Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MARIESTAD LUGNÅS 24:1 - husnr 1, LUGNÅS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LUGNÅS KYRKA (akt.)
1995-11-17
Historik
LUGNÅS - Lugnås kyrka är uppförd av sandstenskvadrar under tidig medeltid. Kyrkan förlängdes åt öster under senmedeltid och förhöjdes ca 1,5 meter. Från medeltid har bevarats dopfunt och fragment av ett gotiskt, tredeltat fönster och målningar i en fönstersmyg. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, fullbrett, rakt kor, vapenhus i öster och fristående klockstapel. En predikstol tillkom under 1600-talets senare del, sannolikt förfärdigad av Andreas Smaltz. Fraån samma tid är även två porträttgravhällar i koret och ett stenkors på kyrkogården. Kyrkan förlängdes med nytt östkor 1776. Även sakristian tillkom troligen 1776. Byggmästare Westman ledde arbetena. Klockstapeln ersattes med nuvarande torn. Kyrkan rödfärgades 1784. Omkring 1800 fick långhuset sin takdekoration. Exteriören sågs över 1807, 1821, 1830, 1843 och 1865. 1830 fick kyrkan tegeltak. En orgel , byggd av Johan Söderling, inköptes 1870.
Enligt ett dokument från 1890, då inredningen förnyades, hade ett vapenhus i söder, portar, ny inredning och orgelläktare tillkommit "i sen tid 2, dvs vid nämda 1800-talsrenoveringar. Enligt samma dokument hade Lugnås kyrka år 1890 en ingång till sakristian med snidad omfattning i barockstil, "bänkar grovt gjorda med dörrar, ett enkelt altare, en altartavla mellan 2 fyrkanter, träpelare, ett litet brunt träkors och i bakgrunden Jerusalem med moderna tegeltak".
Några liljestenar såldes 1892 till Vitterhetsakademien. Troligen utbyttes samtidigt stengolven under bänkarna mot trägolv. Nuvarande altartavla av Sven Linderoth inskaffades 1906. I 1921 års inventarieförteckning kan man läsa att två dopfuntar då fanns på kyrkogården, att två nummertavlor i empir låg på vinden, och att bänkarna var öppna och "modärna". 1927 såldes kyrkans 1700-talsklockor till Västergötlands museum. E Haasums förslag till ny port och yttertrappa godkändes 1941.
1952 skedde en renovering enligt förslag av Axel Forssén. Byggmästare var Henning Ahlström, Forshem. Taken (torntaket?) omlades med nya spån och putsen lagades. En skorsten revs och tre kaminer avlägsnades. Vapenhuset i söder revs. En återfunnen sydportal framtogs och ett medeltida fönster i söder rekonstruerades. Man insatte nya innerbågar samt målade ut- och invändigt. I interiören avlägsnades tygklädsel som satt i taket över orgeln och två nya korbänkar, nya bänkgavlar och bänkpanel utmed väggarna insattes. Nytt golv inlades och ett nytt tornur köptes in. Elektrisk värme och belysning installerades. Innertaket, två tavlor och predikstolen konserverades av Olle Hellström. Medeltida kalkmålningar på sydväggen framtogs (bland annat Andreas och Filippus, troligen 1400-tal). Två gravhällar inflyttades och placerades i korgolvet.
1969 genomgick kyrkan en grundlig utvändig renovering med omputsning, (slätputs) lagning av dörrar mm under ledning av E Haasum. Orgeln ombyggdes 1970 genom Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1975 inlämnades ett förslag till utvidgning av kyrkogården i öster. 1987 godkändes ett förslag till nytt textilskåp, upprättat av Carlsen o Olson Arkitektkontor AB. En ekonomibyggnad tillkom 1980. Samtidigt utvidgades kyrkogården, en mur revs och en ny häck planterades.
Invändig brödrengöring och lagning av småsprickor företogs 1993 genom Kenneth Johanssons byggfirma. 1998 utfördes utvändiga underhållsarbeten innefattande rötskadade delar på taket, utbyte av spån, nytt spirkors mm. Entreprenör var Holmgrens Bygg och plåt samt Zälles.