Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster RAGUNDA STUGUBYN 5:16 - husnr 1, STUGUNS NYA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

STUGUNS NYA KYRKA (akt.)
Historik
Det som idag är Stuguns stolthet, hemmasonen Påhl Pehrssons utsökta timrade rokokokyrka, hade blivit för liten för en socken som tack vare stora skogsbestånd och intensifierad handel med timmer utvecklades fort såväl välstånds- som befolkningsmässigt. Kyrkogården invigdes 1885 medan kyrkobyggnaden uppfördes åren 1894-96. Arkitekten, Carl Fredrik Ekholm i Stockholm, hade rekommenderats av Överintendentsämbetet och 1887 presenterat ritningarna på en nygotisk tegelkyrka som vann församlingens gillande. Byggnadsarbetena leddes av Sundsvallsbyggmästaren J E Björklund som lät uppföra kyrkans murar av tegel slaget på platsen. Ekholm ritade även den mindre, nygotiska träkyrkan i Marieby söder om Östersund och de båda kyrkorna har uppenbara likheter i plankomposition och utformning av tornet.

Tegelkyrkan i Stugun har endast få motsvarigheter i Norrlands inland där trä ansågs som det självklara byggnadsmaterialet när träindustrin kunde leverera billig lokal råvara. Träbyggnadstraditionerna var dessutom starka och kunnandet stort. Att se ett nygotiskt tegeltempel mot en fond av barrskog är ovanligt då kyrkotypen är så mycket rikare representerad i städer och sydsvenska slättbygder. Ekholms version av den vid tiden sedan länge dominerande nygotiken är lugn och stillsam. För stilen karakteristiska element som rosettfönster, strävpelare och vattenutkastare samt blinderingar anger tveklöst tonen och arkitekturen kan sägas vara en lek med ytor och vinklar. Byggnaden ger dock ett intryck av att vara tungt förankrad i marken och stora murytor är oartikulerade. Långhuset är tämligen lågt, fönstren spetsbågiga men små och satta och kopplingarna är överlag starka till nordeuropeisk tegelgotik. Det förvisso uppåtsträvande tornet med spetsig spira har lika mycket nordeuropeisk renässans som gotik i proportionerna.

Kyrkan är utvändigt välbevarad sedan byggnadstiden. Sedd från landsväg och kyrkogård i norr är det endast koppartaket som 1994-95 ersatte den ursprungliga svartplåten som visar på förändring. Tornets takspira hade kopparklätts tidigare. Mot skogen söder om östabsiden byggdes 1954 en till kyrkans ursprungsarkitektur trogen sakristiutbyggnad. Sakristian är högrest, har brant sadeltak och tar upp flera dekorativa element från övriga byggnaden. Med en snedställd gång med den gamla sakristidörren centralt inkomponerad sammanbinds sakristian med koret. I samband med detta murades den ursprungliga sakristidörren på absidens östra vägg igen.