Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GOTLAND EKSTA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, EKSTA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Eksta kyrka (akt.), EKSTA KYRKA (akt.)
2007-01
Historik
Kyrkans byggnadshistoria
Eksta kyrka är med undantag av sakristian till sina huvuddelar uppförd under medel-tiden, dock gjordes en kraftig ombyggnad av långhus och kor på 1800-talet.

Kyrkans äldsta delar är långhusets murar, vilka tillkom omkring år 1200 som komplement till ett nu försvunnet absidkor. Långhuset har huggstensfasader av det slag som ännu kan ses bl.a. i Fröjel och Follingbo kyrkor. Tornet, som inte ändrats nämnvärt sedan byggnadstiden, uppfördes några decennier senare, och omkring år 1300 revs det nämnda absidkoret och ett nytt gotiskt kor med en imponerande portal byggdes i dess ställe.

På 1640-talet drabbades kyrkan av en förödande brand som skadade byggnaden svårt, varefter den reparerades nödtorftigt och försågs med nya inventarier som ersättning för de förstörda. 1736 reparerades kyrkan ånyo då bl.a. triumfbågen stöttades med en utvändig stödmur och en invändig träpelare. Samtidigt uppfördes en sakristia på norra sidan av koret.

Ombyggnaden 1838-40
Under åren 1838-40 genomgick kyrkan en omfattande ombyggnad under kyrkoherden Pehr Wallgrens ledning. Vid sidan av Fårö och grannkyrkan Sproge har inte någon annan gotländsk kyrka varit föremål för så omfattande ingrepp. Åtgärderna motiverades till en del av kyrkans dåliga tillstånd alltsedan 1600-talsbranden, men också av en önskan att åstadkomma ett rymligt och ljust kyrkorum i tidens anda. Åtgärderna utfördes efter förslag av lektorn och sedermera prosten i Roma, Jacob Klingwall, något omarbetat av arkitekterna Fredrik Blom och Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet i Stockholm.

Långhuset och koret gjordes jämnhöga och täcktes utvändigt med ett nytt tegeltak, invändigt med ett gemensamt tunnvalv av trä. Den gamla sakristian revs och ersattes med en ny invid den östra gaveln. Korets medeltida portal flyttades till långhusets mitt, och stora fönsteröppningar togs upp i båda långväggarna. Kalkmålningarna övermålades, och från en upplandskyrka inköptes ny predikstol och altaruppsats, men i övrigt bibehölls den gamla inredningen från 1600- och 1700-talen.
En läktare tillkom 1864, orgel 1889, och under 1900-talet har en rad arbeten utförts vid olika tidpunkter. 1913 restaurerades kyrkan genom ut- och invändig vitkalkning samt ny bänkinredning efter äldre förebild. Då lades även nya trägolv, och uppvärmning i form av vedkaminer installerades. 1927 förstärktes tornet med dragstag i murarna och cementgjutning av grundläggningen, och ut- och invändigt lagades putsen. 1932 byttes altaravsatsen trägolv mot kalksten och ett nytt altarbord murades upp, och i slutet av 1940-talet togs den romanska kyrkans båda igensatta portaler fram på utsidan och försågs med nya portblad. Elektrisk uppvärmning och belysning installerades 1955 samtidigt som altarväggens arrangemang med dubbla dörrar till sakristian (varav den ena var en blinddörr) ändrades.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga restaureringen gjordes 1971-72 då tegeltaken lades om, tornhuven reparerades och fasaderna putsades och avfärgades. Kyrkan försågs även med ett nytt system för bortförande av regnvattnet från taken.

Den senaste invändiga restaureringen gjordes 1979. Åtgärderna inskränktes till en rengöring av väggar och valv i kyrkorummet.