Stäng fönster ARBOGA STURESTADEN 3:5 - husnr 1, SANKT NICOLAI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT NICOLAI KYRKA (akt.) | |
| 2006-02 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan uppfördes förmodligen en kort tid före stadens grundande. Sedan stadsrättigheter utfärdats på 1200-talet blev kyrkan församlingskyrka både för stad och omgivande landsbygd. Från början bestod den av ett enskeppigt långhus med vapenhus i söder. Strax efter att långhuset stod färdigt tillbyggdes västtornet, ursprungligen krönt med huv och smal spets. I mitten av 1300-talet utbyggdes koret och norra sidoskeppet, vilka stod färdiga 1358. Grundläggningen på en bergnära tomt har borgat för stabilare murverk än de i stadens nedre kyrka, Heliga Trefaldighet nära Arbogaån. Under 1400-talets senare hälft utvidgades kyrkan med ett sidoskepp i söder och sakristia i norr. Södra utbyggnaden medförde att vapenhuset till det yttre förenades med sidoskeppet (fast till det inre var vapenhuset av murar åtskilt från kyrkorummet fram till 1600-talet). Valv på murade pelare slogs över mittskeppet, medan södra sidoskeppets valv förankrades i de samtidigt tillkomna väggarna. Troligen dekorerades kyrkorummets valv och väggar med muralmålningar, varav fragment återstår. Tornet förhöjdes med tegelmurar, prydda med blinderingar. Någon gång under 1500-talets första decennier anskaffades det storslagna, ännu använda altarskåpet, troligen tillverkat i Lübeck. När Arboga stads- och landsförsamlingar skildes åt 1527 överlät Gustav Vasa den tidigare klosterkyrkan Heliga Trefaldighet åt staden och Nicolai tillföll landsförsamlingen. Reformationen som genomfördes vid samma tid innebar att kyrkorummet utrustades med bänkinredning och predikstol. Vid en biskopsvisitation 1625 redovisades bänkinredningen som ny. Ett korskrank med avancerade snickerier uppsattes 1628 och en predikstol i samma stil tillverkades 1631 av den kände Johan Matzon. På 1640-talet förlängdes södra sidoskeppet österut, för att rymma ett gravkor åt riksrådet Posse. Valv och väggar vitlimmades 1646 och därmed doldes förmodligen de medeltida målningarna. Istället täcktes väggarna i allt större utsträckning av begravningsvapen och alltfler gravhällar försänktes i golven. 1649-50 förenades vapenhuset med resten av kyrkorummet sedan inre murar rivits. Västra gavelns två portaler ersattes med en enda, större portal med fönster ovanför. Koret förstorades än en gång och fick då sin polygonform. En högre, spetsig tornspira restes åren 1650-52 av den kände Anders Tornresare från Jäders bruk. Tornets inre trappuppgång murades 1682. Den 26/2 1750 svepte en västlig storm över staden och bröt kyrkans tornspira. Byggmästare Johan Höllén tillkallades och gick mitt under stormen upp i tornet och fäste spiran provisoriskt vid murkrönet. Efteråt genomfördes en större reparation, men stormskadorna hade försvagat hela konstruktionen för gott. Vid samma tid höggs kyrkans fönsteröppningar upp till dagens form och storlek. Den förut fönsterlösa sakristian fick också fönster. I kyrkorummet borttogs korskranket, för att återanvändas runt en dopplats. Korets golv höjdes och en spegelindelad altarring kom på plats. 1781 års inventariebeskrivning redovisade att såväl altarring som bänkinredning marmorerats i blå nyanser. En ny predikstol beställdes 1785 av bildhuggare Jonas Holmin och invigdes 1788. Fönstren fick 1817 sina nuvarande blyinfattade rutor, fast ramarna av smidesjärn från Jäders bruk tycks ha behållits. Kyrkorummets nuvarande läktarorgel, av E A Setterquist, installerades 1862 på en för ändamålet nybyggd läktare. Vid omläggning 1887-88 byttes yttertakets spån mot falsad järnplåt. Den 25/1 1889 drabbades kyrkan åter av en förödande storm. Denna gång nedstörtade tornets spetsiga spira helt och en stor del av långhusets nylagda plåttak skadades. Istället för spiran uppfördes den pyramidformiga huven, som utseendemässigt antas ligga närmare den som fanns på medeltiden. Både vid 1886 och 1899 års visitationer påtalades att interiören var svårt eftersatt. Finansiella medel saknades länge, men 1904-05 blev en upprustning äntligen av. Handlingarna hade upprättats av Lektor Källström från Örebro och arkitekt Fredrik Falkenberg. Det gamla ojämna golvet av tegel och gravhällar borttogs. Ett kalkstengolv lades in på cementunderlag. Gravhällarna uppsattes istället på kyrkans väggar. 1600- och 1700-talens slutna bänkkvarter ersattes med en öppen bänkinredning. Inre dörrsnickerier nytillverkades och centralvärme infördes. Vid arkitekt Ove Leijonhufvuds omgestaltning 1949-51 spårades vad som fanns kvar av medeltida målningar under lagren av vit kalkfärg. De fåtaliga fragmenten i norra och södra sidoskeppen restaurerades, jämte återfunna konsekrationskors i koret. Sluten bänkinredning byggdes med spegelindelade, marmorerade fasader för att efterlikna den som funnits före 1904-05. Altare och predikstol marmorerades i grågrön nyans. Södra sidoskeppets kororgel installerades 1969-70. Vid omläggning av yttertaket 1978 ersattes de då 90-åriga järnplåtarna med koppar. Den senaste stora upprustningen skedde 1994-95 efter arkitekt Jerk Altons program. Då lagades fasadernas breda fogar med rent kalkbruk och avfärgades i vitockra nyans. Järnfönstren målades med svart linoljefärg och kyrkportarna engelskröda. I kyrkorummet ommålades bänkinredningen med tempera i avsevärt varmare toner än förut. Under orgelläktaren borttogs bänkar för att få ett öppet ”kyrktorg”. Norra sidoskeppet nyinreddes till sidokapell med lösa stolar och ett flyttbart bordsaltare. Bakom kapellet placerades det före detta korskranket från 1628, som avskärmning runt ett litet väntrum. Ny belysning med mässingsskärmar sattes upp under orgelläktaren. Källor och litteratur Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA) • Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 • Ritningar inför 1904-05 års ombyggnad, av arkitekt Fredrik Falkenberg • Skriftväxling angående byte från järnplåt till kopparplåt på yttertaket, 410/79 Västmanlands läns museums arkiv (VLM) • Gravvårdsdokumentation Sankt Nicolai kyrkogård, redovisad i december 1997 av antikvarie Eiwor Sandberg • Rapport om byte från järnplåt till kopparplåt på kyrkans yttertak, 17/79, 1979-01-22 • Program inför 1994-95 års renovering, Alton arkitekter 1994-03-21, 1994-11-17 • Antikvarisk kontrollrapport om 1994-95 års renovering, 1995-11-20 Västerås stifts arkiv (VS) • Västerås domkapitel E IV A: 1A, inventarium 9/11 1752 • Västerås domkapitel E IV A: 1 B, inventarium 1799 • Västerås domkapitel E V A: 11, ämbetsberättelse 1892 • Västerås domkapitel E V A, 11, ämbetsberättelse 1954 • Västerås domkapitel F III A: 11, protokoll från biskopsvisitation 1671 • Västerås domkapitel F III A: 29; inventarium i maj 1781 • Västerås domkapitel F III A: 35, inventarium 23/8 1878 • Västerås domkapitel F III A: 36, protokoll från visitation den 8-9/5 1886 • Västerås domkapitel F III A: 39, visitation 1/7 1899 Litteratur Bergström, G: Arboga krönika, del II – Nyare tiden, Köping 1909, s 120-123 Bjurén, Gunnar: Heliga Trefaldighets kyrka 700 år/Hembygdsföreningen Arboga Minne - årsbok 1985, s 102-118/ Arboga 1985 Björsell, E O: S:t Nicolai kyrka i Arboga/Västerås stiftsbok 1951 Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län - en inventering /Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum - Årsskrift 1984/ Dahlin, Otto: Konsekrationskorsen i Arbogas kyrkor/Hembygdsföreningen Arboga minne – Årsbok 1962, s 15-17/Arboga 1962 Golvlager och gravar i S:t Nicolai kyrka, av Anna Arnegård och Johan Anund – Riksantikvarieämbetet UV Uppsala rapport 1996:30 Hansson, Ernst: Arboga sockens historia – Köping 1953 Kilström, Bengt Ingmar: Sankt Nicolai kyrka i Arboga - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997 Lohmann, Jacob Benjamin: Arboga känning – ursprungligen tryckt hos Peter Jöransson Nyström 1737, överförd till modernt typsnitt av Rolf Liljhammar, Götlunda hembygdsförening 2001-07-03 Övriga tryckta källor • Artikel om undervisningslokal, införd i Västmanlands läns tidning (VLT) 1967-03-02 • Artiklar om ny orgel i koret, införda i Folket 1969-09-06 1970-06-12 • Artikel om 1994-95 års renovering, införd i Bärgslagsbladet (BB) 1995-04-05 • Artikel om 2005 års orgelrestaurering, införd i Nerikes Allehanda (NA) 2005-02-01 |
