Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MARIESTAD LEKSBERG 20:1 - husnr 1, LEKSBERGS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LEKSBERGS KYRKA (akt.)
1995-09-20
Historik
LEKSBERGS KYRKA - Leksbergs kyrka är troligen uppförd på 1200-talet och förlängd något åt öster vid 1200-talets slut.
Från medeltiden är bevarat långhusmurar, en dopfunt, ett skulpterat manshuvud (placerat över koringången i söder) och fyra liljestenar utanför sakristian.1671 bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av rektangulärt långhus, vapenhus i söder, smalare, rakt avslutat kor i öster och sakristia norr om koret. Östra delen av kyrkan har, på avbildningen, en gotisk prägel (två spetsbågiga trefönstergrupper). Kyrkan tillbyggdes möjligen under 1200-talets senare del. Enligt Peringskiöld hörde till kyrkan en fristående klockstapel av trä.
Den nuvarande altaruppsatsen är från 1679 och från 1600-talet är även predikstolens ljudtak. Bevarade gravhällar och målade blomsterslingor under läktaren är från 1600-1700-talet.
1738 byggdes det nuvarande åttakantiga koret i öster. Samtidigt förlängdes långhuset och taket höjdes. Från denna ombyggnad berättar kyrkoherden Magnus Laurentius Almén att man fann tecken på att kyrkan någon gång brunnit. I korets sydvägg insattes en prästingång. Under det nya koret inreddes gravplatser.
1741 påbyggdes altaruppsatsen med nytt krön. Samma år försågs innertaket med plafondmålningar i Läcköskolans anda genom Johan Lidholm och Olof Collander. Vapenhus i söder uppfördes 1742-1745. Draperimålningar, vissa övermålade och senare framtagna, utfördes möjligen 1753 av Carl Gustaf Hoist. Enligt vissa källor tillkom draperimålningarna först 1804. Klockstapeln ersattes 1760 av ett stentorn i väster.
Nummertavlorna är från 1817 respektive 1825. 1828 förlades huvudingången i tornets västfasad och tornets bottenvåning inreddes till vapenhus. Två fönster upptogs i nordfasaden. Ny läktartrappa byggdes. 1856 utbyttes altartavlan mot JZ Blackstadius (1816-1898) målning "Kristus i Örtagården"(nu på sydväggen). Dörren mellan kyrkorummet och södra vapenhuset igenmurades på 1860-talet. 1872 inköptes en orgel från Johan Niklas Söderling, Göteborg. 1883 målades kyrkan invändigt och troligen övermålades härmed draperimålningarna. Vid en renovering 1900 - 1902 tillkom troligen nuvarande predikstol, som är en kopia av kyrkans äldre predikstol. Samtidigt inlades nytt golv, insattes ny altarring, nya bänkar, kyrkan ommålades invändigt mm. I gravkammaren under koret observerades under arbetena ett 30-tal kistor från 1700-talet. Läktaren förändrades 1908 - 1911 och orgeln flyttades. Nytt fönster upptogs i sakristians östvägg. De båda renoveringarna under tidigt 1900-tal förestods av arkitekt Lindegren. 1916 skedde en renovering under Anders Rolands ledning. Två nya läktartrappor uppfördes. Stengolvet sågs över och kompletterades. 1930 konserverades taket av Alfred Nilsson. Medeltida målningar observerades under väggputsen och kyrkans draperimålningar upptäcktes. Samma år installerades elektrisk värme och kyrkogården utvidgades något i norr, varvid en stenmur revs. Bänkarna ommålades, fick nya gavlar och innanfönster insattes. Äldre färglager på den äldsta altaruppsatsen avlägsnades och denna fick åter sin plats i koret. Liljestenar och gravhäll restes utmed sakristians östfasad. Programmet var gjort av Ärland Noréen och G Ålander. Föregående orgelverk inköptes 1942 från Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg och vid samma tid insattes en järngrind mot nordöst och i väster på kyrkogården. 1942. Ett porträtt målat av David von Krafft (1655-1724), förvarat i Prästgården, konserverades 1944 av G Jaensson, Nationalmuseum. Tak- och väggmålningar, predikstolen, altaruppsatsen och sakristians möbler konserverades av Olle Hellström, troligen 1961. Troligen insattes samtidigt nuvarande altare. Vissa ytterligare renoveringsarbeten utfördes under ledning av G Selander. 1964 skedde sanering mot skadeinsekter genom Anitcimex. 1966 utbyttes elsystemet, enligt Birger Telander från Firma Elkonstruktioner, Lidköping. Vid Lars Rune Bengtssons, Karlstad, renovering 1973 inreddes sydsidans vapenhus till så kallad brudkammare eller kyrkkammare och fick nytt innertak och golv och ny dörr. Under en längre period hade den använts som förråd. På två portar i söder utbyttes 1700-talspanelen mot ny likadan panel. En gravhäll i golvet flyttades till östfasaden. Ny läktarpelare insattes och västra vapenhuset fick skåp och förråd. Norra läktartrappan avlägsnades. Spåntaket omlades (taket skall ha varit spånklätt åtminstone sedan 1677). Portalen i koret, Prästingången, frilades. Kyrkan fick delvis ny färgsättning genom konservator Olle Hellström, som även konserverade takmålningarna. Två bänkar i väster avlägsnades. En kororgel från Munck Morgensen insattes. Entreprenör för förändringarna var Bröderna Asp, Töreboda. Samma år utvidgades kyrkogården i norr, efter förslag av B Schmidt, Borås och 1978 anlades en skogskyrkogård i väster. Fasaderna omputsades och omkalkades 1986 efter avlägsnadet av lös puts. 1989 byggdes nya textilskåp efter ritningar av Carlsson o Olson arkitektkontor AB, Skara. Ny ambo gjordes av Harry W Svensson. 1992 installerades folievärme i bänkarna. Ny läktarorgel och ny kororgel inköptes. 1995, samband med utställningen "Skapelser" inköptes två målningar av Gittan Jönsson. 1998 målade Stellan Lindholm den nya orgelfasaden och det integrerade läktarbröstet.