Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TÄBY TÄBY KYRKBY 3:12 - husnr 1, TÄBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

TÄBY KYRKA (akt.)
2006-06-14
Historik
Täby kyrka uppfördes som sockenkyrka under senare hälften av 1200-talet. Den har ett rektangulärt långhus med kor och är ett tidigt exempel på salkyrka. Sakristia med ribblöst kryssvalv av tegel byggs till i norr under 1300-talet och i söder uppförs vapenhus med gavelröste av tegel. Efter en brand i kyrkans tak i mitten av 1400-talet slås fyra kryssvalv av tegel över långhus och kor. På 1480-talet målas kyrkorummets väggar och valv av Albertus Pictor (ca 1440–1509) och hans verkstad. Valven har aldrig varit överkalkade och hör delvis till Alberts kvalitetsmässigt förnämsta målningssviter. Vid en restaurering på 1780-talet får kyrkan fönster mot norr, fasaderna slätputsas, interiörens väggar vitkalkas och kyrkan får delvis ny inredning ritad av arkitekten Jean Eric Rehn (1717–1793).

Täby kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. (Enligt uppgift ska kyrkan ha legat inom ett riksintresse för kulturmiljön, men det stämmer inte. BeBR 240108)

Täby är en av Upplands fornlämningsrikaste socknar. Redan under bronsåldern började här en enkel bondekultur växa fram. Från 1000-talet finns Täby belagt som ortnamn på de vikingatida runstenarna vid Jarlabankes bro, byggd över sankmarken vid Täby tä där tä betyder smal väg mellan gärdesgårdar eller dylikt. Det är möjligt att Täby kyrka som så många andra medeltida kyrkor föregåtts av en träkyrka. Den nuvarande kyrkan byggdes centralt och för Täby finns anledning anta att kyrkobygge och sockenbildning skett på en eller flera större jordägares initiativ i ett område som utvecklades till ren frälsejord. När kyrkan stod färdig omkring 1280 var hela Täby förenat i en socken, som fått namn efter den by där kyrkan byggdes. Delar av en runsten har påträffats inmurad i vapenhusets yttervägg. Den tillkom med största sannolikhet på grund av att stenar till bygget, som utfördes under senare hälften av 1400-talet, hämtades från Fittja strax väster om kyrkan.

Äldsta delen av kyrkogården omges till stor del av den medeltida bogårdsmuren. Senare, troligen under 1400-talet, uppfördes södra stigluckan med tegelmurat gavelröste i munkförband. 1763 ersattes en äldre klockstapel med den nuvarande uppe på höjden norr om kyrkan. Lindarna, planterade 1785, markerar kyrkogårdens omfattning fram till utvidgningen 1911 mot väster. Norra stigluckan nybyggdes 1929.
Idag är Täby kyrka en av fem kyrkor i en församling som tillhör de folkrikaste i landet.