Stäng fönster KALMAR VOXTORPS KYRKA 1:1 - husnr 1, VOXTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VOXTORPS KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Bakgrund Fästnings- och rundkyrkor Voxtorps kyrka är en av Sveriges få bevarade medeltida rundkyrkor. Om dessa kan sägas att dess utformning sannolikt går tillbaka på den Heliga gravens kyrka i Jerusalem. Denna kyrka uppfördes ursprungligen på 300-talet men raserades och återuppfördes igen på 1000-talet. Under 300- och 400-talen var basilikan den vanliga kyrkotypen i Bysans, men former av kupoltäckning som betonade rummets centrum blev efterhand vanligare och centralkyrkan blev istället den ledande kyrkotypen. Denna utformning har sedan utgjort förebild för ett antal kyrkor i väst. Som exempel kan nämnas Markuskyrkan i Venedig som med sin korskupolform är en tydlig exponent. Starkast blev dock påverkan på den ortodoxa kyrkans arkitektur. Genom detta står rundkyrkan i Voxtorp som en i Sverige förhållandevis ovanlig exponent för en tradition som med olika storhetstider leder tillbaks till de första kristna kyrkorna och även förgrenar sig in i den ortodoxa och muslimska byggnadstraditionen. I närheten av Voxtorps kyrka ligger Hagby kyrka som också är en rundkyrka. Denna kyrka stod sannolikt färdig i slutet av 1100-, början av 1200-talet och har troligen inspirerat till den mindre rundkyrkan i Voxtorp. Voxtorps kyrka betecknas ofta som en fästningskyrka. Beteckningen fästningskyrka används fortfarande trots att den fortifikatoriska användningen i senare tids forskning tonats ned och den multifunktionella användningen givits större utrymme. Utmed Smålands östra kust och längs Ölands kust byggdes under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet många kyrkor som gavs en sådan gestaltning att de kunde tjäna både som kyrka, lagerutrymme och försvarsanläggning. Dessa kyrkor gavs en kärv och avvisande karaktär med små fönster, magasinsutrymmen och kast- och skottgluggar. Med fredligare tider och stigande folkmängd kom de befästa kyrkorna efterhand att förlora sin fortifikatoriska funktion och istället byggas om för att enbart tjäna som gudstjänstrum. Varför byggdes då dessa befästa kyrkor? Forskaren och arkeologen Marit Anglert tar upp denna frågeställning i sin uppsats Vem försvarade vad? där hon problematiserar försvarskyrkornas tillblivelse. Hon skriver där att vid försvarskyrkornas byggande kring år 1200 befann man sig i ett skede då den svenska centralmakten ännu inte hade konstituerat sig utan höll på att byggas upp. Många sockenkyrkor under den här tiden byggdes sannolikt av kungar, biskopar och enskilda stormän. Detta hade delvis sin förklaring i att kyrkorna för den som innehade patronatsrätten var goda inkomstkällor då man genom detta oftast förfogade fritt över både kyrkojordarna och tiondet. Med detta och de många profana fynd som gjorts i försvarskyrkorna i beaktande bör kanske denna kyrkotyp så som tidigare poängterats inte bara ses som en försvarsanläggning utan även som möjlig utgångspunkt för korståg, säkra magasin, hantverksmässig produktion och andra profana ändamål. Eventuellt fyllde den fortifikatoriska dimensionen främst ett behov av att dels säkert förvara de intäkter (sannolikt levererat i natura) stormännen och kungarna fick genom bl.a. tiondet, dels viljan att behålla sin lokala makt från en allt starkare centralmakt. Försvarskyrkorna byggdes alltså i en brytningstid där ett äldre lokalt härskarsystem och den expanderande kungamakten möttes och ger därmed fysisk gestalt åt detta skede som borde kunna betecknas som centralt i Sveriges historia. Kort historik Eventuellt har kyrkan ursprungligen liknat Hagby kyrka och varit en trevånings byggnad med endast tre små fönster, tunnvalv och cylindriskt centraltorn. Vid mitten av 1200-talet uppfördes rundhuset och ett rundat absidialt kor. Enligt flera uppgifter byggdes på 1400-talet ett nytt (dagens) kvadratiskt kor som ersatte det ursprungliga ovala koret. Enligt en dendrokronologisk datering av virket i korets takstolar är detta dock från början av 1300-talet vilket gör att man skulle kunna anta att även koret är från denna tid. Samtidigt med koret byggdes även dagens sakristia och några årtionden senare uppfördes sannolikt de fyrkantiga ribborna i korets valv. Ursprungligen var kyrkan försedd med ett ringtunnvalv uppburet av en mittpelare i sten. Troligtvis fanns även en murtrappa förlagd till den norra muren p samma vis som i Hagby kyrka. I samband med att valvet föll in 1667 sattes murtrappan igen och kyrkorummet gavs ett plant tak. År 1780 togs två nya fönster upp och året efter murades korfönstren om. 1852 fick kyrkan en ny orgel byggdes av J. L. Söderling, Göteborg. De förändringar som skedde under 1700-talet och fram till 1884 kan synas små när man jämför med de förändringar som slutet av 1800-talet kom att innebära. 1884 genomgick kyrkan en renovering då fönsterramar av järn och nya dörrar insattes. Strax där efter, redan 1895, renoverades kyrkan igen varvid all. Vapenhuset togs bort och den rundbågiga sydvästra entrén sattes igen. Istället gavs kyrkan en större fyrkantig vapenhustillbyggnad i väster varvid rundmuren i väster genombröts med en stor klöverbåge. Interiört byttes all inredning, inklusive läktare och orgelfasad och interiören gavs en konsekvent genomförd nygotisk prägel. Hela omgestaltningen fullbordades genom att kyrkorummet gavs ett medeltidsinspirerat dekormåleri som täckte både väggar och tak. Vid 1935 års renovering målades hela interiören om och kyrkorummet försågs med en ny skiljevägg i väster för att åter sluta kyrkorummet och interiören. Man sparade dock det sena 1800-talets takmålning. År 1958 slog blixten ned i kyrkan och förstörde stora delar av inredningen. Detta fick till följd att kyrkan år 1959 åter renoverades kraftigt. Denna gång efter ritningar av arkitekt Erik Lundberg som satt stark prägel främst på kyrkans inre där all inredning byttes ut. Äldre kalkmålningar togs fram och orgeln återuppbyggdes. Fönsteröppningarna minskades genom igen murning av bågfältet och nya fönster tillverkades. Ett gotiskt korfönster togs fram, rekonstruerades och försågs med glasmålningar. Förutom den interiöra omgestaltningen togs rundhusets ursprungliga södra entré upp, vapenhusets västra entré murades igen och dörr togs istället upp på dess norra sida. Fönstren i vapenhuset omformades och nya dörrar placerades i rundhusets södra och i vapenhusets norra entréer. Källförteckning ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. KLM Kalmar läns museums arkiv. Andersson Karin, Medeltidskyrkorna vid Kalmarkusten och deras förändringar under 1600- och 1700-talen, Kalmar läns årsbok 1982. Andersson Karin, Kalmarkustens kyrkor under tidig medeltid hikuin 9, Danmark 1983. Braw Christian Ur Voxtorps kyrkas historia Frölén Hugo Nordens befästa rundkyrkor Stockholm, 1911. Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland. Riksantikvarieämbetet och kungl. Vitterhets- och Historieakademien, Stockholm 1993. Lindahl Göran, Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag., 1955 Meddelanden XXI – XXV, Kalmar läns fornminnesförening red. Hofrén Manne Kalmar 1933. Nationalencyklopedin på nätet Wiesland Manfred Voxtorps socken ur Sveriges bebyggelse landsbygden Kalmar län III |
