Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MÖRBYLÅNGA GRÄSGÅRDS KYRKA 1:1 - husnr 1, GRÄSGÅRDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GRÄSGÅRDS KYRKA (akt.)
Historik
Kyrkan har ett medeltida ursprung som idag delvis är bevarat i tornet och korets östra vägg. I vapenhuset och tornets första våning är flera medeltida valvbågar synliga. Kyrkans exteriör har bevarat mycket av det uttryck den fick i samband med renoveringen 1884. Tornspirans utformning har förenklats men har ändå bevarat sin nygotiska karaktär. Interiört har 1900-talets renoveringar inneburit att stilrenoveringen från 1884 långsamt har skalats av. Bytet av bänkar 1952-53 samt det successiva borttagandet av väggmåleriet är de största förändringarna. Idag påverkas upplevelsen av kyrkorummet också av den färgsättning som kyrkan fick vid renoveringen 1980-81.


För en beskrivning av kyrkobyggnadens historia nedan har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv brukats tillsammans med en artikel av Ragnhild Boström om kyrkan i Gräsgårds hembygdsbok ”Gräsgård mellan hav och hed”.

1100-talet
Kyrkans torn byggs.

1200-talet
Tornet höjdes med ett par välvda våningar.

1655
Torntaket belades med spån. Det sägs dock inte vilket material som använts tidigare.

1758
Tornets byggdes om med en lanternin. Då anskaffades också ytterligare en klocka.

1823
Den medeltida kyrkan, frånsett tornet, revs. Ett nytt långhus och ny sakristia byggdes. Tornet försågs med en enkel ingång i väster.

1830
Kyrkorummet målades

1884-86
Ombyggnad i nyromansk stil efter Herman Theodore Holmgrens ritningar och under ledning av byggmästare S Carlström, Karlskrona. Tornets medeltida valvsystem och murtrappor revs. I väster byggdes en ny portal krönt av triangelgavel. Tornet försågs med en ny hög spira. Denna avtäcktes med galvaniserad plåt. Fasaderna försågs med rundbågefriser och lisener. Vid sydportalen byggdes vapenhus. Taken på långhus och sakristia belades med spån. Interiört fick valvet en indelning med tvärgående gördelband. Altarpredikstolen togs bort och en ny predikstol placerades på långhusets norra vägg. Nytt altare och ny altaruppsats som kröntes av en triangelgavel. Liknande triangelformade gavlar krönte också sakristians dörrar. Interiört försågs väggarna med rundbågefriser, bårder och kvadermålningar m.m. Mellan altaret och de båda dörrarna till sakristian försågs väggen med en bröstpanel. På läktaren lades nytt golv.

1891
Värmekamin installerades i kyrkorummet.

1897
Järnsträvor sattes in i den nya tornbyggnaden för att förstärka konstruktionen. En mindre värmekamin installerades i sakristian.

1909-10
Reparationer av kyrkans exteriör. Okänt vad som gjordes. Entreprenören Kjellberg & Co, Kalmar.

1912
Ommålning av interiören utförd av målarmästaren C Wetterberg, Kastlösa. Stora delar av väggarnas dekormåleri målades över och bibelspråk målades i norr, söder och öster. Färgskalan gick i grått.

1913
Några av kyrkorummets och korets fönster försågs med öppningsbara bågar, för att skapa bättre ventilation.

1925-26
Ytterligare förstärkningar gjordes i tornet. I den senare påbyggda delen hade det uppstått sprickor bl.a. till följd av att en del trämaterial ruttnat. Förstärkningarna gjordes med järnstänger och betong.

1931
Varmluftsanläggning installerades. Ett pannrum byggdes under långhusets norra del. Vid grävningsarbetet för värmeledningskammaren fann man en tvärgående mur 10,5 meter från den västra murväggen. Troligen är detta den medeltida kyrkans östra sida.

1935-36
Ommålning interiört med samma färgsättning som 1912. Målarmästare C Wetterberg gjorde förslaget men arbetet ska ha utförts av Gustaf Gustafsson, St Sigfrid. Man tog då bort den limfärg som använts vid ommålningen 1912 och använde istället kalkfärg. Ornamenteringen förenklades men bibelspråken behölls intakta. Inventarierna oljemålades och som dekor ådrades eller laserades en del ytor. Bänkinredningen som tidigare varit ekådrad målades i gröngrå nyans. Förgyllda partier omförgylldes. Riksantikvarieämbetet föreslog övermålning av bibelspråk och ornamentik på väggar och valv, men det gjordes först vid renoveringen 1952-53.

1937
Kyrkan fick ett nytt yttertak av enkupigt tegel. Detta ersatte spåntaket från 1884.

1946
Elektrisk belysning installerades i kyrkan. Ritningar upprättades av Södra Sveriges Ångpanneförening.

1949-50
Tornet omtäcktes och spiran byggdes om enligt ritning av Ärland Noreen. Man tog då bort en del av dekorelementen både på tornet och spiran för att förenkla omtäckningen. Delar av tornportalen, pilastrar och socklar, som är av kalksten, höggs om.

1952-53
Renovering under ledning av arkitekt Ärland Noreen. Ytterportarna kläddes med koppar enligt ritningar av Noreen. Fönsterna i kyrkorummet och sakristian kompletterades med innanfönster. Innerväggarnas och valvens puts sågs över. Bänkinredningen gjordes sluten och bänkarna kortades av mot långhusets sidor. Omfattningarna kring sakristians dörrar, panelen mellan dessa och altaret samt korsen över nummertavlorna togs bort. Predikstolen sänktes med tre trappsteg. Den gamla dopfunten försågs med en ny fot av kalksten. I vapenhuset avskildes utrymmet under trapporna och dessa utrymmen kom att användas som förråd. I sakristian gjordes nya skåp. Ett kassaskåp murades in i väggen, golvet lades om och en ny ytterdörr togs upp i norr. Målning enligt förslag av arkitekt Noreen och konservator Sven Wahlgren. Takvalvet grått och ljusare väggar. Bibelspråken målades över. Altaruppsatsen i rött och grått, predikstolen i silvergrått och guld, orgelfasaden i smaragdgrönt och guld samt läktarbröstningen i grått med listverk i mörkare grått. Bänkinredningen i grått, rött och ockra. Nytt elektriskt uppvärmningssystem som ersatte varmluftsystem, enligt ritningar av Tor Engström, Kalmar.

1967
Orgeln renoveras av orgelbyggare Einar Berg, Bromma.

1980-81
Läktarunderbyggnad efter ritningar av Rolf Berg och ny invändig färgsättning av Sven-Bertil Svensson. Under läktaren inreddes en samlingssal, toalett, pentry för vaktmästaren och förvaring. Bänkkvarteren kortades fyra rader i väster. Alla invändiga ytor – golv, väggar, tak, dörrar och inredning – målades. Gamla dörrar justerades och tätades. Arkitekten Bergs ritningar frångicks på några punkter. Bland annat byggdes inte den vikvägg som föreslagits i samlingsrummet. I samband med ombyggnadens schaktades för avloppsledning. Man fann då rester av grundmuren till den sakristia som fanns på 1700-talet. Vid slutbesiktningen av arbetena 1981-03-31 deltog bl.a byggnadsentreprenören Karl-Erik Bladh, målaren Kurt Berg, VVS-installatören Kjell Dahlström och elinstallatören Yngve Hansson.

1987
Exteriör renovering. Gunnar Johanssons byggnadsfirma Värnamo utförde arbetet efter ritningar av arkitektkontor Eriksson och Folenius, Borgholm. Tegeltaket sågs över och lagades vid behov. Fotbrädorna målades. Plåtavtäckningarna på tornets horisontella listverk ersattes med ny dubbelfalsad kopparplåt. Torntakets koppar-plåt och plåtavtäckningarna på långhus och sakristia kontrollerades. Korset förgylldes. Hängrännor och stuprör av koppar monterades på torntaket och tornets listverk. Befintliga hängrännors funktion kontrollerades. Eventuellt grävdes stenkistor till avvattningssystemet. I förfrågningsunderlaget räknade man med att putsa om hela tornet samt omkring 1/3 av övriga fasader. Alla ytor avfärgades. Trappor, socklar, kolonner, takfotdetaljer m m av kalksten rengjordes. Texterna i fälten över entréportarna i väster och söder fylldes i. Åskledarna sågs över. Ankarslut och övriga järndetaljer på fasaderna rostskyddsbehandlades och målades. Stentavlorna över entréerna rengjordes. Ljudluckor och fönster målades. Trasiga fönsterglas byttes.

1993
Sanering mot skadeinsekter på vind utfördes med ämnet Permetrin av Ansvar AB.

2004
Nya radiatorer i sakristian installerades av Rolfs Elektriska, Degerhamn