Stäng fönster HELSINGBORG RAMLÖSA 7:4 - husnr 1, RAUS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Raus kyrka (akt.), RAUS KYRKA (akt.) | |
| 2015-09 |
| Historik |
|---|
|
Raus kyrka byggdes troligen under 1100-talet och bestod då av långhus med smalare kor och halvrund absid. Sannolikt fanns också ett smalt kvadratiskt västtorn. Fönstren var små, rundbågade och högtsittande. Innertaket var ett plant trätak. Under senare delen av 1400-talet ersattes trätaket med valv som kalkmålades. Vid denna tid gjordes också en västförlängning med ytterligare en travé i långhuset och det äldre tornet revs. Huruvida utbyggnaden var enbart en förlängning eller det var ett västtorn som senare raserats är inte klarlagt. Brunius anser att det var en tornförlängning i väster medan T. Mårtensson avvisar torntanken och anser att de tjocka murväggarna har att göra med att de anpassats för valvslagning. Likt många romanska kyrkor var den från början oputsad med blev troligen under senare delen av 1700-talet vitputsad. Kyrkan har sen lång tid haft en fristående klockstapel, 1782 var den fallfärdig och byggdes upp på nytt. Kyrkan har renoverats, underhållits och byggts om under årens lopp, tak har bytts flera gånger. I början av 1800-talet gjordes en planritning av kyrkans dåvarande utseende. Den bestod då av långhus, kor med absid, västparti och ett kvadratiskt vapenhus i söder. På södra sidan fanns två fönster och i väster ett större fönster. På grund av den stora befolkningsökningen under 1700-1800-talet och tidsandan byggdes kyrkan till 1840 efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Detta innebar att befintligt kor, absid och vapenhus revs och sydportalen sattes igen. Ett tvärskepp byggdes samt ett nytt kvadratiskt kor. Nykyrkan och den gamla kyrkan fick enhetliga rundbågiga fönster av trä. Taket täcktes av gult Höganästegel som svarttjärades. JF Åbom (1817-1900) var anställd på överintendentsämbetet och har ritat ett flertal offentliga byggnader i hela Sverige, bland dem Berns salonger. 1850 byggdess nuvarande läktare i sidoskeppen och en läktarbarriär köptes in från S:ta Mariakyrkan i Helsingborg. 1868 uppfördes orgelläktaren i kyrkans västdel. 1886 och 1905 slogs valv i kor och tvärskepp och fönster- och dörröppningar byggdes om till spetsbågiga öppningar. Fönstren försågs med gjutjärnsbågar. 1905 sänktes golvet och ett äldre golv av sandsten hittades. Viktoriaplattor lades på golvet. Orgelläktaren byggdes ut. En blå stjärnhimmel målades vid altaret och valvet som senare målades över. 1931 kläddes alla dörrarna med koppar och taket över gamla delen täcktes med koppar. Arkitekt var stadsarkitekt Arvid Fuhre. 1934 sattes nya fönster med antikglas in i kyrkan. Golvet byttes från viktoriaplattor till tegel i gångarna och trä i bänkkvarteren. Nya bänkar tillverkades. Äldre kalkmålningar togs fram. Arkitekt var Arnold Salomon-Sörensen. Året efter fick fönstren i långhuset glasmålningar av Hugo Gehlin. Klockstapelns tak täcktes med ekspån istället för papptak. 1938 flyttades sakristian från koret till norra korsarmen. 1949 täcktes kyrkans valv med stenullsmattor. 1953 gjorde Hugo Gehlin glasmålningar i korfönstren. 1990 gjordes en invändig renovering efter handlingar av Forsberg & Wikerstål arkitekter omfattande bla nya väggar av ek till vapenhus, sakristia och vaktmästeri. Ny trappa till orgelläktaren. Sex bänkrader togs bort vid västingången. Nya ankarjärn och dragstag. Ljuskronorna elektrifierades. Konservatorarbete genomfördes på inventarierna. 2004 byggdes en handikappramp av granit vid västentrén och 2007 byggdes ett wc i vapenhuset efter handlingar av Wikerstål arkitekter. |
