Stäng fönster STOCKHOLM KYRKBYN 1 - husnr 1, BROMMA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BROMMA KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-17 |
| Historik |
|---|
|
Bromma kyrkas första byggnadsperiod ägde rum under 1100-talets andra hälft, från 1160–70-talet. Den rundkyrka som uppfördes då fick troligen sitt långhus under 1400-talets senare del, med kalkmålningar av Albertus Pictors skola. Sakristian mot norr byggdes också under medeltiden. Gravkor tillkom under 1700-talet mot norr och öster. Det nuvarande vapenhuset stod klart 1968. Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Bromma kyrkas äldsta del är det cirkelformade centralpartiet, den f d rundkyrkan. Kyrkan hade ett strategiskt läge på 1100-talet eftersom Mälarens vattenlinje då var betydligt högre än idag. Den byggdes som fästningskyrka och var en del av försvaret av mälarbygden. ”Kastalen” på Stockholmen vid Norrström skulle få stöd av fästningskyrkorna Bromma, Solna och Munsö – alla rundkyrkor. Långhuset i väster och sakristian i norr byggdes troligen under 1400-talets senare hälft. På 1680–90-talen fick rundhuset sin karnissvängda huv med lanternin och spira och långhuset sitt säteritak. Ätten Hjärnes gravkor byggdes mot sakristians nordsida omkring år 1700. Ungefär 30 år senare uppfördes det nuvarande koret, vilket byggdes som gravkor för ätten Stierncrona. 1906 togs kalkmålningarna i långhuset fram. De hade varit överkalkade och genomgick nu en relativt hård restaurering där vissa scener nymålades. Vapenhuset i väster tillkom 1966–68, samtidigt med källarvåningen norr om kyrkan. Ritningarna gjordes av arkitekten och byggnadsrådet Ragnar Hjort (1887–1971). Fram till 1600-talet var Bromma en liten lantsocken, men kom då att läggas under S:ta Clara församling och blev senare annex till Riddarholmsförsamlingen. År 1846 blev Bromma en självständig församling. På grund av den starka befolkningsökningen och att nya villastäder växte upp, delades församlingen 1955 och därefter tillkom Västerleds och Essinge församlingar. |
