Stäng fönster ALINGSÅS HEMSJÖ 16:1 - husnr 1, HEMSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HEMSJÖ KYRKA (akt.) | |
| 1995-09-20 |
| Historik |
|---|
|
När den gamla kyrkan blivit för liten för den växande församlingen beslöt man att bygga en ny. Ritningar upprättades av arkitekt F W Scholander vid Överintendentsämbetet år 1854. Kyrkan kom att uppföras på en ny plats, den s.k. "Bräckan" sydväst om gamla kyrkbyn. Byggnadsarbetena genomfördes 1857-59 och invigningen ägde rum 1862. Från den gamla kyrkan övertogs altaruppsatsen i barock. Altaruppsatsen kom sedermera att placeras på östra korväggen (framför ett igensatt fönster) i den av altarskranket avskilda sakristian. Altaruppsatsen var dock synlig från kyrkorummet. Den kom att övermålas i vitt och guld. Den gamla kyrkans medeltida dopfunt skänktes 1868 till Statens Historiska Museum. En begagnad orgel inköptes 1865 från Alingsås stadskyrka. Denna var byggd 1791 av Lars Strömblad med sengustaviansk fasad ritad av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Verket omfattade sju stämmor. 1900 byggdes ett tiostämmigt verk av Thorsell & Erikson, Göteborg. Det är okänt om några stämmor återanvändes. Fasaden bibehölls dock. 1906 ommålades interiören, delvis med ny färgsättning. Bänkarna fick ny ekådring. 1916 framförde församlingen önskemål om att ersätta altarskärmens träkors med den gamla kyrkans altaruppsats. Arkitekt Anders Roland vid Kungliga Byggnadsstyrelsen uppgjorde ett förslag som delvis förverkligades. Altaruppsatsen tog korsets plats. 13 figurmålade fyllningar från gamla kyrkan placerades på läktarbröstet. Läckor i yttertaket föranledde omfattande arbeten 1922-24. Innertaket var rötskadat liksom lanterninens bärbjälkar. Vidare hade klockvåningens bjälklag försvagats av urtagning för trappa. För reparationsarbetena svarade stadsingenjör L E Bengtsson, Alingsås, och för målningsarbetena målarmästare Georg Karlborg. Yttertaket reparerades liksom lanterninens bärbjälkar. Klockvåningens bjälklag förstärktes med järnbalkar. Fasadernas puts lagades och kalkades. De på ömse sidor om triumfbågen placerade järnkaminerna försågs med gemensam skorsten ovan gaveln, istället för de vanprydande rökrören. Putsytorna i taket lagades. Rötskador på träfris och hålkäl åtgärdades. Innanfönster insattes, i koret med blyinfattat råglas. Det gamla altarkorset upphängdes i triumfbågen (vid okänt tillfälle flyttades det till södra långsidan). Sannolikt tillkom nuvarande ytterportar vid detta tillfälle. Byggmästare var David Nilsson, Alingsås. "För att få en mera genomgående dekorativ läggning på målningen" beslöt Karlborg att vända sig till boråskonstnären John Hedæus för förslag. Denne uppgjorde ritningar som verkställdes av dekorationsmålaren Gustav Härbertz, Göteborg. Detta inbegrep tidstypisk dekor i triumfbågen och korets fönstersmygar. Altaruppsats, altarskrank, altare, altarring, predikstol, läktarbröst, orgel och hålkäl längs tak försågs med rika tidstypiska marmoreringar. Innerväggarna vitkalkades med undantag för koret där de fick svamplasyr i limfärg. 1932 köptes en dopfunt från Alingsås stadskyrka från omkring 1900 av ek med pärlemorsinläggningar. 1935 ersattes kaminerna av centralvärme med lågtrycksånga. Ett pannrum grävdes in under kyrkan. 1949 konserverades tre medeltida ekskulpturer av konservator Thorbjörn Engblad. En Kristusfigur placerades på ett nytt kors vid predikstolen. En Madonna och St. Olof placerades på nygjorda konsoler i koret. 1950 ombyggdes orgelverket av A Magnusson och blev pneumatiskt. 1952 drogs elektricitet in. Följande år svarade arkitekt Ärland Noréen för vissa inre renoveringsarbeten. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet varvid även sidogångar ordnades. Dörrar och skärmar behölls. De bakre bänkraderna slopades för läktarunderbyggnader. Nytt golv lades in, varvid korgolvet höjdes. Byggmästare var Eric Svensson, Norsesund. 1955 ommålades interiören under ledning av konservator Thorbjörn Engblad. I huvudsak sparades 1924 års färgsättning med justeringar. Engblad syftade till att skapa ett "lugnare intryck å interiören än vad som nu är fallet, med dess väl överlastade marmoreringar". "Den f.n. mäst störande ytbehandlingen är gjord på korskranket och på läktarebarriären där de inbyggda delarna från gamla kyrkan alldeles kommer bort bland all den i övervägande rätt skarpa färger hållna marmoreringen från senare tid". Påmålningarna på altaruppsatsen avlägsnades och den ursprungliga färgen konserverades samt kompletterades. Läktarbröst och orgelfasad ommålades med bibehållande av endast den bäst utförda marmoreringen. Altarskrank, altarring och predikstol ommålades med viss justering av färgsättningen för att erhålla lugnare verkan. Bänkarnas ekådring från 1906 slopades och ommålades i diskret färgton som harmonierade mot färgerna på taklisten. Tak och taklist berördes ej av målningsarbetet. 1956 återinvigdes kyrkan. En ny dopfunt färdigställdes året därpå av konstnär Ivar Lindekrantz. 1959 installerades åskledare. 1973-74 byggdes ett nytt orgelverk av Nils Hammarberg med mekaniskt system. Sex stämmor övertogs från det gamla verket. 1982 installerades en ljudanläggning. Detta och följande år ommålades exteriören. 1984 ombyggdes vapenhuset efter ritningar av arkitekt Henry Rygård. Komministern hade sett dennes ombyggnad av vapenhuset i Ödenäs och ville ha en liknande lösning i Hemsjö. De två ursprungliga läktartrapporna ersattes av en ny och bekvämare i söder. Länsmuseet var tveksamt till ombyggnaden som innebar att vapenhusets ursprungliga karaktär gick förlorad. Församling och domkapitel menade att läktaren användes allt mindre, i princip bara av organisten medan kören brukade stå i koret. Således fanns det inget behov av två trappor argumenterade man. Ytterporten försågs med vindfång, nytt golv lades av röd klinker och innanfönster insattes. Mot torntrappan på andra våningen byggdes en isolerande vägg och läktaren försågs med branddörr. 1989 färdigställdes en kororgel av Johannes Menzel, Härnösand. Det rasade en stor strid inom församlingen om dennas placering. Slutligen gick man dock på Riksantikvarieämbetets linje och orgelbyggarens rekommendation, vilket innebar en placering i södra hörnet vid triumfbågen, varvid det ej behövde göras ingrepp i bänkinredningen. 1992 omputsades tornet som uppvisade rikligt med bomputs. Hela kyrkan avfärgades med kalk. Arbetena utfördes av Ernströms bygg AB. 1994 omlades det läckande skiffertaket. Det norra takfallet gjordes helt nytt. Entreprenör var Skifferspecialisten AB. Vid detta tillfälle torde långsidornas snörasskydd ha satts upp. 2003 renoverades interiören i enlighet med program av Kruse Dahrén Arkitektkontor AB, Alingsås, och De Fyra Arkitekter, Göteborg. Altarringen sektionerades upp för att bli flyttbar. Den fick ny färgsättning i bättre samklang med koret i övrigt. Golvet inom altarringen sänktes. Sakristian bakom altaret upplevdes som för liten av församlingen varför en ny inrymdes i den norra läktarunderbyggnaden. Tillika ordnades där textilförvaring, diskbänk, arbetsbänk och pentry samt ytterligare förråd. Gamla sakristian försågs med ett textilskåp. 2004 utbyttes vapenhusets klinkergolv mot ett av kalksten. I kyrkorummet monterades moderna armaturer över bänkkvarteren för bättre läsljus. Dessa var tillverkade av Thorbjörn Eliasson, White Design AB. Strålkastare uppsattes längs taklisterna och i taket för att ge starkare ljus mot koret. 2005 renoverades doprummet i södra läktarunderbyggnaden. Heltäckningsmattorna togs bort och golven slipades. Rummet ommålades. Samma år deponerades den medeltida dopfunten från Statens Historiska Museum, på begäran av församlingen. En ny fot tillverkades av granit. |
