Stäng fönster STOCKHOLM GAMLA ENSKEDE 4:1 - husnr 1, ENSKEDE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ENSKEDE KYRKA (akt.) | |
| 2005-01-04 |
| Historik |
|---|
|
Första spadtaget till Enskede trädgårdsstad togs 1908. Den stora lantegendomen Enskede gård hade förvärvats av Stockholms stad 1904 med syftet att här skapa ett område med egnahem för innerstadens allt mer trångbodda befolkning. Friliggande villor kom att bli den vanligaste byggnadstypen men även parvillor och radhus förekom. Stadsplanen, upprättad av Per Olof Hallman, anpassades efter terrängen. Höjderna reserverades för parker eller offentliga byggnader. Redan tidigt fanns således en tanke på att placera en kyrka på dagens kyrkotomt, mitt bland villorna. Enskede fick sin första präst 1911 i och med att John Lagerkranz kom till Brännkyrka församling och stationerades till Enskede, till att börja med i provisoriska lokaler. I mars 1912 bildades Enskedekretsen av Sällskapet för främjande af kyrklig själavård. Samma år upplät staden mark för ett kyrkobygge och i oktober 1913 lades grundstenen för kyrkan. Arkitekten Carl Bergsten stod för ritningarna och tog en mycket aktiv del i utformningen av den fasta inredningen och andra detaljer för att få sammanhållen interiör. Pastor Lagerkranz lär också ha varit en drivande kraft i kyrkobygget. Finansieringen skedde, förutom genom Sällskapet, helt på frivillig väg genom insamlingar, donationer m m. Bygget kom att fördröjas på grund av första världskrigets utbrott men i november 1915 kunde kyrkan invigas i närvaro av ärkebiskop Nathan Söderblom och kung Gustaf V. 1917 inköptes kyrkan av Brännkyrka församling, som 1931 delades i två och Enskede församling tillkom. Först 1950 fick församlingen ett eget församlingshus, vars tillbyggnad stod klar 1957. Det är placerat uppe på en höjd, Fågelkärrsberget, något nordost om kyrkan och ritades av arkitekten Cyrillus Johansson (1884–1959), som också stod för 1946 års renovering av kyrkan. Enskede kyrka är ett tidigt exempel på möjligheten att förena kyrkorummet med en typ av samlingssal, vilket inte var ovanligt i de kyrkobyggen som initierades av Sällskapet för främjandet af kyrklig själavård. I Enskede utgörs än idag kyrkobyggnadens västra del av en samlingssal, som kan nyttjas separat men vid behov öppnas mot kyrkorummet. |
