Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STOCKHOLM KORSNÄBBEN 1 - husnr 1, ENGELBREKTSKYRKAN

 Byggnad - Beskrivning

ENGELBREKTSKYRKAN (akt.)
2006-03-02
Historik
På grund av den enorma befolkningsökningen på Östermalm under 1800-talets sista decennier delades år 1906 Hedvig Eleonora församling i tre varvid Oscars och Engelbrekts församlingar tillkom. 1909 stod Engelbrekts församlings första nya kyrka klar, Hjorthagens kyrka. Redan 1904 hade emellertid staden upplåtit mark för församlingens nya huvudkyrka i den s k Lärkstaden, uppe på ett berg där det tidigare stått en kvarn. Kyrkan blev, precis som den nya församlingen, i sann nationalromantisk anda uppkallad efter en av våra stora frihetshjältar, Engelbrekt.

I december 1905 utlystes en arkitekttävling för kyrkan med tillhörande församlingshus. I maj 1906 tilldelades L I Wahlman första pris i tävlingen med sitt förslag med mottot ”En blomma med kvist”. Förutom att kyrkan i tävlingsförslaget hade två torn realiserades i huvudsak Wahlmans ursprungliga idéskisser. 1908 fastställdes ritningarna av Kungl. Maj:t. och 1911 stod församlingshuset klart.
Pingstaftonen 1910 lades grundstenen till kyrkan, som invigdes den 25 januari 1914. Enligt tidens stadsplaneideal sprängdes inte berget bort, som man hade gjort under det senaste halvseklet, utan existerande nivåskillnader bibehölls i stort. Kyrkan kom på så sätt att få en mycket dominerande placering i staden, högt uppe på ett berg. Wahlman ritade själv en stor del av kyrkans fasta inredning och inventarier. Han hade också ett intimt samarbete med alla involverade konstnärer och konsthantverkare för att uppnå ett samstämt resultat.

Varken kyrkans exteriör eller kyrkorummet har i princip utsatts för några större förändringar sedan byggnadstiden förutom att orgelläktaren har utvidgats i omgångar och orgeln, som till stora delar förnyades 1964. Ett kolumbarium har inretts i ett f d skyddsrum, som under andra världskriget sprängdes in i berget under kyrkotomten. Församlingen bidrog ekonomiskt vid skyddsrummets tillkomst på villkor att den sedan för all framtid skulle få disponera rummet. Kolumbariet gestaltades av arkitekten Åke Tengelin (1889–1963). Det invigdes 1961.