Stäng fönster HELSINGBORG ROSENDAL 2:1 - husnr 7, ROSENDALS SLOTT
Byggnad - Beskrivning
| ROSENDALS SLOTT (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Rosendals slott bildades av Anders Bille i början av 1600-talet genom uppköp av en rad stödgods i den omgivande trakten. 1615 påbörjades byggnationen av Rosendals slott intill ett befintligt stenhus - det idag så kallade Billehuset. Arkitekt till slottet var troligen dansken Hans van Steenwinckel d.ä., som också ritade Halmstads slott. Rosendal uppfördes på en holme omgiven av en vallgrav. På holmens norra del uppfördes mangårdsbyggnad med flygel i väster. Ett åttasidigt trapptorn byggdes i mötespunkten mellan byggnadskropparna. På södra delen av holmen anlades tre sammanbyggda ekonomilängor, varav den västra längan vid en vinkelbyggnad är sammanbyggd med mangårdsbyggnadens flygel. Rosendal förefaller vara byggt med mindre fortifikatoriskt hänsynstagande än vad som tidigare varit vanligt. Slottet är en förhållandevis öppen anläggning. Det finns varken torn av försvarskaraktär eller skottgluggar. Rosendal låg emellertid i Helsingborgs närhet och byggdes av dess länsherre, Anders Bille. Försvarsaspekten kunde inte helt lämnas därhän. Slottets yttermurar har en tjocklek som sannolikt är dimensionerade för att stå emot angrepp. Rosendals slottsanläggning är en av Skånes bäst bevarade renässansbyggnader och har inte genomgått några större förändringar förutom den om- och tillbyggnad som gjordes 1756 av Jacob Wilhelm Bennet. Han hade ärvt godset av sina föräldrar och uppförde en ny flygel, lik den befintliga, öster om huvudbyggnaden, då mer bostadsutrymme behövdes för en växande familj. Vid detta tillfälle byggdes även ett trapptorn där huvudbyggnaden och flygeln möttes. Detta torn gjordes sexkantigt och fick en enklare tornhuv än det äldre trapptornet. Slottsanläggningen består av ett u-format komplex i rött tegel. Huvudbyggnaden med valvmurad källare och västra flygeln jämte det större tornet uppfördes 1612. taken är täckta med enkupig röd taktegel och av sadeltakstyp med branta fall som är svängda nertill. Huvudbyggnaden har två homejor åt söder och den östra flygeln, vars vind delvis inretts, har fyra takkupor som vetter mot öster. Byggnadsåret för den östra flygeln jämte det mindre tornet är 1756. De båda trapptornen är placerade i flygelvinklarna och har kopparklädda huvar. Det äldre, västra tornet har lanternin med en sirlig spira och vindflöjel. Det östra tornet har en enklare huv. Förutom genom de bägge torningångarna och ytterligare en dörr i östra flygeln kommer man in i slottet genom den centralt belägna huvudentrén, uppförd 1756. Det västra tornets sandstenstrappa leder upp till de i stort sett oinredda vindarna med understrukna tegeltak. Samtliga fönster är försedda med stickbågiga överstycken. Flertalet av fönstren, med undantag av tvättstugans, är utbygga vid en renovering 1948 och kopior efter äldre fönster men dubbelkopplade. Fönstersättningen är inte helt symmetrisk, utan följer rumsindelningen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2005-02-28, Dnr 432-18608-97 |
