Stäng fönster LUND UNIVERSITETET 1 - husnr 1, UNIVERSITETSHUSET
Byggnad - Beskrivning
| UNIVERSITETSHUSET (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Universitetshuset uppfördes 1878–1882 som universitetets huvudbyggnad med aula och plats för fyra fakulteter. Den akademiska utbildningen och forskningen fick ett uppsving under 1800-talet med satsningar på fler utbildningsplatser. I synnerhet växte medicin och naturvetenskap som universitetsämnen. Som en markering av utbildningens status och dess plats i det sena 1800-talets nationsbygge uppfördes nya representativa universitetshus i både Lund och Uppsala vid ungefär samma tid – Universitetshuset i Uppsala invigdes fem år efter det i Lund. I Lund anlitades arkitekten Helgo Zettervall för att göra ritningar till det nya Universitetshuset. Den både ut- och invändigt rikt dekorerade byggnaden präglas av den arkitektoniska stilblandning som var typisk för tiden. Zettervall hämtade former från både antiken och barocken men skapade samtidigt ett schema för rumsfunktioner och rumsföljd som skulle vara logiskt, överskådligt och lätt att orientera sig i. Vid sidan av att svara mot undervisningens och administrationens behov fanns vid den här tiden en ambition att göra de olika institutionernas samlingar – basen för dåtidens forskning och undervisning – mer tillgängliga för allmänheten. I Universitetshuset inreddes därför lokaler i källaren för historiska museet och myntkabinettet, och på våning 2 trappor för tavelgalleriet. Historiska museet utformades som ett kryssvälvt, medeltidsinspirerat rum medan tavelgalleriet fick ett starkt överljus genom det tidstypiska, glastäckta taket. Uppförandet av Universitetshuset visar prov på hur traditionell byggnadsteknik blandades med för sin tid moderna tekniska lösningar och installationer. De tegelmurade fasaderna putsades med cementputs, aulans kolonner gjordes av järn med ett ytskikt av cement och tunnvalven gjordes lättare med hjälp av håltegel. De utvändiga dekorationerna tillverkades av armerad betong, och moderna metoder gjorde också övre våningens stora glas- och gjutjärnspartier möjliga. Till ytskikten användes dock beprövade färgtyper som kalkfärg, linoljefärg, limfärg och kaseinfärg. Färgerna blandades antingen med industriellt tillverkade pigment eller med de traditionella jord- och järnoxidpigmenten. Sedan 1882 har flera både större och mindre förändringar skett i verksamheten, rumsfunktioner och rumsdisposition. Nya källare har tillkommit och värmesystem och belysning har moderniserats, larmfunktioner har installerats, hissar och kök har tillkommit och nya arbetsrum har inretts på vinden. Utrymningsvägar har skapats och flera rum har fått parkettgolv och förenklat dekormåleri. Exteriör och interiör har rustats upp och restaurerats ett flertal gånger och vissa byggnadsdetaljer och skulptural utsmyckning har helt eller delvis bytts ut mot nya material. Annat har helt avlägsnats, till exempel de fyra kvinnofigurer av armerad betong som flankerade entrédörrarna mot Universitetsplatsen – symboler för de fyra fakulteterna – som togs bort redan i början av 1900-talet på grund av skador. Vid senare renoveringar har ambitionen varit att så långt som möjligt återställa förändrade ytskikt. Källa: Ändring av skyddsbestämmelser för det statliga byggnadsminnet Universitetsplatsen, Universitetet 1, Lunds kommun, Skåne län. RAÄ-2020-1856, 2021-03-09. |
