Stäng fönster HANINGE DALARÖ 2:129 - husnr 1, DALARÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| DALARÖ KYRKA (akt.) | |
| 2006-01-01 |
| Historik |
|---|
|
Dalarö kyrkas tillkomsttid dateras till åren mellan 1649 och 1652. Fram till 1780-talet behöll kapellet sin form, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr. Kyrkans huvudsakliga utformning är från en genomgripande ombyggnad 1786–87, då väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristia och trapphus till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv kom till. Senaste stora restaurering var 1936 med Einar Lundberg (1889–1978) som arkitekt. Dalarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. 1636 avskildes Tyresö från Österhaninge församling och blev eget pastorat med godsherren greve Gustav Oxenstierna som patronus. Samma år blev Dalarö tullstation. I den nya församlingen ingick ”tvenne Dalaröö” torp. 1649, tre år efter grevens död, donerade änkan, grevinna Maria Sofia de la Gardie till Daleröö cappels upbygning Et hundrade Specie Rijkzdaler, en betydande summa att använda som grundplåt till ett kyrkobygge. Från 1653 börjar kapellräkenskaperna med en inventering av kassakistan och senast då bör kapellet, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr, ha stått färdigt. Ett epitafieporträtt från 1652 berättar att den femtonårige ynglingen Kakup blivit begravd i kapellet. Även ett votivskepp, skänkt av tullförvaltaren Anders Olofsson, bär årtalet 1652 jämte namnet Göteborg. När Dalarö kapell byggs vid 1600-talets mitt, var Dalarös betydelse som tullstation erkänd och bebyggelsen hade börjat ta fart. Vid 1600-talets slut bodde 150–200 personer på själva Dalarö. Kapellet och Sandemar gård var bland de byggnader som inte brändes ner av ryssarna 1719. På en av de äldsta kartorna över Dalarö, en tomtkarta från 1740, framgår kapellets yttre form och kyrkogårdens omfattning. 1776 testamenterade Carl Christian Gyldener sin kvarlåtenskap till församlingen att använda för ny kyrkobyggnad. Pengarna användes i stället till en omfattande ombyggnad av kyrkan under 1780-talet. Väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristian och trapphuset till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv tillkom. Vid en restaurering 1936 var arkitekten Einar Lundbergs intention att stärka det sena 1700-talets gestaltning. Kyrkan fick då nytt trägolv, sluten bänkinredning och hela interiören målades om. Elektrisk värmeanläggning installerades och sakristian fick inredning för textil förvaring. Under 2005 har ändamålsenlig förvaring iordningställts för inventarier av textil och metall. Till en början förrättades gudstjänsterna av kyrkoherden i Tyresö, men 1677 fick Dalarö en egen kaplan som församlingen höll med kaplansbostad. 1690 blev hemmanet Hässelmara på Ornö kaplansboställe i Dalarö kapellförsamling, men i praktiken fungerade den Gyldenerska gården i Dalarö som kaplansboställe. När den Gyldenerska gården revs 1889 uppfördes det nuvarande prästbostället på samma tomt |
