Stäng fönster HELSINGBORG VÄLLUV 13:1 - husnr 1, VÄLLUVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Välluvs kyrka (akt.), VÄLLUVS KYRKA (akt.) | |
| 2014-03 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan består av ett medeltida långhus, lägre och smalare kor med absid samt ett, till de nedre delarna, medeltida, kvadratiskt västtorn med samma bredd som långhuset. Långhuset samt koret och absiden är byggda av stora gråstenar, grovt tuktade eller kluvna med sockel, omfattningar och hörnkedjor av sandsten. Kyrkan avviker från flertalet romanska kyrkobyggnader då den inte är uppförd enligt ett kvadratbundet proportionssystem. Koret ligger inte i flykt med långhusmurarna och murarna är också mycket tjocka, omkring 120 cm. Av denna anledning har en sen datering angetts för kyrkan, omkring 1200-talets mitt. Denna datering får dock anses vara osäker. Inslagen av kvaderhuggen sandsten och avsaknad av tegel tyder snarare på att kyrkan tillhör 1100-talet och en datering till 1100-talets slut eller tidigt 1200-tal är därför troligare. Möjligen kan det också finnas en tidsskillnad mellan långhuset och kor med absid. Murverket i de östra gavlarna ger intryck av att vara jämnare och slätare än långhusets sidomurar. Tornet anses vara byggt efter långhuset och 1400-talet har angetts som dess ungefärliga byggnadstid. Dateringen utgår från att tornvalven är samtida med tornet. Utifrån valvpilastrarnas kragband bör valven kunna dateras till 1300-1400-tal. Valven skulle dock kunna vara sekundära i förhållande till tornmurarna då valven inte är sammanbyggda med dessa. Tornets äldsta murverk är mycket likt långhusets och någon stötfog mellan de olika delarna är inte synlig. Tornet var till en början lågt, endast omkring en meter högre än långhusets murkrön och ska kanske snarare ses som en västförlängning. Den övre våningen till tornet nåddes från en numera igenmurad öppning i tornets norra mursida. Omfattningen till den invändigt bevarade dörröppningen består av kvaderhuggen sandsten och har troligtvis återanvänts från en äldre öppning till kyrkan. Öppningen nåddes troligen från en utvändig stege som vid klockornas upphängning i tornet gjordes om med ny träinbyggnad. Norra tornöppningen användes fram till 1832 då den utvändiga trappan revs och en ny öppning till kyrkans vindar togs upp genom långhusvalvet. Förbindelse mellan torn och långhus fanns redan genom en tegelmurad öppning i långhusets västgavel. Samma år revs också ett vapenhus vid långhusets södra sida och ny entré till kyrkan togs upp i tornets västra sida. En äldre fönsteröppning i tornets västra sida förstördes sannolikt vid detta tillfälle. År 1859 byttes yttertaket på kyrkans lägre delar till kopparplåt. Tornet var täckt av tegel. En ombyggnad av kyrkan skedde 1872 efter ritningar av byggmästare A. Haf. Tornets murar förhöjdes med sex meter och trappgavlar och ljudöppningar murades av tegel. Samtidigt tillkom nya fönsteröppningar med fönsterbågar av järn och västportalen fick befintligt utseende. Under 1939-40 genomfördes en restaurering av kyrkan efter arbetshandlingar av arkitekten Eiler Graebe. Restaureringen omfattade ny värmeledning, nytt golv av minnesbergstegel, ombyggnad av orgelläktaren, ny altarring och nya slutna bänkkvarter som ersatte en äldre öppen bänkinredning. Triumfbågens sandstenskvadrar samt kalkmålningar i kor och tornbåge frilades från puts. I samband med renoveringen påträffas en tegelmurad, tunnvälvd gravkammare från 1692 med sju kistor. Gravkammaren hade rektangulär form och låg i syd-nordlig riktning under långhusets golv. Invändigt har endast mindre ändringar utförts sedan 1940. Ett draperi mellan kor och sakristia togs bort 1974. Ny orgel har tillkommit. Förändringar i exteriören har bestått av nya dörrar till västra ingången och sakristian på 1960-talet. Dörrarna ritades av Eiler Graebe. En gjuten socken på tornet bör också ha tillkommit efter 1960. |
