Stäng fönster LIDINGÖ LIDINGÖ 9:147 - husnr 1, LIDINGÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LIDINGÖ KYRKA (akt.) | |
| 2007-01-01 |
| Historik |
|---|
|
Lidingö kyrka uppfördes mellan 1617 och 1623 och invigdes troligen sistnämnda år. Kyrkan förlängdes 1756, fick sitt torn 1817 och koret tillbyggt 1913. Kyrkans interiör har varit föremål för mera omfattande restaureringar under 1900-talet; 1913 under ledning av arkitekt Gustaf Améen (1864–1949) då väggmålningarna från 1600-talet frilades samt ett smalare kor i öster tillkom samt 1941 och 1951–52 under ledning av arkitekt Erik Lundberg (1895–1969), då 1800-talets inredningsdetaljer togs bort och ny bänkinredning och armatur installerades. Sakristian återuppfördes efter en brand 1969. Lidingö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK Lidingön har varit bebodd sedan 600-talet. Bebyggelse fanns då i dalsänkorna mellan bergsstråken och höjdsträckningarna i öst-västlig riktning. Från 1000-talet finns bevarat ett runstensfragment med texten ”Gud hjälpe hans ande”. Namnet Lidingö, som 1328 skrevs Lydhingö, tros vara besläktat med ludd och luden och syfta på vassväxt. Vid sockenindelningen på 1300-talet var ön delad mellan Solna och Danderyds församlingar. 1653 blev Danderyd eget pastorat där även Lidingön ingick. Ön bildade ingen egen församling, men Grönsta på norra Lidingö blev komministerboställe. Ett kapell kan ha uppförts på ön under medeltidens slutskede. Att det funnits ett kapell i början av 1600-talet visar en kyrkklocka, gjuten på Lidingö 1607. Namnet S:tae Annae kapell är också belagt. Eftersom särskilda sockenstämmor hölls på Lidingön kom den att framstå som en egen kapellförsamling. Gårdarna på Lidingö tillhörde Djursholms gods, vars olika ägare under lång tid haft inflytande på ön. Under 1600-talet lät godsets ägare, riksrådet Svante Gustafsson Banér och hans maka Ebba Grip, bygga den nya kyrkan på Lidingö. Ännu 1702 kallades kyrkan ”St. Anna capell” på den nattvardskalk som Johan Gabriel Banér då skänkte till kyrkan. 1774 avskildes ön från Djursholm och de 25 gårdarna såldes till välbärgade ämbetsmän och borgare i Stockholm. Jordbruk och boskapsskötsel var länge huvudsakliga näringar. Först 1832 blev Lidingö annexförsamling under Danderyd för att 1907 bilda eget pastorat med prästgård på Grönsta. I början av 1900-talet startade omvandlingen till förort när AB Lidingö Villastad bildas. 1910 ombildas landskommunen till köping och 1926 blir Lidingö stad. Befolkningen var 1900 1 300 personer och 1910 över 4 000 personer. Idag har ön drygt 40 000 invånare. Industrietableringar, främst AGA, samt närhet till Stockholms centrum har påverkat den snabba utvecklingen. Lidingö kyrka har byggts till i flera etapper. Äldst är delar av långhuset som 1623 slutade intill nuvarande orgelläktaren. Förlängningen västerut uppfördes 1756, då kyrkans ingång flyttades hit samtidigt som vapenhuset revs. Även östra gaveln ändrades och större fönster togs upp. Kyrkan fick sitt brutna, tegeltäckta tak. Från den tiden är även kyrkans altare och altartavla samt dopfunt. Kyrkan fick ny predikstol 1779, tillverkad av bildhuggaren Per Ljung i Stockholm. Under 1700-talet målades kyrkans ursprungliga väggmålningar över. 1817 flyttades klockorna upp i kyrkans nybyggda klocktorn. Församlingens behov av en större kyrka löstes 1913 genom att ett nytt kor av tegel med 2,5 meters djup och 5 meters bredd uppfördes enligt arkitekten Gustaf Améens förslag. Samtidigt frilades 1600-talets väggmålningar och kompletterades med nya målningar av konstnär Allan Nordblad i koret, kring triumfbågen och med en fris mellan väggarnas 1600-talsmålningar och taket. I början av 1940-talet förändrades kyrkan under ledning av arkitekt Erik Lundberg då läktaren fick separat uppgång genom en dörr på norrsidan samt västportalen vidgades. Samma arkitekt svarade för en mera genomgripande restaurering under 1950-talet. Kyrkan grundförstärktes efter arkeologiska och tekniska undersökningar av grundmurarna, koret sänktes och fick tegelgolv liksom mittgången. Det tidiga 1900-talets målningar i koret kalkades över medan långhusets målningar, till större delen från 1600-talet, restaureras. 1800-talets inredningsdetaljer togs bort. Arkitekten ritade även nya bänkar och altarring samt armatur för långhuset. Efter en brand 1969 ersätts en 1867 uppförd, femsidig sakristia byggd i tegel. Även den nya sakristian uppförs i tegel med samma planform, men i två våningar, ritad av arkitekterna Erik Lundberg och Erik Söderberg. 1973 ändras långhusets armatur till nuvarande utseende, ritad av Knut Hallgren. 1985 installeras en ny orgel byggd av Åkerman & Lund, med 23 stämmor. Flyttbara knäfall utformade för att stämma överens med bänkinredningen ritades av arkitekt Stig Lundgren 1989 och altaruppsatsen konserverades av konservator Lars Göthberg. Vid den senaste restaureringen 2001 rengjordes interiörens väggar och valv, tunnvalv och kor kalkavfärgades. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum, arkivet Franzén, I, organist i Lidingö församling, muntlig källa 2006 Brandel, S, Lidingö kyrka. Sveriges kyrkor, Uppland, band I :1, vol 7, Stockholm 1918 Lidingö kyrka. Rättelser. Sveriges kyrkor, Uppland band I: 4, vol 64, Stockholm1950 Brattgård, L, Lidingö kyrka, Lidingö 2001 Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986 Gillenius, L, m fl, Lidingö kyrkogård, Lidingö 1993 Orgelkonserter. Lidingö kyrka hösten 2006, Programblad 2006 Stenberg, R, Lidingö kyrka. Upplands kyrkor – 51, andra upplagan, Strängnäs 1977 |
