Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LUND SANKT PETER 32 - husnr 1, KJEDERQVISTSKA GÅRDEN

 Byggnad - Beskrivning

KJEDERQVISTSKA GÅRDEN (akt.)
Historik
Kjederqvistska gården innehadaes under 1700-talets senare hälft av en av stadens mest burgna handelsmän Jakob Bager, på 1700-talet, den högsta taxerade i staden. Vid 1790-talets början övergick gården i handelsmannen Malte Damsbergs ägo och från hans tid härrör huvudbyggnaden vid Bredgatan och norr gårdsflygeln, båda tvåvåningskorsvirkeshus uppförda 1794. I sin nuvarande form är gården, vilken omfattar fyra byggnader, representativ för det sena 1700-alet samt 1800-talets handelsgårdar. Gathuset – eller caraktärsbyggnaden enligt äldre benämning- har ljust gröna spritputsade fasader med vita släta omfattningar kring fönster och dörrar samt tegeltäckt valmat sadeltak. Grönmålade fösntersnickerier och dörrar.
Omfattande uppmätningar gjordes innan en restaurering påbörjades 1975 och i samband därmed knackades putsen ned. Under putslagren doldes äldre konstruktionsdetaljer i korsvirke såsom det av ålderdomlig art profilerade fotträet i övervåningen.
Längre in på den långsträckta tomten, vilken i gången tid sträckte sig genom hela kvarteret, ligger den fd logen och stallet från1812-13, båda i korsvirke och två våningar höga. De ombyggdes på 1870-80-talen till bostädeer respektive verkstäder och därmed kan gården sägas ha förvandlats till från handelsgård till hantverksgård. För att tillgodose det under denna tid allt ökande behovet av bostäder byggdes även 1875 ett tvåvånings tegelhus utmed södra tomtgränsen. Det revs 1975. Uppgifter i husförhörslängder ger vid handen att de till gården skrivna personerna ökade i antal från att vid 1800-talets första hälft ha varit 10-15 till att omfatta över 50 på 1880-talet. Ägaren vid denna tid var Johan Robert Kjederqvist, som har givit gården dess nuvarande namn.
Bland de rörelser som varit knutna til gården kan nämnas tunnbinderi, målarverkstad, snickeri, bageri och kakelugnstillverkning. En utförlig presentation av gården finns i Föreningen Gamla Lunds årsskrift nr 58, ”Kjederqvistska gården ”, utgiven 1976.
KÄLLA: Lunds stadskärna, Bevaringsprogram Clemens och Drottens rotar, 1981.