Stäng fönster BORGHOLM LÖT 1:8 - husnr 1, LÖTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÖTS KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Bakgrund Försvarskyrkor Löt gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller ett par extra våningar samt oftast ytterligare ett torn (så att man fick klövsadelkyrkor). Dessa kyrkor fick en kärv och avvisande karaktär med små fönster och kast- och skottgluggar. Med fredligare tider och stigande folkmängd kom dessa kyrkor efterhand att åter igen byggas om till rymliga gudstjänstrum. Det poängteras i den senare forskningen att kyrkorna, förutom som gudstjänstrum, användes till försvar men att de även hyste andra funktioner som säkra magasin och utrymmen för hant-verksmässig produktion. Dessa andra användningar har i senare tid lyfts fram som minst lika viktiga och man talar idag hellre om den multifunktionella kyrkan. Marit Anglert behandlar försvarskyrkornas tillblivelse i sin uppsats ”Vem försvarade vad?” Där skriver hon att det i kriget mot Danmark i början av 1500-talet användes befästa kyrkor på båda sidor om Kalmarsund och att man vid denna tid definitivt kan tala om nationen Sverige och därmed ett försvar mot yttre fiender. Vid försvarskyrkornas byggande kring år 1200 var dock förhållandet annorlunda och man befann sig i ett skede då den svenska centralmakten höll på att byggas upp. Många sockenkyrkor under den här tiden byggdes sannolikt av kungar, biskopar och enskilda stormän. Detta hade delvis sin förklaring i att kyrkorna, för den som innehade patronatsrätten, var goda inkomstkällor då man genom detta oftast förfogade fritt över både kyrkojordarna och tiondet. Vidare refererar Anglert till Karin Andersson som menar att dessa till- och ombyggda kyrkors fortifikatoriska dimensionen eventuellt främst fyllde ett behov av att dels förvara de intäkter (sannolikt levererat i natura) som stormännen och kungarna fick genom bl.a. tiondet, dels vil-jan att behålla sin lokala makt från en allt starkare centralmakt. Följaktligen byggdes och ombyggdes dessa kyrkor sannolikt i en brytningstid där ett äldre lo-kalt härskarsystem och den expanderande kungamakten möttes. De av dessa kyrkor som ännu är bevarade ger därmed fysisk gestalt åt ett viktigt skede i Sveriges historia. Kyrkobyggnaden Den kyrka som (förutom västtornet och delar av västmuren) revs för att bereda plats för da-gens kyrka var till stora delar medeltida. Den bestod av ett västtorn, ett mycket högt långhus som var obetydligt bredare än tornet och ett kor (också det högt men något smalare) med absid i öster. Absiden hade till skillnad från kor och långhus mer normala proportioner. Vid korets nordmur stod en förhållandevis stor sakristia och även vapenhuset vid långhusets södra mur var ovanligt stort. Sannolikt stod kyrkan åtminstone fram till slutet av 1600-talet oputsad, något som inte var ovanligt bland de medeltida kyrkorna på ön. Man har antagit att Löt hade en träkyrka redan på 1000-talet. Om så var fallet ersattes denna av en stenkyrka under första hälften eller mitten av 1100-talet. Denna stenkyrka bestod av ett långhus och ett smalare kor med absid. Av denna kyrka återstår idag endast långhusets västra mur utom gavelröstet samt grundmuren till absiden och västtornet. På 1170-talet välvdes långhuset med ett komplicerat valvsystem av massiva tunnvalv kring en kraftig mittpelare. Ovan detta påbyggdes ytterligare en våning. Även koret välvdes och för-sågs med en ovanvåning. Ett par årtionden senare byggdes ett torn i väster och ytterligare nå-got senare byggdes tornet på med ytterligare en våning och den tredje våningen (bottenvå-ningen oräknad) försågs med ett valv. Efter detta försågs absiden med ett hjulfönster i röd kalksten, ett stort vapenhus byggdes utanför den södra entrén och i tornets bottenvåning togs en entré upp. Under 1300-talet byggdes en sakristia vid korets norra mur. Efter detta inföll under en period av förfall någon gång under 1400- och 1500-talet och inga större förändringar företogs fram till mitten av 1600-talet då en del omfattande reparationer gjordes. I slutet av 1700-talet gjordes stora förändringar i kyrkans interiör. Valv och mittpelare togs bort i lång-huset, en gång togs upp i muren mellan kor och sakristia. Det gamla stengolvet byttes mot ett trägolv, kyrkan fick flera nya inventarier och några år senare försågs tornet med en trälanternin. År 1840 lades grunden till den nya kyrkans långhus och kor och 1842 stod den nya kyrkan färdig. N. I. Löfgren ritade det ursprungliga förslaget till Löts nya kyrka precis som till ett flertal andra ölandskyrkor. Överintendentsämbetet lät dock rita om dem och kyrkan i Löt utfördes efter hans förslag fast den fastställda ritningen är signerad Th Edberg. Byggmästare Peter Isberg som var den som ledde byggandet av kyrkan och hade tidigare haft hand om byggandet av flera andra kyrkor på ön t.ex. Gräsgård, Runsten och Smedby. Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. KLM Kalmar läns museums arkiv. Andersson Karin Medeltidskyrkorna vid kalmarkusten och deras förändringar under 1600- och 1700-talen, Kalmar läns årsbok 1982. Andersson Karin Kalmarkustens kyrkor under tidig medeltid. hikuin 9, Danmark 1983. Besiktningsrapport 2000:15 Jönköpings läns museum, Jönköping 2000. Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. Riksantikvarieämbetet och kungl. Vitterhets- och Historieakademien, Stockholm 1993. Lindahl Göran Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag 1955. Löt och Egby Volym 163 av Sveriges kyrkor, Uppsala 1975 Nationalencyklopedin på nätet. Översiktsplan 2002 Borgholms kommun. http://www.borgholm.se/updater/filarkiv/75/00000000175.pdf 2007-03-04 http://www.borgholm.se/artikel.php?placid=816&parent=780#lot 2007-03-04 |
