Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster OSKARSHAMN HÖKFORS 1:11 - husnr 1, ISHULTS KAPELL (FRIDHEMS KAPELL)

 Byggnad - Beskrivning

Fridhems kapell (akt.), ISHULTS KAPELL (FRIDHEMS KAPELL) (akt.)
2004-01
Historik
År 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsförening på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna
och Hjorted. Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgårdarna men redan senare
samma år byggdes missionshuset. Tomten där bönehuset byggdes skänktes av godsägare
Thunberg från Hökfors. Platsen kallades Smemåla backe. Byggnadsmaterial skänktes och
grovarbetet utfördes utan kostnad av folk från de större gårdarna. Betald arbetskraft anlitades
bara för att leda bygget. På sommaren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober
samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, utan kapellet kallades till en början
Tuna bönehus.
Utvändigt hade byggnaden samma utseende som idag, med enda skillnaden att fönsterbågarna
och dörrarna varit målade i en brunröd kulör, istället för dagens bruna. Fönstren har bytts utmen har samma dimensioner som de gamla. Invändigt var väggarnas liggande timmer synligt
och målat med vit limfärg. Fortfarande kan man se denna ursprungliga väggbehandling i
skrubbarna på var sida om ingången, under läktaren. 1924 fick kapellet de nuvarande öppna
bänkarna och interiören målades om. Tidigare hade de främsta bänkarna haft dörrar. På norra
långsidan finns en gjutjärnskamin som köptes tillsammans med ytterligare en, till Tuna kyrka
1876. När kyrkan renoverades 1893 togs kaminerna bort och flyttades istället till kapellet.
1954 renoverades kapellet. Då byttes de gamla kaminerna ut mot nya fotogenkaminer, varav
den ena står kvar på södra långsidan. Under senare tid har den ena av de äldre kaminerna satts
tillbaka för att visa hur kapellet tidigare värmdes upp. Den andra kaminen skänktes till Tuna
hembygdsförening. I samband med renoveringen på 1950-talet tillkom skivbeklädnaden på
väggar och tak samt den nuvarande färgsättningen. Även sakristian och predikstolen fick då
sin nuvarande utformning.