Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄSTERÅS BJÖRKSTA PRÄSTGÅRD 2:2 - husnr 3, BJÖRKSTA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BJÖRKSTA KYRKA (akt.)
2004-09
Historik
Allmänt antas att kyrkan uppfördes på 1200-talet. Den bestod då av långhusets västra del och tornets bottenvåning, vars ursprungliga funktion inte klarlagts (dop- eller helgonkapell har antagits). Vid utbyggnad på 1340-talet förlängdes kyrkan mot öster och sakristian tillkom. En ny sydportal öppnades, försedd med en rikt järnbeslagen dörr. Ett trätunnvalv slogs över kyrkorummet och den nya korgaveln försågs med ett trekopplat fönster. Utbyggnaden fullbordades med invigningen av ett högaltare 1349.

Troligen på 1460/70-talet slogs tre höggotiska kryssvalv av tegel över kyrkorummet, samt stjärnvalv över koret. Bevarade målningar i de båda östra valven är från denna tid. Mot slutet av 1400-talet påbyggdes tornmuren med tegel till nuvarande höjd och ett sturevalv slogs över tornets sedan tidigare befintliga bottenvåning. Samtidigt tillbyggdes vapenhuset mot söder.

År 1617 slog blixten ned i tornets dåvarande spira, kyrkan eldhärjades så att torn, yttertak och en stor del av inredningen brann upp. Ytterligare ett blixtnedslag inträffade 1701, men då begränsade sig skadorna till tornet som länge stod stympat, innan en ersättande tornhuv färdigställts 1738. Västporten i tornet blev kyrkans huvudingång 1788, då portvalvet utvidgades och ny dubbeldörr insattes.

Blixten slog än en gång ned i kyrkan år 1858 och branden som uppstod spred sig från torntakets bärande delar ned till långhuset. Tornhuven förstördes, liksom det spånklädda långhustaket. Elden nådde även kyrkorummet, som evakuerades. Återuppbyggnad skedde efter handlingar av Stockholmsbyggmästaren Hawerman och pågick fram till 1860.
Då hade tornet fått nuvarande kopparplåtklädda lanternin med spetsigt tak och spira, samt fyra tegelmurade småtorn i hörnen. Långhusets, sakristians och vapenhusets tak täcktes med svartmålad järnplåt. Fönsteröppningarna hade förstorats och gjorts likformiga.

Vid den senaste stora upprustningen 1953-54, efter ritningar av arkitekt Carl-Olof Deurell, krymptes långhusets fönsteröppningar och fönsterbågar av teak blev insatta. Portalerna fick ingångsdörrar av japansk ek. Kyrkorummets bänkinredning och golv avlägsnades för att schakta ut ända ner till berget. Grusfyllning lades, därpå göts undergolv av betong. I bänkkvarteren lades lackat furugolv, på övriga golvytor kalksten. Korets medeltida, trekopplade fönsteröppning blev relativt fritt återskapad i gjuten betong och i den sattes fönster med stålprofiler och färgat glas.
Framskrapat medeltida kalkmåleri i valv och på korväggar restaurerades. Bänkinredningens gavlar och luckor återanvändes medan bänkryggar och -sitsar nytillverkades. I anslutning till bänkinredningen uppsattes väggpaneler och ovanför dessa lampetter tillverkade av närbelägna Orresta snickerifabrik. Predikstolen renskrapades från 1860 års målning och ursprunglig färgsättning rekonstruerades utifrån fragment. Ett fristående altarbord av kalksten byggdes. Kyrkorummets kaminer med rökrör och skorstensstockar revs, liksom resterna av en ugn i sakristian. Istället försågs kyrkan med ny elektrisk uppvärmning; bänkvärmare, golvvärmeslingor i koret och element under fönsterbänkarna av kalksten.

Då ytterväggarnas fogar lagades 1966 upptäcktes ett stenblock med skålgropar på kyrkans sydsida, nära vapenhuset. Det frilades och konserverades. 1977 stabiliserades kyrkans murverk med dragstag och frostsprängt tegel utbyttes. Orgeln fick sin nuvarande placering i kyrkorummet. Insatser som sedan dess skett rör tekniska installationer.


Källor och litteratur


Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
• Fotografier, skrivelser
• Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Björksta församlingsarkiv (BF):
Räkning med specifikationer från 1858-60, avtal 1930

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Entreprenadkontrakt, fakturor, korrespondens från 1970-2004

Västerås stifts arkiv (VS):
• Västerås domkapitel E IV a; 7b, protokoll från visitationer 1777, 1786 1801
• Västerås domkapitel E IV b; 10, protokoll från visitationer 1852 och 1861, inventarium 1882
• Västerås domkapitel F III a; 3, protokoll från visitation 1638

Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Kyrkogårdsinventering, äldre fotografier


Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Julbok för Västerås stift 1956: Förnyade helgedomar, s 186-192. Västerås 1956
Liedgren, Jan: Altarinvigningen i Björksta 1349/Fornvännen 1977 (72) s 165-167/
Wejryd, Harald: Björksta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 19


Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.