Stäng fönster NORBERG NORBERGSBY 77:1 - husnr 1, NORBERGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NORBERGS KYRKA (akt.) | |
| 2004-09 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, från början som kapell bestående av långhus, vapenhus och sakristia. År 1422 bildade Norberg egen socken och kapellet blev kyrka med egen präst. Under senare hälften av 1400-talet ersattes kyrkorummet tidigare trätak med två murade stjärnvalv. Det östra utformades mer avancerat - sturevalv - det västra något enklare. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester av sådana har heller inte påträffats vid sentida restaureringar) Om tornet uppmurades på 1600-talet eller tidigare är oklart, men 1694-98 restes tornspira av byggaren Carl Hansson från Hedemora. Samtidigt öppnades en västportal i tornet och kyrkorummet utökades med en läktare. Två år senare uppsattes en ny altartavla och antagligen skedde även i övrigt en förnyelse av inredningen. Sakristian blev 1709 utbyggd mot norr. Ett blixtnedslag 1727 orsakade en svår brand, då tornspiran förstördes och tornets övre mur ramponerades. Långhusets murar skadades också, liksom en stor del av inredningen, men valven höll. Vid återuppbyggnaden fick tornet bara en låg huv. Kyrkorummet återställdes successivt under följande 30 år. Kvar från den tiden är altarbordet i rokokostil och predikstolen i senbarock, tillverkad av Gustaf Precht i Stockholm. För övrigt utrustades tornet med ett urverk från Stjärnsund 1734. Vid visitation 1850 påtalades att kyrkan var för liten i förhållande till folkmängden. I många år diskuterades utbyggnad innan förslagsritningar blev färdigställda av arkitekt H T Holmgren 1881. Av de föreslagna åtgärderna kom dock bara en inre renovering till stånd år 1888. Befintligt tegelgolv och gravhällar togs upp, samt underliggande jord och lämningar. Nya brädgolv på ventilerad trossbotten blev lagda och istället för 1700-talets slutna bänkinredning i barockstil byggdes öppna, ekådrade bänkrader. Valv och väggar fick genom skrapning och vattrivning tunnare putsytor. Kyrkans utvidgning blev uppskjuten till 1903-04, då ett nytt projekt fanns utarbetat av arkitekt Gustaf Pettersson vid Överintendentsämbetet. Långhuset utvidgades mot öster genom tillbyggnad av kvadratiskt, något lägre och smalare kor. Tornets mur påbyggdes och den gamla huven ersattes med en smäcker spira av 1600-talstyp, liknande den som finns på Romfartuna kyrka. Arkitekt Petterssons intention var att all fasadputs skulle knackas ned och kyrkans ytterväggar i fortsättningen bara fogstrykas. För att de nya murverken skulle harmoniera med de gamla användes natursten, som togs från tidigare kyrkogårdsmurar. Dock visade sig föreslagen nedknackning dyrbar och församlingen valde mot arkitektens vilja att behålla och komplettera fasadputsen. Även tillkommande murverk putsades ”för likformighetens skull”. Påkostade fönster med blyinfattat ”katedralglas” tillverkades av glasmästeriet Neumann & Vogel i Stockholm. För fönstrens infästning gjordes tegelmurade falsar/friser, vilka skänker särprägel åt fasaderna. Yttertakens gamla spåntäckning ersattes med skiffer och kopparbeslagningar, sedan takstolarna förstärkts. Det förstorade kyrkorummets valv och väggar fick en tjockare puts, som underlag för dekormålningar av konstnären Edvard Berg. Bänkinredningen från 1888 behölls men färgsattes enligt Bergs förslag i rödbrun nyans. Kyrkorummets befintliga orgelläktare revs och en ny orgelläktare byggdes i tornrummet efter murgenombrott. Ett nytt kryssvalv slogs över läktaren. Det tillbyggda koret inreddes med 1700-talets altare, upplyst av ett korfönster med målning av H Lindquist. För kyrkans uppvärmning installerades en kokseldad kalorifer i källaren under koret. Nästa stora inre förnyelse genomfördes 1977-78, efter handlingar upprättade av arkitekt Claes Laurent. Då byggdes en bänkinredning med bekvämare sitsar och slutna ryggar, fast 1888 års gavlar bibehölls. Valvens och väggarnas kraftigt nedsmutsade målningar rengjordes, frånsett pilastrarnas målade band som togs bort. Läktaren byggdes ut mot öster, försågs med nytt skrank och två snidade pelare. Nytt orgelverk byggdes, med bibehållande av 1842 års fasad. Fönstren försågs med nya, tätare innerbågar, med hänsyn till den luftburna värme som samtidigt installerades för att få mindre nedsmutsning i kyrkorummet. Värmekällan placerades i källaren under koret och varmluften fördes ut i de gamla kaloriferkanalerna, som varit ur bruk sedan 1913. (Kaloriferen visade sig snart ineffektiv och ersattes med lågtrycksånga 1913, i sin tur ersatt med elvärme 1941). Den inre renoveringen 1977-78 följdes upp med en yttre 1979. De 80-åriga skiffertaken reparerades och fasaderna blev till stor del nyputsade. De ströks med kalkfärg som fick en liten tillsats järnvitriol för att ge en något hårdare yta. Textilförvaringen flyttades 1996 från sakristian till ett rum en trappa upp i tornet. I gengäld kunde en liten gudstjänstlokal iordningställas i den rymliga sakristians norra travé. För mer detaljerad historik se händelser samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): • Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900. • Äldre fotografier Norbergs församlingsarkiv (NF): • O I a: 1 (handlingar från 1881-99) • O I a: 2 (Handlingar angående kyrkans restaurering 1902-05) Västerås stifts arkiv (VS): • Västerås domkapitel E IV a, 59b; Inventariebeskrivningarna 1707 och 1801 • Västerås domkapitel E IV b, 78; Inventariebeskrivningarna 1846 och 1899 Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000 Boëthius, J Th: Norbergs kyrka och gravkapell/Julbok för Västerås stift 1905, s 93-100/ Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62, Västerås 1984/ Drakenberg, Sven: Norbergs kyrka och dess prästerskap/Norbergsboken, en sockenbeskrivning - Förlag Norbergs kommun 1974, s 205-217/ Kumlien, Kjell: Stomme och stoff till gruvbygdens historia/Norberg genom 600 år – Studier i en gruvbygds historia - Norbergs gruvförvaltning genom Kjell Kumlien 1958, s 57-91/ Lannergård, Lars-Göran: Norbergs kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1995 Lannergård, Lars-Göran: Norbergs kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 2003 Lenngren, Kersti: Norbergs bergslags gamla centrum/Tidernas kyrkplatser, tolv kyrkomiljöer i Västmanlands län – Västmanlands läns museum 1998, s 63-67/ |
