Stäng fönster BOXHOLM ÅSBO KYRKA 2:1 - husnr 1, ÅSBO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Åsbo kyrka (akt.), ÅSBO KYRKA (akt.) | |
| 2006-09-06 |
| Historik |
|---|
|
Det finns en tradition som vill göra gällande att den äldsta kyrkan legat vid Baltarp, ett par kilometer sydöst om den nuvarande kyrkan, något som aldrig har bekräftats. Kyrkans ålder och ursprungliga utformning har inte kunnat bestämmas, men tros tillhöra 1200-talet. Enligt en anteckning från 1636 av biskop Spegel, invigdes kyrkan 1181 av biskop Knut men vid denna tid var biskopens namn Kol, möjligen är det kung Knut som avses. Ett donationsbrev från 1262 anger att Ragvalder Tykosson skänkte två gårdar för att säkra bostad för präst och klockare, varför det vid denna tid bör ha funnits en kyrka. En sandstensdopfunt från 1200- talets första hälft som finns bevarad kan ha tillhört kyrkans äldsta inredning. På 1400-talet byggdes kyrkan ut i öster med ett jämnbrett rakslutet kor, och en kvadratisk sakristia i norr. Vid 1400-talets mitt slogs kryssvalv i kor och långhus, murmästaren tros ha varit skolad vid Vadstena kloster. En avbildning av kyrkan på 1670-talet av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner, visar att en takryttare kröner kyrkans sadeltak, på sydsidan finns ett timrat vapenhus, en koringång samt två rundbågiga fönsteröppningar, och på östra gaveln ytterligare ett fönster. Torn saknades och enligt en äldre handling fanns en klockstapel på höjden väster om kyrkan ”Klucko stånda å Trylla berg”. Gabriel Ribbing som var ägare till Strålsnäs gård och kyrkans patronus, åtog sig att bekosta en omfattande ombyggnad som i första hand syftade till att skapa mer plats åt församlingsborna. Arbetena utfördes under åren 1749-56. På kyrkans norra sida byggdes en rymlig korsarm i sten som även innehöll sakristia. Det är oklart hur mycket av den gamla sakristian som revs, i synnerhet ter sig dess södra mur som är konstruerad av tegel och uppbyggd med en avlastningsbåge mycket ålderdomlig. Långhusvalven bröts ned, murarna höjdes och ett brädtunnvalv kom att täcka kyrkorummet. Fasaderna blev putsade, interiören vitmenades och enligt uppgift ska tunnvalvet ha svartmålats av kyrkomålaren Sven Stoltz ”in Junio målades hwalfwet af SG Stoltz ifrån Wadstena swart till ingens nöje”. Sven Hansson och Anders Norberg byggde bänkinredning. Den målades av Anders Åsberg som även utförde läktarbarriärens målningar med växt- och landskapsmotiv. Ribbings änka Beata Sparre fortsatte att måna om kyrkan och skänkte 1764 en predikstol, tillverkad av Anders Norberg efter förlaga av predikstolen i Malexander och med utsmyckningar av Carl Brusell. Hon skänkte även en altartavla 1771 av Carl Brusell, en kopia av Georg Schröders berömda nattvardsmålning i Drottningholms slottskyrka. Då kyrkans klockstapel blåste omkull 1774 beslutade man att bygga ett torn i sten vid kyrkans västgavel, även detta bekostat av Beata Sparre. Huvudingången förlades till tornet varmed vapenhuset revs och den södra ingången omgjordes till ett fönster. Kyrkans första orgel kom 1789 från Ekeby kyrka och skänktes av den nye patronus Daniel Burén. Samma år tillkom korsarmens läktare, även kallad ”Strålsnäsläktaren”. Ett ombyggnadsförslag utarbetades av byggmästare Abraham Nyström 1836 som syftade till att göra kyrkan rymligare, men det befanns vara för kostsamt. Uppdraget gick istället till byggmästare J Bergström som genomförde en grundlig restaurering 1847-1855 tillsammans med målaremästare Syrén i Linköping. Tornet reparerades och huven försågs med nytt spån, yttertak, murar, valv och fönsteröppningar fick sitt nuvarande utseende. Interiören vitkalkades, vapenhusets golv sänktes så att det kom i nivå med långhuset, nya trägolv inlades förutom i mittgången som fick kalkstensplattor. Det tillkom också en ny altartavla 1848, ”Korsnedtagelsen”, målad av hovmålaren David von Krafft och skänkt av Gustaf Burén. Den gamla altartavlan flyttades till sydväggen. År 1867 fick man ersätta den gamla orgeln med en ny av orgelbyggaren P Larsson Åkerman från Stockholm. Denna ersattes i sin tur 1938 av en ny orgel av Setterqvist & Son, dock med den äldre fasaden i behåll. En perspektivmålning med pelare och valv på korets fondvägg tillkom 1886, konstnären är dock okänd. Altaret var prytt med ett litet altarkrucifix, korfönstret inramat av räfflade halvkolonner som uppbar ett bjälklag, ovanför detta tavlan Korsnedtagelsen. År 1915 var korsarmens norra mur i så dåligt skick att man fick riva stora delar samt förstärka den med betonggjutningar och ankarjärn. Nästa stora restaurering genomfördes 1936-38 under ledning av arkitekt Johannes Dahl från Tranås. Arbetena berörde interiören och omfattade en tillbakaflyttning av norra läktaren som tidigare hade sträckt sig över hela korsarmen, varmed predikstolen flyttades till norra sidan. Östra korväggens fönster och perspektivmålningar sattes igen och de två altartavlorna inkomponerades i en altaruppsats som sattes upp som altarprydnad. De ursprungliga färgerna togs fram på den fasta inredningen och äldre inventarier. Under åren 1944 och 1952 fick man pga svampbildning byta ut trägolvet mot kalkstensgolv i både långhus och kor. Taket, vars spåntäckning hade ersatts med tegel 1823, blev 1961 belagt med kopparplåt. Utöver mindre arbeten på 1980-talet har inga större förändringar skett under senare tid. |
