Stäng fönster BORGHOLM PERSNÄS KYRKA 1:1 - husnr 1, PERSNÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| PERSNÄS KYRKA (akt.) | |
| 2006-06-01 |
| Historik |
|---|
|
Bakgrund Ursprungligen bestod kyrkan av ett långhus samt ett smalare kor med trång triumfbåge och vid, djup absid. Denna kyrka byggdes troligen under 1100-talets första hälft. Tornet byggdes under perioden 1170-1240. Tornet är kraftigt och rymmer flera våningsplan som var välvda i nedre delen och burna av bjälklag längre upp. Östtornet, som uppfördes omkring år 1200 eller något senare, byggdes så att det mantlade in absiden. Kyrkan blev därmed en typisk klövsadelkyrka, ett utseende den behöll fram till 1857. I mitten av 1200-talet byggdes korsarmar i långhusets östra del. Vid samma tid byggdes vapenhus i söder och materialbod i norr. Den äldsta bevarade byggnadsdelen är långhusets västgavel. På denna vilar västtornet. Vid renovering under 1900-talet påträffades rester av långhusets grund under golven i kyrkan. Århundradena efter medeltiden drabbades Öland vid flera tillfällen av plundring i samband med de krig som stormaktsväldet Sverige var inblandat i. De öländska församlingarna kunde under denna tid inte underhålla sina kyrkor på bästa sätt. De medel som fanns användes för att återanskaffa de föremål stulits ur kyrkorna t ex klockor och silver. Mot slutet av 1700-talet var därför flera av kyrkorna i mycket dåligt skick. Under 1800-talet revs flera av öns kyrkor helt eller delvis. De små mörka medeltidskyrkorna hade också blivit omoderna. Den nya tidens ideal var ett stort ljust kyrkorum med höga fönster som släppte in dagsljus. Befolkningen på ön, liksom i resten av Sverige, hade också ökat kraftigt och det var trångt i de små medeltidskyrkorna. I Persnäs påbörjades arbetet med ombyggnaden av kyrkan på 1850-talet. Man valde då att behålla det medeltida tornet och bygga ett nytt, större långhus. Sommaren 1850 gjorde N I Löfgren teckningar av kyrkan och ritningar på ny kyrka. Förslaget skickades 1851 till Överintendentsämbetet (ÖIÄ). Där granskades ärendet av arkitekten C G Blom-Carlsson. Han ville att man skulle spara mer av den gamla kyrkan än vad Löfgren föreslagit. Blom-Carlssons förslag accepterades av församlingen och 1856 lade man grunden för de nya korsarmarna utanför de gamla. På våren 1857 började man riva den gamla kyrkan och kort därefter påbörjades bygget av den nya. Då rasade den västra delen av östtornet. Det gick inte att återuppbygga tornet som därför revs ner. Istället förlades kyrkans kor till den plats där tornet hade stått. Församlingen begärde i samband med denna ändring att också få bygga läktare i korsarmarna och flytta predikstolen till den norra sidan. Blom-Carlssons förslag omarbetades därför av arkitekten A R U Pettersson. Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. Boström, Ragnhild Persnäs kyrkor, Sveriges Kyrkor Öland, Almqvist&Wiksell 1970 KLM Kalmar läns museums arkiv. Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland. Riksantikvarieämbetet och kungl. Vitterhets- och Historieakademien, Stockholm 1993. Lindahl Göran, Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag 1955. Ullén, Mariann (red) Öland, Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetets förlag 2003 |
