Stäng fönster LUND VÄSTRA ODARSLÖV 8:1 - husnr 1, ODARSLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| oDARSLÖVS KYRKA (akt.), Odarslövs kyrka (akt.) | |
| 2015-05 |
| Historik |
|---|
|
Odarslövs kyrka uppfördes under senare delen av 1100-talet, i romansk stil med långhus, kor och absid. Någon gång under senmedeltiden valvslogs kyrkan och ett vapenhus tillkom. Ett torn i väst tillkom senare, under 1400-talet hävdar vissa källor, medan andra menar att det kan röra sig om så sent som kring reformationen, det vill säga 1530-talet i Danmark. 1702 installerades herrskapsbänkar för Svenstorps gods. I början av 1800-talet var underhållet av den medeltida kyrkan mycket eftersatt. Renoveringsarbeten genomfördes och avslutades 1820. Under 1800-talet ökade såväl Sveriges som Skånes befolkning kraftigt, vilket ledde till att många medeltida kyrkor revs eftersom de inte längre kunde rymma församlingarnas medlemmar. Vanligare var dock att den befintliga kyrkan byggdes ut, vilket i de allra flesta fall också inbegrep att kyrkan genomgick en kraftig ombyggnation. Så skedde även i Odarslöv under åren 1861-63, då kyrkan restaurerades av Carl Georg Brunius som bland mycket annat tidigare varit arkitekt vid domkyrkan i Lund. Vid ombyggnationen revs den ursprungliga kyrkans kor, absid och vapenhus till förmån för ett förlängt och förhöjt långhus med tvärskepp och en tresidig absid. Kyrkan fick därmed sin nuvarande planform. Även tornets övre del revs och istället tillkom ett nytt tälttak med fyra mönstermurade gavelrösten i nygotisk stil. I det omdanade kyrkorummet valvslogs långhus, korsmitt och korsarmar med sammanlagt fem travéer. Sakristian inrymdes bakom en skärmvägg med blyinfattade glaspartier i absiden. Ny predikstol med baldakin och ny altarring tillkom, liksom bänkinredning i slutna kvarter. Fyra bänkgavlar från Svenstorps gods herrskapsbänkar från 1702 återanvändes dock. Den nuvarande orgelläktaren i långhusets västra del tillkom 1905 efter ritningar av arkitekt Henrik Sjöström. Under åren 1937–38 genomfördes renoverings- och mindre omgestaltningsarbeten under ledning av arkitekt Eiler Græbe. Bland annat fick kyrkorummet nytt golv, med spontade brädor på betongplatta, och en ny altartavla av bildkonstnären Gunnar Jonn. I den tresidiga absiden murades det mittersta fönstret igen och skärmväggen som möjliggjort sakristia togs bort. 1951 fick kyrkan nya portar, återigen efter ritningar av Græbe, och året därpå installerades elektrisk belysning medan elektrisk uppvärmning dröjde till 1958. 1966 lades golvet åter om, nu i rött tegel. 1975 upptäcktes sprickbildningar i kyrkans väggar, valv och valvbågar. Efter undersökningar konstaterades att orsaken var för hård dränering i kombination med en ovanligt torr sommar, vilket orsakat förskjutningar av grundstenar. För att åtgärda problemen genomfördes grundförstärkningar och dräneringen minskades. Problemen kvarstod dock, och 1990, efter ännu en exceptionellt torr sommar, uppstod på kort tid nya sprickbildningar i samma områden som 1975. Detta ledde till att kyrkan av säkerhetsskäl tvingades stängas. Den 17 november 2002 hölls en avlysningsgudstjänst där kyrkan avkristnades. Byggnaden är därmed inte längre att betrakta som kyrka i egentlig mening, men kyrkobyggnaden och dess kyrkogård lyder alltjämt under 4 kap. kulturmiljölagen. Samma år flyttades orgelverk och ljuskronor till Västra Hoby kyrka och 2011 avlägsnades orgelfasad, altartavla och samtliga bänkar. En rad lösa inventarier hade då redan flyttats från kyrkan på grund av stöldrisk. Kvar av den fasta inredningen finns ännu orgelläktare, predikstol med baldakin, dopfunt samt altarring. 2015 påbörjades restaureringsarbeten av kyrkobyggnaden med ambitionen att iståndsätta den för framtida bruk. Vilken typ av verksamhet som kommer bedrivas i byggnaden är ännu oklart. Under våren och försommaren byttes övre delen av tornspirans hjärtstock ut och tornet fick ny avtäckning i zinkplåt. Under hösten följs nya mätningar av sprickbildningsproblemen upp, eventuellt med motgjutningar mot grunden och ny dränering som följd. Kommande steg i projektet är restaurering av fönster och portar, omputsning och putslagning interiört och exteriört samt att kyrkans lågdelar precis som tornet ska få taktäckning i zinkplåt. |
