Stäng fönster LUND CELLON 1 - husnr 1, MARIA MAGDALENA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Maria Magdalena kyrka (akt.) | |
| 2015-01 |
| Historik |
|---|
|
När Östra Torn byggdes ut på 1960-talet tillhörde området Lunds Allhelgonaförsamling som tillsatt ett distriktsråd med namnet ”Kyrkan på öster”. Geografisk sett låg emellertid Allhelgonakyrkan långt från Östra Torn. Istället för att färdas in till stan för att gå i kyrkan skapades en spontan kyrklig verksamhet i stadsdelen. Till en början förekom sammankomsterna i hemmen och gudstjänster förrättades i Mårtensskolan. Många av de som flyttade till området var barnfamiljer och barnen blev en del av kärnan i verksamheten, med barntimmar, barnkör och en bibelstudiegrupp. På 1970-talet utvecklades ”Stadsdelsrådet för Öster i Allhelgonaförsamling” då en distriktspräst tillsattes och gudstjänster började firas i Östra Tornskolan. Efterhand växte emellertid behovet av en gemensam lokal fram. 1983 inköptes en manbyggnad i en f.d. bondgård för att bli församlingsgård i Östra Torns by. I församlingsgården firades gudstjänst varje söndag och även en hel dela andra aktiviteter. Redan vid köpet av församlingsgården stod det klart att lokalerna på sikt inte skulle täcka behovet av en kyrka och församlingslokaler på Öster. 1988 tog därför församlingen fram ett underlag för planering och utbyggnad av församlingshemmet och ett lokalprogram för Östra Torns kyrka och församlingsgård. Till en början var det tänkt att utbyggnaden skulle ske i anslutning till den befintliga byggnaden. Ansökan om ändring i detaljplanen väckte emellertid stort missnöje i bland annat Östra Torns byalag som ansåg att tomten inte skulle bebyggas då det skulle leda till ökad trafik till fastigheten. Det visade sig vara enklare att bygga en kyrka i det område som planlades öster om den då befintliga bebyggelsen. På så sätt fick också kyrkan en mer central placering i den blivande församlingen. Spontant sammansatta arbetsgrupper av stadsdelens församlingsbor funderade tidigt på den fysiska planeringen och den tänkta verksamheten. Inte minst Kyrkans ungdom deltog ivrigt i arbetet. Den formella kommittén utsedd av Allhelgonaförsamlingens kyrkoråd bestod av kyrkorådets ordförande, stadsdelsprästen, samt fyra kyrkorådsledamöter med särskild anknytning till Östra Torn. Grupperna gjorde flera studieresor till skånska kyrkor för att utforska hur de ville att deras egen kyrka skulle utformas. En viktig del i processen var att få så många som möjligt att känna sig delaktiga i tillkomsten av sin kyrka. Ett program för den nya anläggningen utformades. Bland kraven fanns att all aktivitet skulle placeras på ett plan och att förskoleverksamhet skulle bedrivas i byggnaden. Även skolbarnen fick i uppgift rita en kyrka så som de tyckte att den skulle se ut. Teckningarna blev ofta en byggnad med stora fönster. Lokalprogrammet hade satts upp med vissa allmänna principer för ”en grundsyn på församlingsarbetets inriktning och i miljön i vilken lokalerna ska fungera”. Principerna sammanfattades under ledorden: öppenhet, hemkänsla och frimodighet. Med begreppet öppenhet avsågs att kyrka och församlingshem skulle vara öppna för alla boende i området och fungera som mötesplats och naturligt centrum på Östra Torn/Mårtens Fälad. Med hemkänsla menades att man skulle föra över den känsla av hemmiljö som redan fanns på församlingsgården, snarare än en institutionell känsla. Frimodighet innebar att kyrkan och församlingshemmet skulle byggas för framtiden, för det behov av andlig förnyelse som väntade församlingen. Kyrkan skulle uttrycka helighet och samtidigt ge längtan efter stillhet, andakt och liturgisk förnyelse. Församlingen ville inte ha en öppen arkitekttävling då det ansågs kräva för mycket arbete av kommittén för kyrkbygget. Fyra kontor bjöds därför in för att lämna förslag på den nya anläggningen. Efter långa diskussioner och flera möten antogs det förslag som lämnats in av Olof Meiby på Meiby ark och design. Ett av argumenten som framhölls var att framförallt barnen var överens om att de ville ha en kyrka som såg ut som just en kyrkobyggnad. Flera av förslagen saknade traditionell form. Kyrkan ritades således med Olof Meiby som huvudarkitekt. Till sin hjälp hade han kollegan Eva Andersson. Det var då Meibys första kyrka som huvudarkitekt, även om han tidigare varit anställd hos Lundqvist & Rendahl arkitekter, dvs. det kontor som ritade Sankt Hans kyrka på Norra Fäladen som också ingår i Östra stadsförsamlingen. Den nya kyrkobyggnaden fick formen av en basilika, dvs. en rektangulär hallbyggnad med lägre sidoskepp och där mittskeppets övre väggpartier mellan mitt- och sidoskepp försetts med fönster. Till skillnad från de traditionella basilikorna där mittskeppet avskiljs från sidoskeppen med pelare gestaltades Maria Magdalena som ett stort sammanhängande rum. Sakristia och ett andaktsrum förlades i en lägre utbyggnad med egeningång vid kyrkans norra sida. Kyrkan och de övriga funktionerna samlades runt ett överglasat kyrktorg, vilket bildade anläggningens nav. Det första spadtaget för kyrkans grund togs eftermiddagen den 28 augusti 1991 under inblandning av ett stort antal församlingsmedlemmar. Sent på nyårsnatten 1991 gick ett fackeltåg från den gamla församlingsgården till byggarbetsplatsen. Deltagarna samlades på den nygjutna betongplattan i den del som skulle komma att bli koret, för att vid tolvslaget inviga den nya församlingen – Östra torns församling. Den 22 november 1992 invigdes den färdiga kyrkan av biskop K. G. Hammar. 1993 öppnade den Montessoriinspirerade förskolan med plats för 15 barn. Några år efter det att kyrkan invigdes hade man problem med för starkt solljus från söder. För att få bukt med problemet sattes plankor in som avskärmning i höjd med spröjsen. I mitten av 1990-talet installerades även elstyrda rullgardiner vilka målades in i samma röda kulör som stolparna. 1997 tillkom den oktagonala tillbyggnaden i väster för att skapa mer plats åt den expanderande förskolan. Kring år 2010 installerades ett teknikbord i kyrksalens nordvästra hörn. Från teknikbordet manövreras allt ljud och ljus i kyrkorummet. I samband med teknikbordets tillkomst installerades även en projektor som bland annat projicerar agendan för gudstjänsten på östväggen. Kyrkans namn, Maria Magdalena, syftar på en av de kvinnor som först mötte den uppståndne Kristus vid graven. Som Lunds östligast belägna kyrka är Maria Magdalena dessutom den av stadens kyrkor som först ser dagens ljus, varför namnet ansågs särskilt passande. |
