därför många kyrkor med läktare under 1700-talet. När inte heller läktarbyggena förslog stod man i en valsituation där man antingen var tvungen att bygga till eller bygga nytt. Vid 1700-talets mitt var kyrkobeståndet i princip oförändrat sedan högmedeltiden och utgjordes av en brokig samling kombinerade kyrkor och sockenfästningar vilka även använts för profana ändamål och som säkra magasin. Att anpassa dessa trånga och dåligt underhållna byggnader för de växande församlingarnas behov var en mycket svår uppgift och det var oftare billigare att bygga nytt än att reparera och bygga till. Det kom dock i mycket få fall att röra sig om regelrätta nybyggnader. Vanligt blev istället att man sparade det medeltida tornet och västväggen vilka inkorporerades i de nya modern utformade kyrkorna. Kombinationen av stabilare politiska och ekonomiska förhållanden och en stadigt växande folkmängd ledde, från början till mitten av 1800-talet till en kraftigt ökad kyrkobyggnadsverksamhet. En ökning som även skedde i landet i övrigt. De kraftigt växande församlingarna hade inhyst in trångt anlagda bänkar, på läktare och i korbänkar. När dessa inte längre räckte till var en ombyggnad av kyrkan oftast det ända alternativet. Med anledning av detta har Ölands medeltida kyrkor i huvudsak ett nyklassicistiskt uttryck med torn försedda med lanterniner och enhetliga långhus med flacka sadeltak och symetriskt placerade fönster. Under de följande seklens krig kom kyrkorna att användas som skydd och tillflykt för befolkningen. De återkommande krigen, vilka ända fram till 1700-talets början drabbade ölänningarna och deras kyrkor hårt, var huvudorsaken till att det ofta gick långsamt med kyrkornas återuppbyggnad och att underhållet fick stå tillbaka för återanskaffning av nödvändiga inventarier. Bakgrund Runstenar med kristen inskrift som återfunnits i kyrkan vittnar om att Gärdslösa var en kristen bygd redan under 1000-talets andra hälft. Kyrkan utvidgades i mitten av 1200-talet med korsarmar i norr och söder symetriskt placerade på långhuset. Denna utbyggnad tillskrivs Håkan Tanna, en vid tiden väl-etablerad murmästare från Gotland, flitigt anlitad både på Öland och Gotland. På 1270-talet anlades kyrkans nuvarande kor. Man rev den gamla absiden och uppförde mot kyrkans östra del en ny rakt avslutad byggnadskropp. Under 1300-talets förra hälft revs slutligen det äldre koret och långhuset och det nya koret byggdes samman till en enhetlig byggnadskropp. Om inte långhusdelens tak höjts tidigare så inträffade det vid denna tidpunkt. Långhus och kor täcktes därmed med samma tak som följde korets takvinkel. Förmodligen anlades en ny sakristia vid det nya korets norra sida. Denna byggnadsetapp inbegrep även att kyrkorummets samtliga delar försågs med valv. Under 1400-talet anlades vad som troligen var en ny sakristia vid korets södra sida. Denna anlades sannolikt på grund av fuktproblem i den norra sakristian. Då denna åter blev brukbar flyttade sakristiefunktionen tillbaka och den södra tillbyggnaden kom istället att användas som kalkbod. Från den i söder tillbyggda sakristian härstammar den portal som avtecknar sig i putsen på korets sydfasad. Korets karaktäristiska tappgavel tillkom kanske först under senmedeltiden och är den enda bevarade i sitt slag på Öland. Under 1400-talets slut fram till 1700-talet begränsar sig förändringar till interiören. Vid 1700-talets mitt renoverades och förstorade flera fönster och nya togs upp i norra korsarmen och vapenhuset. Efter detta har endast smärre förändringar gjorts i exteriören. Vad gäller interiören är denna förhållandevis oförändrad men har ändå genomgått mer påtagliga förändringar än exteriören (se interiör). Nedanstående uppgifter utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. 1160-tal Den äldsta stenkyrkan anlades 1200-talet Korsarmarna anlades under ledning av Håkan Tannas (Gärdslösamästaren). Västra delen av långhuset och delar av korsarmarna förses med kalkmålningar i huvudsak bestående av arkitektoniskt måleri. 1270-tal Det nuvarande koret uppfördes 1300-talet första hälft Det äldre tillbyggda koret revs, det senare uppförda koret från 1270-talet byggdes samman med långhuset vilket resulterade i att långhus, nybyggnaden och koret fick samma bredd och höjd och därmed skapade en enhetlig byggnadskropp. 1400-talet Dagens sakristia anlades troligen vi denna tid Senmedeltid Ny sakristia uppfördes på korets södra sida och en stick-bågig portal anlades in till koret 1498 Stora delar av kyrkan försågs med kalkmålningar av Magnus Ingelsson 1570-talet En målning förställande ett vapen uppfördes i korets norra del 1623 Storklockan göts i Lübeck av Berent Bodemann 1642 Koret försågs med kalkmålningar, troligen utförda av Peter Bundi 1666 Predikstolen och korbänkar försågs med måleri utförda av Peter Brundis son Jonas Bundi 1700-talets mitt Flera av kyrkans fönster reparerades och förstorades, ett antal nya fönster togs upp 1751 Lillklockan göts om av Johan Fahlsten i Stockholm 1795 En begagnad orgel köptes in 1760 Kyrkorummet försågs med en träbröstning längs ytter-väggarna 1764 Korfönstret i östra fasaden murades igen. I samband med detta utfördes draperimålningen på östra korväggen kring altaruppsatsen, målad av Anders. G. Wadsten Altaruppsats och altarring införskaffades 1780-tal Målningarna i valven och på väggarna kalkades över och kolonnerna, konsolerna och gördelbågarna målades över. 1830-tal Kyrkans tak försågs med lertegel 1845 Sakristian försågs förmodligen med sadeltak som ersatte ett pulpettak. Sakristian fick innertak och försågs med fönster i norr och väster 1852 Korsarmarnas vindar försågs med inredning och användes som socken- och fattigmagasin 1875 Trägolv lades in i koret. Den södra korsarmens portal breddades. Den norra korsarmens portal murades igen och ersattes av ett fönster. En murtrappa/trapphus belä-get i korets sydöstra hörn revs. Innersmygen i flera av kyrkans fönster gjordes bredare och nya fönsteröpp-ningar togs upp allt för att förbättra ljusinsläppet. Kyrkans ytterväggar spritputsades och vitkalkades. Sakristians interiör och inredning målades vit. En ny trappa till läktaren anlades i vapenhuset vilket föranledde rivningen av en äldre läktartrappa i södra korsarmen. Predikstolen blev till stora delar övermålad i blågrått. 1884 En ny orgel införskaffades. 1900 Två kaminer införskaffades och placerades i långhuset nära korsarmarna. 1906 Sakristian försågs med direktingång 1915-16 Kyrkan genomgick inre renoveringar efter förslag utarbetade av Anders Roland vid ÖIA. 1923 Inre renovering enligt Anders Rolands förslag fortsatte att genomföras. Flera av de åtgärder som genomförts 1781 och 1875 avlägsnades. Bl a togs senare övermålningar bort från sydportalens omfattning, i kyrkans inre rengjordes även kolonner, konsoler och gördelbågar från senare övermålningar. Kyrkan försågs med sluten bänkinredning. Predikstolen frilades delvis från senare övermålningar. 1933 Pannrum byggdes på kyrkans norra sida och i samband med detta upptäcktes grunden från kyrkans tidigare sakristia belägen väster om den nuvarande. 1955 Kyrkans orgel renoverades. 1957-58 En omfattande yttre och inre renovering genomfördes under ledning av ark. Nils Carlgren och med landsantikvarier Manne Hofrén och Ragnhild Boström som antikvariska kontrollanter. Renoveringen genomfördes av Bröderna Olsson, Färjestaden. Ansvarig konservator var Sven Wahlgren. Kyrkans fasader slammades och vitkalkades med undantag av norra korsarmen. Kyrkans fasader var dessförinnan täckt med grov puts och delvis försedd med släta pilastrar och listverk. Kyrkans portaler försågs med dörrar av brunlaserat trä. En runristning upptäcktes i södra korsarmens västra vägg. Golvenv slipade kalkstensplattor lades om. Västportalen breddades och försågs med ny port och portalomfattning. Läktarbjälklag förlängdes ut till vapenhusets västra mur, trappa till läktaren anlades också i norra delen av vapenhuset, från läktaren anlades ny trappa och tillhörande trapphus som leder upp till första tornvåningen. Södra korsarmens portal försågs med nya karmar. I södra delen av koret upptäcktes en portal och en nisch som då var igenmurade. Elektriska installationer för värme och belysning utfördes. Kalkmålningar togs fram och konserverades. 1958-68 Vapenhuset användes som bisättningskapell 1960 Predikstolen och korbänk konserverades av Sven Wahlgren. Kvarvarande övermålningar på predikstolen avlägsnades. 1968 Bisättningskapell uppfördes efter ritningar av ark. G Gerdsiö. Den medeltida dörromfattningen från kyrkans västportal återanvändes till altarnischen i bisättningskapellet. 1984 Putsen på kyrkans exteriör lagades, rengjordes och målades om 1992-93 Sakristian försågs med ny skåpsinredning bl a för textilförvaring 1993 Kyrkan genomgick en exteriör renovering. Dålig puts avlägsnades och ersattes med tunnputs och avfärgades med kalkfärg. Samtliga fönster målades om, detta gällde även samtliga portar med undantag av sakristians port. Samtliga träluckor ommålades. 1996 En invändig renovering genomföres, renoveringen gällde bl a åtgärder som skulle förbättra brandsäkerheten i vapenhus och torn. Äldre öppningar in mot läktare och vind och trappa från vapenhus till läktarvåning förbättrades. Väggar och valv rengjordes och en översyn av kalkmålningarna genomfördes. Sprickor i korets panel och långhusets läktarkolonner lagades. Fast inredning i långhuset och korsarmarna och i koret (förutom altar-uppsats och predikstol) målades om och fick ny färgsättning. Läktarkolonner och bänkarnas dörrspeglar och fronter marmoreringsmålades. Fyra bänkar i södra korsarmens östra kvarter togs bort. Förgyllningar på orgelfasad, läktarbröstning och läktarkolonnernas kapitäl rengjordes och i vissa fall även omförgylldes. Altarringens knäfall kläddes om. Predikstol och altaruppsats konserverades. 1997 Sakristians fönster försågs med galler Källor ATA Antikvarisk topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. KLM Kalmar läns museums arkiv. Sv. kyrkor Sveriges kyrkor, Öland Gärdslösa kyrka, Ragnhild Boström |
