Stäng fönster MÖRBYLÅNGA BRÖTTORP 13:1 - husnr 1, NORRA MÖCKLEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NORRA MÖCKLEBY KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
En kyrka uppfördes i N Möckleby under senare delen av 1100-talet. Den bestod av långhus och ett torn i väster. Omkring år 1200 uppfördes ett torn även i öster och kyrkan förvandlades till en klövsadelkyrka. Sakristian i norr tillkom omkring år 1300. Flera om och tillbyggnader gjordes sedan fram till att den nuvarande kyrkan byggdes 1824. Då revs östtornet och långhuset. Ett nytt långhus ritat av arkitekten J. W. Gerss uppfördes. Västtornet påbyggdes med en lanternin och en portal från det medeltida långhuset överfördes till tornet. Denna fungerar idag som kyrkans västra ingång. Frånsett tornet, som har en ålderdomlig karaktär, är kyrkan såväl interiört som exteriört byggd i nyklassicistisk stil med stora rundbågiga fönster, innertak med trätunnvalv och för stilen typiska dekorelement i inredningen. Under 1900-talet har kyrkan genomgått fyra större renoveringar 1922-23, 1954-55, 1969 och 1988. För beskrivningen av kyrkobyggnadens historia har bland annat fil. dr. Ragnhild Boströms (BR) texter använts. Boström var verksam inom projektet Sveriges Kyrkor. I Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) finns ett manus till en skrift om kyrkan. Detta manus samt andra arkivalier ur ATA utgör källorna till historieskrivningen i detta avsnitt. I övrigt hänvisas till arkivmaterial från Kalmar läns museum (KLM). Övriga källor återfinns i käll- och litteraturförteckningen, rubrik II.4. En sammanställning av viktiga händelser ges nedan. 1000-talet Boström hävdar att det under 1000-talet fanns en träkyrka i Norra Möckleby, som redan under vikingatiden var en kristen bygd. 1100-talet Den lilla träkyrkan ersattes under senare delen av 1100-talet av en stenkyrka, bestående av långhus, västtorn och kor med absid. Västtornet, som var byggt i förband med långhuset, hade troligtvis ett annat valvsystem än nu. I tornets tjocka sydmur fanns en trappa som nåddes från kyrkorummet. Enligt Boström saknade tornet från början direkt ingång och man tog sig upp i tornet via murtrappan. 1200-talet Västtornet förstärktes och byggdes om till försvarstorn. Samtidigt förstärktes kormurarna, så att de skulle kunna bära ett östtorn. Kyrkan antog klövsadelform med sina två torn. Långhuset välvdes med valv som vilade på kraftiga väggpelare. I samband med detta bör torntrappans ingång från kyrkorummet ha satts igen. Samtidigt fick västtornet sin nuvarande våningsindelning. Överst i tornmurarna finns bjälkhål för skyttegångar. Kyrkorummet var mörkt med låga stenvalv understödda av stenpelare. Fönstren var få och små. Utvändiga måtten var 27 meter i längd och 7 meter i bredd utom koret, som endast mätte 4,5 meter. Valvets höjd över kyrkorummet var knappa 6 meter. 1200-talet forts. Tornets rundbågiga portal tillkom vid 1200-talets mitt. Överstycket, den s k tympanonskivan är formad som en treklöver (trepass) och är typisk för övergången mellan romansk och gotiskt stil. Portalen är troligtvis tillverkad av den kände stenhuggar-mästaren Håkan Tanna (Gärdslösamästaren). 1634 Kyrkan avbildades av Jonas Haquini Rhezelius. (Se bild 3) 1749 Kyrkan avbildades av Petrus Frigelius. Enligt teckningarna satt den rundbågiga portalen i tornets norra fasad. (Se bild 4) 1763-66 Den gamla kyrkan genomgick omfattande renovering. Triumfbågen ändrades och pelare togs bort i ett försök att skapa större rymd i kyrkorummet. Ny bänkinredning byggdes. 1813 Sockenmagasinet (nuv. bårhuset) uppfördes. Vid visitationen 1813 nämns en nybyggd kalkstensbod, spritputsad, med tegeltak, tjärad ekdörr i söder och små fönster med järngaller i övervåningen. 1816 Norra Möckleby gamla kyrka avbildades av lantmätare Reinius i Kalmar inför upprättandet av ritningar för en ny kyrka. Noteras bör att ovan nämnda portalen då var flyttad till västra gaveln, där den fortsatt sitter. (Se flik 16, bild M.133/1) 1817 Jacob Wilhelm Gerss utförde ritningar för Norra Möckleby nya kyrka. I arkiven finns flera alternativa förslag. 1819 Den gamla kyrkan avbildades av Nils Isak Löfgren. 1824 Norra Möckleby nya kyrka uppfördes av byggmästare Johan Söderström. Det kom att bli Söderströms sista uppdrag innan hans död. Arbetet leddes av riksdagsman Per Johnsson, boende i socknen. Det medeltida västtornet bevarades. Ett nytt långhus byggdes runt den gamla kyrkan, som fick stå kvar tills de nya murarna var färdiga. Torntak och lanternin byggdes efter arkitekt Gerss ritningar. Norra Möckleby nya kyrka är en nyklassicistisk s.k. salkyrka. Enligt Gerss anteckningar skulle det nya kyrkorummet rymma 505 personer med plats för ytterligare 120 på den föreslagna läktaren. (Se flik 16, bild M. 133/4) 1825 Predikstolen ritades av Nils Isak Löfgren. Snickaren och sedermera byggmästaren Peter Isberg byggde predikstolen och svarade även för allt träarbete i kyrkan. 1830 I protokoll fört vid inventering av kyrkans inventarier uppges kyrkobyggnaden ha tegeltak på långhus och sakristia. Tornet med dess fyrkantiga lanternin hade brädtak. Inredning och bänkar var fortfarande omålade. 1860 Kyrkans första orgel köptes 1860 begagnad från Hölö kyrka i Södermanland, dit den hade skänkts på 1760-talet. 1880-tal Kyrkan genomgick en renovering. Det är dock oklart exakt vad som gjordes. Enligt uppgift målades taket och enkel fältindelning gjordes. Inredningen målades i mörka färger, troligtvis brun ådringsmålning (enligt färgskrapningar 1993). En ny altaruppsats med altarmålning av Bengt Nordenberger tillkom troligtvis vid renoveringen. Målningen är daterad 1886. I samband med detta bör lunettfönstret i korgaveln ha murats igen från insidan för att altaruppsatsen skulle få plats. 1880-tal forts. Vid genomgång av arkivmaterial, fotografier och övriga källor har framkommit att södra fasadens östra ingång sattes igen med ett fönster motsvarande övriga fasadens rundbågiga fönster. Ny solbänk sattes in, om än i avvikande utförande och kulör. Samtidigt bör långhusets västra ingång ha vidgats. Arkitekt Carlgren antog år 1954 att den östra ingången sattes igen 1923, men detta stämmer inte med fotografier från 1800-talets slut (alternativt sekelskiftet 1900). 1896 Ny orgel byggdes av firman Åkerman och Lundh i Stockholm. 1920 Långhustaket lades om med tvåkupigt tegel på spån och brädsvall. Tidigare fanns ett enkupigt, understruket tegeltak på öppen läkt. 1923 Renovering under arkitekt Sven Rosmans ledning. Putsskikten (in- och utvändigt) lagades med kalkbruk och kalkavfärgades. Sakristian fick ingång utifrån och dörr tillverkades. Korgolvet utökades mot väster och de två främsta bänkarna på var sida om mittgången togs bort. Bänkgavlarna återanvändes. Bänkinredning, tak och väggar målades i långhus och sakristia. Långhustaket målades vitt och delades in i fält. Kring ljuskronorna målades enkla omfattningar. Dörrar, bänkar, predikstol, orgel, läktarbarriär och pelare samt trappuppgångarna till orgelläktaren och predikstolen målades i blå kulör. Rötskador i fönsterbågar och karmar lagades. Fönsterkarmar och bågar målades vita invändigt och i mörkare kulör utvändigt. Murarna kalkavfärgades. 1928 Antikglas av rödviolett kulör sattes in i korfönstren. Detta för att skapa mer effekt i interiören som i övrigt ansågs alltför ljus. 1937 Korrespondens angående renovering och återmontering av predikstolen från den gamla kyrkan. Detta realiserades aldrig. 1940 Provisorisk elektrisk belysning installerades. 1947 Ny storklocka gjöts i Stockholm. ATA 1954 Renovering projekterad av stadsarkitekt Nils Carlgren i Kalmar. Ritningsmaterialet innehåller uppmätningar av kyrkans exteriör och interiör, samt detaljritningar för ny bänkinredning. (Se flik 16) Trä- och murningsarbeten utfördes av byggmästare Gösta Andersson i Gårdby. Målningsarbeten utfördes av målarmästare G. Liedberg i Eriksöre. Värme och sanitetsanläggningarna utfördes av AB Värme och Sanitet i Kalmar, efter ritningar av Värmetekniska byrån i Kalmar. El-anläggningarna utfördes av Bertil Kassells el-byrå i Gärdslösa efter program av Tor Engströms ingenjörsbyrå i Kalmar. Renovering och stämning av orgeln utfördes av orgelbyggare Bernhard Svensson. Invändiga arbeten: Trädetaljer målades om och innerväggarna kalkades. Färg-sättningen i kyrkorummet gick i blått. Nytt kalkstensgolv lades in i långhuset. I fönsternischerna lades finslipade fönsterbänkar av kalksten. Rester av murtrappan i tornväggen blottlades. Bänkinredningen i kyrkorummet och på läktaren byggdes om för ökad tillgänglighet och bekvämlighet. Bänkdörrar, gavlar och skärmar återanvändes från den gamla inredningen. Även ryggstöden återanvändes, men övriga delar byggdes nya efter arkitekt Carlgrens ritningar. De främsta bänkraderna i norra och södra bänkkvarteren togs bort. Koret gjordes större för att skapa plats för katafalken och den utökade altarrunden. Södra korbänken kortades för att skapa utrymme för ett koraltare. Långhusets bänkkvarter kortades för att få sidogångar utmed långhusväggarna. Bänkrader byggdes i norra bänkkvarteret där kaminen tidigare stod. Altaret och altarrunden justerades och ändrades. Grinden sattes igen och altarrunden flyttades ut från väggen. På så vis fick man öppna ingångar vid östra väggen. Knäfallet gjordes lägre och bredare. Plyschtyget byttes mot infärgat kalvskinn. En gammal altarbordsskiva av kalksten från den medeltida kyrkan monterades på en sockel av kalksten. Altartavlans överdel försågs med en gavelform för att få bättre samspel med innertakets valvbåge. Vattenburen centralvärme installerades. En oljeeldad panna installerades i uthuset (sockenmagasinet eller bårhuset) i kyrkogårdens nordöstra hörn. I samband med den nya uppvärmningen gjordes vissa värmeisolerande åtgärder. Fönstren försågs med innerbågar med hela antikglas i färg, varpå karmarna modifierades invändigt. Korfönstrens violetta antikglas byttes mot glas i samma utförande som övriga långhusfönster. Långhusvinden isolerades med stenullsmatta. Elektricitet för belysning, orgelbälg och klockringning installerades. Ljuskronorna hängdes om för bättre belysning i koret samt över bänkkvarteren. Orgeln renoverades och stämdes samtidigt utökades stämantalet. Även en manual tillbyggdes. Av inventarierna bör nämnas en brudbänk från 1795 som renoverades. I sakristian byggdes två förvaringsskåp för textilier, böcker och inventarier. Kormattan ”Gören portarna höga” och två altarmattor tillverkades speciellt för kyrkan inför återinvigningen. Utvändiga arbeten: Murarna putsades delvis om och fick ny avfärgning med KC-baserat bruk. Inskriptionsplattan över den medeltida västportalen flyttades och uppsattes på sydfasaden. Lunettfönstret över södra entréporten ändrades för att skapa mer harmoni i portal-omfattningen. Lanterninens tak täcktes med kopparplåt. Åskledare sattes upp. Delar av yttertaket lades om. Stuprännor sattes upp. Tre gluggar i tornfasaderna återställdes. Bårhus inreddes i f.d. sockenmagasinet. 1955 En nisch höggs ur sakristians södra vägg. Nils Carlgren utförde förslagsritningar för nischen där ett medeltida skulpturfragment skulle förvaras och visas bakom en glasskiva. Fragmentet, som utgör huvudet till en Kristusbild från ett triumfkrucifix, grävdes fram 1954 när det nya kalkstensgolvet lades. (Se flik 16) 1962 Klockstapel av kalksten byggdes på kyrkogården för den gamla, spruckna storklockan. Ritningarna utfördes av arkitekt Nils Carlgren. (Se flik 16) 1963 Skadeinventering: Skador i putsen nere vid marken, troligtvis beroende på att underliggande muren var i dåligt skick. I handlingarna föreskrivs att man vid kommande reparationer bör överväga att använda något cementrikare puts i anslutning till marken än i övriga putsskiktet. 1966 Nytt orgelverk och spelbord byggdes av Västbo Orgelbyggeri i Långaryd efter program upprättat av domkyrkoorganisten Ture Olsson i Växjö. Den befintliga orgelfasaden skulle enligt handlingarna förses med nytt spelbord och i övrigt användas i oförändrat skick. Det nya orgelverket har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Systemet är helmekaniskt. 1969 Utvändig renovering. Fasaden fick en ny tunn infärgad ytputs. Den var sannolikt av typ ”Peducem” som består av KC-bruk med plastinblandning. (Antagande i projekteringshandlingar vid renoveringen 1988.) 1974 Korbelysning installerades. Tre strålkastare monterades på var sida av koret under gesimsen. Ledningarna drogs över långhusvinden. Armaturer av fabrikat Fagerhults typ 74007 med 100 W glödlampa. 1976 Inredning av toalettrum i vapenhuset i anslutning till utrymme för el-central och förvaring. 1980 En mässhake i röd sammet från 1700-talet konserverades. 1984 Krucifix från 1700-talet restaurerades och konserverades. Hängdes sedan upp över ett nyupprättat sidoaltare. Samtidigt konserverades också en änglafigur och ett lamm utförda i trä, troligtvis till kyrkans första altartavla. 1988 Utvändig renovering samt läktarunderbyggnad. Arbetena projekterades av arkitektkontoret Eriksson och Folenius i Borgholm. Entreprenör för de utvändiga arbetena var Lennart Davidsson vid Svensk Byggnadsvård AB. Ytterväggarnas KC-puts från 1950- och 1960-talen knackades bort. Murarna frilades. Bakom den alltför starka cementputsen hade det medeltida kalkbruket pulveriserats. Nytt kalkbruk användes till ilagning av fogar och nya putsskikt. Kalkbruket importerades. Långhusets yttertak sågs över och lades delvis om. Rötskadade karmunderstycken i norra tornväggens fönster byttes. Under läktarna byggdes utrymmen. På södra sidan ett samlings- och andaktsrum samt på norra sidan ett utrymme för vaktmästaren. I samband med renoveringen bestämdes att den gamla nötta trappan utanför tornporten skulle bytas ut. Stenplattan, med måtten 160x105 cm, har avfasade kanter. Misstankar framkom om att hällen kan ha varit ett medeltida altarbord. 1990 Takläckage vid tornets norra stuprör och vattenkastare med vattendropp på läktaren som följd. Bristerna åtgärdades. Utkastaren justerades, plåt anbringades ovanpå tegelpannorna och undertaket försågs lokalt med board och takpapp 1990 Kyrktuppens rör byttes till kraftigare dimension då tuppen ”lagt sig”. 1993 Inventering av kyrkans bemålade fasta och lösa inventarier utförd av konservator Leif Berg vid Jönköpings läns museum. Inventerade föremål: altaruppsatsen, altarmålning, predikstol, orgelfasad, nummertavlor och läktarbröstning. Samtliga ytskikt bedömdes vara i stabilt skick. Främst förgyllda delar var i behov av konservering. 1994 Invändig renovering som projekterades av arkitekt Anders Westerlund/Arkitektkontoret Eriksson & Westerlund AB i Borgholm. Inredningens färgsättning togs fram av arkitekt Margit Westerlund. Måleriarbetena utfördes av Hycklinge Fasad och måleri AB: Claes Ericsson, Paul Christensson, Paul Schäfer. Elektriska arbeten utfördes av Connys Elektriska i Norra Möckelby. Invändiga arbeten med målning av tak, väggar och fast inredning i vapenhus, långhus och sakristia. Innerväggarna kalkades. Trädetaljer som taket, orgelfasaden, läktarbarriären, bänkinredningen mm målades med linoljefärg. Predikstolen, altartavlan och nummertavlorna rengjordes och konserverades av Leif Berg vid Jönköpings läns museum. Totalrenovering av kyrkans samtliga kristallkronor, ljuskronor, ljusstakar och lampetter. Arbetena utfördes av AB Lindstedt & Sons gelbgjuteri i Färjestaden. El-utrustningen byttes ut och kompletterades på somliga armaturer. Efter krav från RAÄ förblev länkarna till ljuskronorna rödmålade och bronserades inte. Bänkarna försågs med bänkvärmare. Sprickor i bänkarna lagades med kilar. El-dragningarna gjordes bakom sockellist längs bänkarnas sidor mot ytterväggarna. Vindarna över långhuset och sakristian isolerades. Samtliga eluttag och armaturer jordades. 1999 Taket intill tornet lades om efter vattenläckage. 2000 Inventering av kyrkans bemålade inventarier 2001 Taken på klockstapeln och bårhuset renoverades. 2002 Gången över kyrkogården från västra kyrkogårdsgrinden till västportalen fick ny beläggning av topphyvlad grå kalksten. 2007 Taket på likvagnsskjulet lagades. |
